Begrepp

Alla Inga Spara

• sakprosa faktatext
• funktionell språkundervisning man arbetar med något i en helhet, där olika delmoment samverkar. Man anpassar det efter barnens erfarenheter och intressen. Skönlitteraturen ses som en kunskapskälla.
• Formalistisk undervisning ett färdighetsämne där man nöter ett moment i taget och bemästrar det innan man arbetar med det i sin helhet. Man delar upp och repeterar moment utan tanke på innehåll innan man använder kunskaperna på riktigt.
• Läsförståelse Läsaren förstår texten som den läser, man förstår budskapet. Det finns en interaktion mellan texten och läsaren
• Lässtrategi olika strategier för att kunna läsa och förstå texter. olika metoder för att få läsaren att kunna avkoda texten, förstå ord och bygga förståelse
• Läsflyt man kan läsa en text högt med rätt flyt, förstå budskap och ha inlevelse till det man läser. Man vet var man pausar och betonar texten.
• Multimodalitet Multimodala texter kan beskrivas genom mer än bara ord, ex genom bilder, ljud
• Literacy översätts till läs och skrivkunnighet. betydelsen grundar i att kunna kommunicera i skrift. Att kunna prata, läsa, skriva och ha en förståelse av omvärlden.
• texttyper Olika texttyper kan vara beskrivande, argumenterande, berättande eller utredande.
• vardagsspråk det språk som oftast brukas i vardagen, privata samtal människor emellan. Innehåller sällan facktermer och avancerad meningsuppbyggnad
• Kunskapsspråk Det språk som oftast används i vetenskapliga och akademiska sammanhang
• Flerspråkighet Man talar mer än ett språk
• Modersmål Kan också kallas för förstaspråk. Det är det första språk man lär sig som liten, Man kan ha flera...
• Inferens Kunna dra en slutsats. Också känt som att kunna läsa mellan raderna.
• schemateorin Är ett förståelse schema där elevers bakgrundskunskap, erfarenheter, uppfattningar av ord och begrepp. Attityder och värderingar påverkar elevens läsförståelse.
• Vokabulär Är detsamma som ordförråd
• kontext betyder att man har information och förståelse för en händelse eller ett sammanhang, För att hjälpa oss förstå vad som händer och varför.
• avkodning Förmågan att kunna tolka tecken / bokstäver till ord
• Fonologi Vetenskapen om språkets ljudstruktur.
• Estetik Förmågan att uppfatta sinnesintryck
• Processdrama En typ av undervisning / metod där läraren och eleven arbetar i och utanför rollen.
• Skönlitteratur Texter för estetisk / underhållande läsning
• Estetisk läsning När man läser för läsandets skull
• Efferent läsning När man läser för att få reda på något. Ex att man letar efter en viss information eller gör en analys
• explicit språkundervisnin bygger på strikt planerade lektioner där eleverna får arbeta med språket genom förklaringar och många övningar
• minimal respons Ett kort svar, när någon talar kan man bekräfta vad som sägs med något ord
• Lyssnarsignal Signal för att man lyssnar, ex nicka eller säga mm
• Meningsuppbyggnad Att skapa förståelse och mening i det hela, ex i en text förstå vad den säger’’’ man skapar en mening. Sätta ord på världen, tankar.
• reciprok undervisning bygger på en modell där läraren arbetar med strukturerad textsamtal så att man först modellerar arbetssättet för eleverna och stegvis ger över ansvar och taltid till eleven.
• reciprok undervisning bygger på en modell där läraren arbetar med strukturerad textsamtal så att man först modellerar arbetssättet för eleverna och stegvis ger över ansvar och taltid till eleven.
• konfrontativa samtal kritiska samtal, en form av argumentation och åsikter.
• Utforskande samtal man använder sig av frågor och förklaringar. Det kritiska tänkandet kommer till användning.
• Kumulativt samtal positiva samtal, sker ofta när en klass lär känna varandra. Samtal som är välkomnande.
• Fokal anknytning när läraren fångar upp det eleverna säger och pratar vidare om det
• Icke fokal anknytning läraren byter riktning i samtalen utan att lägga vikt på vad eleverna säger.
• Kanon Samling av text som har betydelse
• Metaspråk språket man använder för att tala om språk. Exempelvis på svenska (metaspråk) talar om skillnad på shall och will på engelska (objektspråk) eller när man på svenska beskriver ex ett dataspråk.
• Semantik etenskapliga studien av språklig betydelse
• Morfologi läran om ordet. Hur ord böjs, stavas och dess grammatiska funktion.
• Syntax Kan också kallas för satslära och är en del av grammatiken. Den syftar på hur man sätter samman ord eller böjningsformer till grupper av ord, satser och meningar. Exempel “jag äter en smörgås “ består av subjekt + verb + objekt.
• Lexikogrammatik handlar kortfattat om hur ord används i grammatiska kontext för att skapa meningsfulla och effektiva kommunikationer.
• Pragmatik Handlar om hur vi använder språk i praktiken i olika situationer. Det handlar om att förstå vad någon menar när någon pratar, inte bara orden.
• Textrörlighet innebär att man kan röra sig runt i texten för att få en bättre förståelse över det man läser. Man kan röra sig fram, bak eller koppla det till en annan bok / egna erfarenheter man läst om tidigare.
• Skrivdiskurs olika övertygelser om skrift som innefattar att skriva, att lära sig att skriva, sätt att prata om skrivande och olika sätt att undervisa om och bedöma skrivande.
• Lyssningsläsa Innebär att man läser en text samtidigt som man lyssnar på den för att öva upp läsförståelsen.

Alla Inga Spara