begreppsdefinitioner (k.1-7, 9-11, 15 & 20)

Alla Inga Spara

• 1. Resursallokering Beslut om vad och hur mycket som ska produceras av olika varor och tjänster
• 1. Marknadsekonomi Ekonomiskt system där resursallokeringen huvudsakligen sker genom utbud och efterfrågan. Utbud är summan av enskilda producenters vilja att sälja, och efterfrågan är summan av ensk
• 1. Formella institutioner Skrivna lagar och regler med tydliga påföljder for dem som bryter mot dem
• 1. Informella institutioner Sociala normer för hur vi bör bete oss
• 2. Business administration Engelska för företagsekonomi
• 2. Arbetsdelning När människor specialiserar sig på olika moment för att på så sätt åstadkomma en effektivare resursanvändning
• 2. Den osynliga handen Adam Smiths idé att konkurrens och egenintresse likt en osynlig hand styr resurser till områden där de gör mest nytta för samhället.
• 2. Vetenskaplig metod Systematiskt tillvägagångssätt för att besvara centrala frågor inom en vetenskap.
• 2. Mikroekonomi Ekonomisk analys av enskilda aktörers beteende.
• 2. Makroekonomi Ekonomisk analys av den samlade effekten av aktörers beteende.
• 2. Normativ analys Analys av vad som är önskvärt.
• 2. Positiv analys Analys av vad som faktiskt är.
• 2. Economics Engelska for nationalekonomi.
• 3. Rationalitet Att agera systematiskt i syfte att uppnå ett mål.
• 3. Preferenser Vad människor strävar efter med sitt beteende.
• 3. Mer-är-bättre-antagandet Antagandet att människor föredrar mer framför mindre av det de strävar efter.
• 3. Nyttofunktion Ett matematiskt sätt att beskriva antaganden om människors preferenser
• 3. Avtagande marginalnytta När nyttoökningen av ytterligare konsumtion avtar, ju mer som konsumeras.
• 3. Kausalt samband När ett samband mellan två variabler beror på att den ena variabeln orsakar den andra.
• 3. Korrelation Nar det finns ett samband mellan två variabler
• 3. Sociala preferenser När människor utöver sin egen situation också bryr sig om andras.
• 3. Ekonometri Användandet av statistiska metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser.
• 4. Prisbildning Frågor om hur priser uppstår och vad de beror på.
• 4. Efterfrågekurva Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som efterfrågas vid olika priser
• 4. Utbudskurva Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som bjuds ut till försäljning vid olika priser.
• 4. Jämviktspris/marknadspris Det pris vid vilket efterfrågad kvantitet är lika med utbjuden kvantitet.
• 4. Jämviktskvantitet/marknadskvantitet Den kvantitet som omsätts vid jämviktspriset.
• 4. Paretokriteriet En förändring (exempelvis en transaktion) uppfyller Paretokriteriet om den leder till att åtminstone någon får det bättre utan att någon annan får det sämre.
• 4. Paretoeffektivitet En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan.
• 4. Konsumentöverskott Överskjutande betalningsvilja, det vill säga skillnad mellan maximal betalningsvilja och faktiskt pris.
• 4. Producentöverskott Skillnaden mellan vad en vara eller tjänst kostat att tillverka och vad den kan säljas för.
• 4. Allmän (social) tillit Uppfattningen att andra människor går att lita på.
• 4. Äganderätt En institution som stadgar vem som har rätt att bestämma över resursers användning och därmed vem som har rätt att sälja, köpa och ingå andra avtal rörande resurser i ekonomin.
• 4. Vatten-diamant-paradoxen (eller värdeparadoxen) Det skenbart paradoxala i att vatten är billigt, medan diamanter är dyra.
• 5. Utbudschock Förändring som leder till att utbudskurvan skiftar.Förändring som leder till att utbudskurvan skiftar.
• 5. Efterfrågechock Förändring som leder till att efterfrågekurvan skiftar.
• 5. Pristak Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli högre än en viss gräns.
• 5. Prisgolv Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli lägre än en viss gräns.
• 5. Minimilön Ett prisgolv på arbetsmarknaden som innebär att det är olagligt att ingå avtal om anställning till lön under minimilönen
• 5. Externalitet När en transaktion påverkar andra, via mekanismer som inte är marknadsmekanismer
• 5. Plattformsföretag Ett företag som tillhandahåller matchning mellan två eller flera gruppers utbud och efterfrågan, exempelvis genom en webbsida eller en telefonapp.
• 6. Elasticitet Matt i procent på hur mycket en variabel påverkas av en procents förändring i annan variabel.
• 6. Efterfrågans priselasticitet Mäter hur efterfrågan på en vara förändras när priset på den varan ändras.
• 6. Elastisk efterfrågan När den efterfrågade kvantiteten ändras mer i procent än priset ändras i procent.
• 6. Oelastisk efterfrågan När den efterfrågade kvantiteten ändras mindre i procent än priset ändras i procent.
• 6. Normala varor Varor med positiv inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten ökar när inkomsten ökar
• 6. Inferiora varor Varor med negativ inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten minskar när inkomsten ökar.
• 6. Lyxvaror Varor med inkomstelasticitet större än ett.
• 6. Basvaror Varor med inkomstelasticitet mellan noll och ett.
• 6. Korspriselasticitet Anger hur efterfrågan (eller utbud) av en viss vara påverkas av prisförändringar på en annan vara
• 6. Komplementvaror Varor med negativ korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till minskad efterfrågad kvantitet av den andra.
• 6. Substitutvaror Varor med positiv korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till ökad efterfrågad kvantitet av den andra
• 7. Styckskatt Skatt satt i kronor per producerad eller konsumerad enhet
• 7. Mervärdesskatt Skatt satt i procent på kostnad eller pris.
• 7. Skatteincidens Vem som faktiskt betalar skatten (oberoende av vem som formellt sett betalar den).
• 7. Skatters extrakostnad Den samhällsekonomiska förlust som orsakas av beteendeförändringar när människor försöker undvika att betala skatten.
• 7. Klumpsummeskatt En skatt i kronor lika för alla vars uttag inte är betingat av någon påverkbar egenskap. Eftersom det inte går att undvika klumpsummeskatten orsakar den inga extrakostnader.
• 9. Produktionsfaktorer (synonymer: inputs, insatsvaror) De medel som behövs för att producera varor och tjänster, exempelvis arbete, kapital och material som råvaror och naturresurser.
• 9. Kort sikt Den tid under vilken åtminstone någon produktionsfaktor är konstant.
• 9. Lång sikt En tidshorisont så lång att alla produktionsfaktorer kan varieras.
• 9. Marginalprodukt Den produktionsökning som en extra enhet av en produktionsfaktor skapar när övriga produktionsfaktorer hålls konstanta.
• 9. Genomsnittsprodukt Den genomsnittliga produktionen per enhet av produktionsfaktorn.
• 9. Isokvanter Kurvor som visar kombinationer av produktionsfaktorer som leder till lika hög producerad kvantitet.
• 9. Marginell teknisk substitutionskvot Lutningen på isokvanten. Anger i vilket förhållande en produktionsfaktor kan bytas ut mot en annan, givet att lika mycket ska produceras
• 9. Konstant skalavkastning När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med x procent.
• 9. Tilltagande skalavkastning När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mer än x procent.
• 9. Avtagande skalavkastning När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mindre än x procent.
• 10. Irreversibel kostnad (eng. sunk cost) En kostnad som inte går att få tillbaka i efterhand.
• 10. Alternativkostnad Värdet av det näst bästa alternativet, det alternativ som måste försakas.
• 10. Rörliga produktionskostnader Kostnader som varierar med produktionen.
• 10. Fasta produktionskostnader Kostnader som inte varierar med produktionen.
• 10. Marginalkostnad Kostnaden för att producera ytterligare en enhet
• 10. Arbetskraftens marginalprodukt Produktionsökningen när arbetskraften ökas med en enhet, allt annat lika.
• 10. Faktormarknader Marknad där produktionsfaktorer såsom arbete och kapital handlas.
• 10. Faktorpriser De priser som uppstår på faktormarknader, exempelvis lön och kapitalränta.
• 10. Isokostnadslinje Linje som binder ihop alla tänkbara kombinationer av produktionsfaktorer som ger en viss totalkostnad.
• 11. Produktionsmöjlighetskurva Kurva som visar vilka olika kvantiteter av varor som ett företag eller ett samhälle kan producera med givna produktionsresurser. Vinst Intäkter minus kostnader.
• 11. Marknadsmakt När ett företag har makt att påverka det pris som råder på marknaden.
• 11. Pristagare Någon som måste acceptera det pris som råder på marknaden (det vill säga någon som saknar marknadsmakt)
• 11. Fullständig konkurrens En hypotetisk marknadsform med ett stort antal producenter som alla är pristagare och producerar en homogen vara. Det råder fritt inträde på marknaden, transaktionskostnaderna är n
• 11. Monopol En marknad där det bara finns en säljare
• 11. Monopolistisk konkurrens Konkurrens med fritt marknadsinträde och produktdifferentiering
• 11. Oligopol Marknadsform med några få säljare som är strategiskt beroende av varandras agerande.
• 11. Shut-down-pris Det pris som precis täcker de genomsnittliga rörliga kostnaderna.
• 11. Break-even-pris Det pris som precis täcker de genomsnittliga totala kostnaderna.
• 11. Agglomeration När företag med likartad verksamhet lägger sig i geografisk närhet till varandra.
• 11. Överetablering När antalet företag på en marknad är så stort att deras samlade utbud leder till ett jämviktspris som ligger under ett eller flera företags break-even-pris. När något företag har l
• 15. Allmän jämviktsanalys Analys av jämvikt på flera relaterade marknader samtidigt.
• 15. Bytesboxen (eller Edgeworthboxen) Teoretisk modell för analys av prisbestämning, frivilliga byten och effektivitet. Den består av två uppsättningar indifferenskurvor ritade i samma diagram som samtidigt illustrerar
• 15. Paretoeffektiv allokering Allokering där det inte finns utrymme för Paretoförbättringar. I en Paretoeffektiv allokering är det således omöjligt att hitta en annan allokering som åtminstone någon tycker är b
• 15. Marginell transformationskvot (Beteckning MRT från engelskans marginal rate of transformation) Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan.
• 20. Marknadsmisslyckanden Situationer där marknaden inte leder till en effektiv resursallokering.
• 20. Reservationslönen Den minsta lön som krävs för att någon ska söka sig ut på arbetsmarknaden. (Jämför reservationspris som är det lägsta pris en säljare är villig att sälja till.)
• 20. Arbetsfri inkomst Inkomst som inte kräver någon arbetsinsats från individen, exempelvis ett arv eller en ersättning från välfärdsstaten.
• 20. Transferering Inkomstöverföring (ofta genom välfärdsstaten).
• 20. Moralfilosof Lära om vad som är gott och ont.
• 20. Utilitarism Moralfilosofi som går ut på att den totala nyttan i samhället ska maximeras.
• 20. Social välfärdsfunktion Funktion som anger den totala nyttan i samhället som en funktion av individuella nyttor.
• 20. Egalitarism Iden att en rättvis fördelning är en fördelning där alla har det lika bra.
• 20. Rawls maximin-princip Iden att samhället bör arrangeras så att de sämst ställda har det så bra som möjligt.
• 20. Procedurrättvisa Idén att rättvisan i en viss fördelning beror på hur fördelningen uppstått, inte på hur fördelningen ser ut.
• 20. Public choice Skola inom nationalekonomin där politik och förvaltning analyseras på basis av antagandet att väljare, politiker och byråkrater framför allt styrs av sitt egenintresse.
• 20. Libertarianism Idén att individen har ett antal okränkbara rättigheter, inklusive äganderätten, vilket gör att skatteuttag i princip är att betrakta som stöld.
• 20. Okuns läckande hink En metafor för de kostnader det innebär att omfördela från rik till fattig
• 20. Nyttomöjlighetskurvan Modell för att beskriva nyttofördelning mellan två personer under olika tänkbara resursallokeringar.
• 20. Sociala indifferenskurvor Kurvor som representerar fördelningar av nytta mellan Anna och Bengt som är lika bra enligt en viss idé om rättvisa.
• 20. Välfärdsteorins första huvudsats eller det första välfärdsteoremet Det teoretiska resultatet att jämvikten i en marknadsekonomi utan marknadsmisslyckanden är Paretoeffektiv.
• 20. Kaldor-Hicks-kriteriet En förändring med både vinnare och förlorare uppfyller Kaldor-Hicks-kriteriet om det är möjligt för vinnarna att kompensera förlorarna och ändå ha det bättre.

Alla Inga Spara