Bi 2 sjukdomar

Alla Inga Spara

• Demenssjukdom. Hjärnan krymper, nervceller dör. “Plack” och “tangles” bildas. Svårt med tidsuppfattning, minne, humör, talförmåga. Alzheimers
• Överkänslighet mot laktos. Laktasbrist. Mjölksockret börjar jäsa, bildas gaser och får ont i magen. Laktosintolerans
• Bildas antikroppar mot slemceller i tjocktarmen. Bakterier kan då angripa tarmen. diarre, blodig avföring, smärtor, matlust minskar. Ulcerös kolit
• Utvecklingsstörning, tre kromosomer i par 21. Downs Syndrom
• Luftrören blir irriterade och dras samman, man får inte in tillräckligt med syre. Pipig andning, svårt att prata, smärta över bröstkorgen. Astma
• Orsakas av virus. Väldigt smittsam. Illamående, kräkningar, diarre, smärta. Man förlorar mycket vätska. Vinterkräksjuka
• Förgiftning. Orsakas av ett bakteriegift. Bildas av en typ av anaeroba bakterier. Förlamning i ansiktet, illamående, kräkningar, andningssvårighet. Botulism
• Leden blir inflammerad, smärta och svullnad. Man blir trött och stel. Ledgångsreumatism
• Diagnos utifrån social interaktion, ömsesidig kommunikation, fantasiförmåga. Språkproblem, sömnsvårigheter. Autism
• Blodbrist, brist på röda blodkroppar. Blodets förmåga att transportera syre försämras. Trötthet, svårt att koncentrera sig, huvudvärk. Kan orsakas av järnbrist, graviditet, blödningar, ålder, blod- och benmärgssjukdomar. Behandling beror på orsaken, ex järntabletter, blodtransfusion. Finns inget bot mot t.ex. blodbrist som beror på leukemi då leukemi inte kan botas. Anemi
• Blodpropp eller blödning i hjärnan. Blodpropp innebär att blodet inte kan passera genom kärlet, vilket ger syrebrist i hjärnan. Vid hjärnblödning läcker blodet ut i hjärnan, trycket ökar, nervceller påverkas, syrebrist i hjärnan. Syra löser upp blodpropp, ibland kirurgi efter blödning. Kan rehabiliteras. Stroke
• Pälsdjur, pollen, födoämnen. Drabbar halva Sveriges befolkning. Orsakas av antigener. Histamin frigörs, orsakar allergisk reaktion. Andningssvårigheter, svullnad, i värsta fall död. Behandling genom att undvika allergenet, ta antihistamin, kortison, adrenalin, allergivaccin. Fler drabbas av allergi, men fler kan få tillgång till allergivaccin. Allergi
• Orsakas av störningar i nervceller. Ingen förklaring. Kan orsakas av t.ex. hjärnskador. Kan triggas av ljus och andra kraftiga impulser. Ryckningar, ibland medveten, ibland halvt eller helt omedveten. Ibland syns inte anfallet för andra. Anfall varierar från person till person. Finns inget bot, men finns medicin som förhindrar anfall. Experimenterat med inopererat chip i hjärnan. Epilepsi
• Drogberoende. Narkotika delas in i cannabispreparat, centralstimulerande medel och opiater. MDMA ökar halten serotonin. Välmående, empati, pigghet. Efter ruset sjunker serotoninnivåerna och medför ångest, höjd kroppstemperatur och utvidgade pupiller. I vissa fall livshotande. Beroendet beror på frisättningen av signalsubstanser som man vill ha mer av. Vissa droger medför fysiska abstinenssymptom. Krävs en stark vilja och ofta terapi eller liknande för att komma ifrån missbruket. Narkomani
• Man åldras för tidigt, 8 ggr fortare. Orsakas av mutation i kromosom 1. Cellkärnmembranet ändrar form. Avstannar i växten vid 5 års ålder, dör oftast innan 14. Inte ärftlig. Utvecklas precis innan befruktning. Håravfall, oregelbunden hjärtrytm, annorlunda kroppsbyggnad. Intellektet är opåverkat. Finns mediciner som kan motverka följdsjukdomar ish. Man förmodar finna ett botemedel i framtiden. Progeria (HGPS)
• Psykossjukdom. Finns ingen förklaring till varför man får den, men finns riskfaktorer ex. trauma, stress, genetik, relationer. Vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. Inget bot. Kan lindras av psykoterapi, beteendeterapi, kognitiv terapi, medicinering (antipsykotiska). Stress- och sårbarhetsmodellen. Forskar om biologin bakom, riskgener. Schizofreni
• Angriper motoriska nervceller. Nervsystemet förtvinar. Insjuknar oftast mellan 50 - 70 år. Orsaken är okänd. Kan vara virus, förgiftning av tungmetaller, strukturförändring ish Förlamning eller svaghet, talsvårigheter. Sprider sig och når andningsorgan så man till slut slutar andas. Inget bot. Finns lindring och bromsmediciner. Forskar på bromsmediciner och orsaker etc. ALS
• Blodsjukdom. Mutation i gen som tillverkar ribosomer. Innefattar även anemi (blodbrist). Röda blodkroppar påverkas. Krävs blodtransfusioner då man inte kan producera eget blod. Kan även vara ärftlig. Nedsatt immunförsvar. Missbildningar kan ske. Kortväxthet (kan bero på behandling med kortison). Behandlas med kortison, ibland benmärgstransplantation. Vet inte helt säkert hur det ska behandlas. Diamond blackfan anemi
• Uppkommer genom skador i cellens arvsmassa. Delar sig utan att dö, en tumör bildas. Orsakerna är inte helt klarlagda. Svår att upptäcka tidigt. Behöver kissa ofta, svag urinstråle, blod i urinen. Behandlas med kirurgi och strålbehandling. Bättre läkemedel och behandling i framtiden. Prostatacancer
• Kroppen bygger ett “extra skelett”. Kan triggas av ett trauma, men kan ske spontant. Mutation, även ärftlig. Försvinner inte och går inte att operera bort. Symptom kan ses redan vid födseln, ex korta stortår. Svullnader på ryggen. Smärta från knölarna. Käken kan bli låst. Bröstkorg blir orörlig. Sjukdomen är mest aktiv under första 10-20 åren, men går i perioder. Inget bot, bara smärtlindring. T.ex. ibuprofen för att hindra ny benbildning. Fibrodysplasia ossificans progressiva (FOP)
• Man har en extra fjärde slags tapp i ögat (gul färg). Endast två kvinnor har bekräftat att de ser fler färger, men 12% av alla kvinnor har fyra tappar. Endast kvinnor kan få det då det krävs två x-kromosomer (en frisk och en färgblind). I många fall är den extra tappen väldigt lik den röda, vilket gör att man inte ser fler färger. Inga negativa effekter, så ingen bot eller lindring krävs. Kan dock bidra till färgblindhet hos personens barn. Tetrachromacy
• Typ 1: immunförsvaret angriper celler. Insulinproduktionen är förstörd. Typ 2: ärftlighet, övervikt. För låg produktion av insulin. Högt blodsocker. Stora urinmängder, man blir törstig. Insulinpump, sprutor. Typ 2: kost och motion. Diabetes
• Överproduktion av hormoner. Trötthet och stress. Autoimmun sjukdom som angriper sköldkörteln. Ökar produktionen av hormoner som produceras där. Feber, svett, darrning, hjärtklappning, ångest, stress, sömnstörningar. Graves sjukdom: ökar hormonproduktion, knölstruma: storleken på sköldkörteln ökar. Behandling i tablettform, radiojodbehandling och operation. Hypertyreos

Alla Inga Spara