Begrepp

Atomslag atomer som har samma antal protoner i kärnan

Grundämne ett ämne med ett specifikt antal protoner i atomkärnan

Isotoper varianter av atomkärnor, med samma antal protoner men olika antal neutroner

Molekyl två eller flera atomer bundna till varandra i självständiga enheter

Masstal summan av antalet protoner och neutroner i atomkärnan

Kemisk förening ett ämne sammansatt av atomer från två eller flera olika grundämnen. En siffra före visar antalet molekyler

Kemisk beteckning en eller två bokstäver som betecknar ett atomslag

Kemisk formel en kombination av kemiska beteckningar och siffror, som beskriver ett ämnets sammansättning. Visar vilka grundämnen som finns i föreningen

Kemisk reaktion när ett eller flera nya ämnen bildas ur ett eller flera andra ämnen. Antalet atomer måste alltid bli samma hos reaktanterna som hos produkten, detta kan endast göras genom att ändra siffrorna framför ämnena. Ex. N2 + H2 = NH3, ist N2 + 3H2 --> 2NH3

Produkter det ämne/de ämnen som bildas i en kemisk reaktion

Reaktanter det ämne/de ämnen som finns från början i en kemisk reaktion

Kemisk reaktionsformel en kemisk reaktion beskriven med symboler och kemiska beteckningar

Materia är allt som har massa och volym alltså det som är fysiska beståndsdelar

Massa anger materiainnehåll för ett objekt. Mäts i exempelvis gram eller kilogram

Volym är det utrymme som ett ämne tar upp. Mäts exempelvis i cm3 eller dm3

Atom allting består av atomer och de är som världens byggstenar, atomer har en atomkärna som består av positivt laddade protoner och neutroner och kring den kretsar negativt laddade elektroner

Ämnen är en typ av materia som är uppbyggd av specifika molekyler, joner eller atomer

Jon joner är positiv eller negativt laddade atomer. En atom som har färre eller fler elektroner jämfört med antal protoner är alltid en jon. Sammansatta joner är molekyler med laddning

Atomkärna kärnan i atomen som är extremt liten och består utav nukleoner, den har även extremt hög densitet

Nukleoner kärnpartiklar: protoner och neutroner

Proton en positivt laddad partikel i kärnan som avgör vilket ämne atomen tillhör

Neutron en neutralt laddad/icke laddad partikel i atomkärnan

Elektron en negativt laddad partikel som befinner sig runt om atomkärnan

Bohrs atommodell en modell som visar hur elektroner är fördelade i skal runt atomkärnan

Bohrs atommodell en modell som visar hur elektroner är fördelade i skal runt atomkärnan. Elektronfördelning - hur elektronerna är fördelade i olika skal runt om atomkärnan. För indelning i skalen gäller följande regler: 1. K-skalet fylls med 2 elektroner (fullt) 2. L-skalet fylls med 8 elektroner (fullt) 3. M-skalet fylls med 8 elektroner (inte fullt) 4. N-skalet fylls med 2 elektroner (inte fullt)

Densitet ett ämnes täthet, dvs massa per volymenhet, exempelvis g/cm3

Jonförening en kemisk förening som är uppbyggd av joner med olika laddningar. Jonföreningar hålls ihop av attraktionen mellan positiv och negativ laddning

Molekylförening atomer delar elektroner med varandra i en molekyl

Atommassa atomens massa med enheten u

Aggregationsform är den form som ett ämne befinner sig i, de vanligaste formerna är fast, flytande och gasform. Aggregationsformer varierar framför allt på temperatur och tryck, till exempel så börjar vatten koka vid ca 100 grader men vid ett lägre tryck börjar det koka tidigare. Vid fastform sitter atomerna strukturerade ihop, vid flytande form rör sig atomerna runt lite och vid gas form rör sig de väldigt mycket och har ingen struktur alls.

Symboler för aggregationsformer Gas - (g) Flytande - (l) Fast - (s) Aqua - (aq)

Fasövergång ett ämne övergår från en aggregationsform till en annan

Smältpunkt en specifik temperatur då ett ämne smälter alltså övergår från fast till flytande

Fryspunkt en specifik temperatur då ett ämne blir fast, alltså övergår från flytande till fast

Kokpunkt en specifik temperatur då ett ämne blir gas, alltså övergår från flytande till gas

Sublimering när ett ämne övergår direkt från fast form till gasform eller tvärtom utan att hamna i flytande form

Stelning flytande till fast form

Smältning fast till flytande form

Kondensation gas till flytande form

Ångbildning flytande till gasform

Rent ämne består endast av en sorts molekyler eller atomer. Kan vara ett grundämne eller en kemisk förening

Blandning olika ämnen blandade med varandra

Heterogen blandning en blandning där du kan urskilja de olika beståndsdelarna i blandningen, olja och vatten

Homogen blandning en blandning där man inte kan urskilja beståndsdelarna (inte ens med mikroskop), exempelvis vatten och salt

Lösning en homogen blandning i flytande form

Elektromagnetisk strålning energi tillförs till atomer som får elektronerna att hoppa längre bort från kärnan och sedan tillbaka och då bildas elektromagnetisk strålning/ljus

Periodiska systemet ett system där grundämnen delas in i grupper och perioder efter egenskaper och atomnummer

Metaller fast vid rumstemperatur, leder ström och värme bra, hög densitet, formbarhet

Halvmetaller liknande egenskaper som metall, halvledare

Ickemetaller är inte metaller, långt till höger i periodiska systemet + väte

Alkalimetaller grupp 1 förutom väte, lätta och mjuka

Alkaliska jordartsmetaller grupp 2, en sorts metall, silverfärgade, mjuka, låg densitet. Bildar ofta positiva joner med laddningen +2

Halogener grupp 17, reagerar lätt, bildar ofta negativa joner med laddningen -1

Ädelgas i gasform vid rumstemperatur, i grupp 18, alla har ett fullt valensskal, reagerar därför ogärna med andra ämnen

Ädelgasstruktur fullt valensskal

Grupp grundämnen med liknande egenskaper (lodrät i periodiska systemet)

Period Grundämnen (vågrät rad i periodiska systemet)

Effektiv kärnladdning hur starkt elektronerna i atomen attraheras av atomkärnan

Elektronegativitet en atoms förmåga att attrahera andra atomers elektroner till sig själv. Hur hårt ett grundämne drar i elektroner (valenselektroner) från ett annat ämne. Fluor har det starkaste elektronegativiteten – 4, 0

Hur man skriver om det finns flera atomer av något - jon Mono – en Di - två Tri – tre Tetra – fyra Penta - fem

Förklara varför olika ämnen brinner med olika färger på lågan Avstånden mellan energinivåerna i atomen är specifika och olika för varje grundämne. När energi tillförs i form av värme bildas specifika färger beroende på vilket ämne som studeras. Varje elektronhopp skapar en specifik våglängd på ljuset. Alltså har varje grundämne unika elektronhopp och det ljus som sänds ut när ämnet har exciterats är också unikt.

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut