Begrepp utvecklingspsykologi

Alla Inga Spara

• Eriksons psykosociala teori (Övergripande) Mer socialpsykologiskt inriktad jämför med Freud. Menar att barns utveckling pågår mer eller mindre hela livet. Finns åtta mer eller mindre synliga utvecklingsfaser och man kan uppnå en övervägande bra eller dålig utveckling i varje fas. Faserna består var och en av en konflikt som måste lösas, vilket leder till att personligheten formas på olika sätt.
• Eriksons psykosociala teori: Fas 4 (6–12 år) Aktivitet - underlägsenhet Infaller under den tidiga skolåldern omkring 6–12 år. Den handlar om huruvida barnen får känna sig kompetenta, att de duger för det de gör så att de själva kan söka kunskap och inrätta sitt eget liv och även med andra. En negativ lösning på denna “kris” leder till att barnet får en ständig känsla av underlägsenhet, att de inte klarar av saker och inte duger som de är.
• Interaktionistiskt perspektiv Det viktigaste hos en människa är att aktivt tolka budskap, relationer och situationer. För att göra det krävs samspel (interaktion), man letar efter de innebörder och uppfattningar som är gemensamma för det gör de sociala situationerna meningsfulla. Vi blir människa först när vi ingår i sociala relationer. Vi lär oss vad olika roller, relationer, saker och händelser betyder. Utifrån det kan vi handla meningsfullt i förhållande till andra människor. Beteendet bestäms av förväntningar, roller och status som i sin tur bestäms av det sociala systemet.
• Vad innebär språkutveckling utifrån ett behavioristiskt synsätt? Inom behaviorismen anses språkutvecklingen vara resultatet av inlärning genom observation och imitering av andra, samt genom att få respons på sitt eget språk från omgivningen. Barn lär sig vilka ord och ljud som är rätt genom att uppleva positiva eller negativa konsekvenser av sitt språkliga beteende.
• Vad innebär språkutveckling utifrån ett nativistiskt synsätt? Enligt det nativistiska synsättet är språkutvecklingen hos människor medfödd och biologisk. Barn föds med en inbyggd förmåga att förstå och producera språk, vilket kallas universell grammatik. De lär sig språket genom exponering för det i sin miljö. Detta synsätt betonar biologiska faktorer och den inre strukturen av människans sinne för språkinlärning.
• Vad innebär språkutveckling utifrån ett interaktionistiskt synsätt? Betonar språkets beroende av yttre stimulans, mognad och kognitiv förmåga. Barnet måste få språkliga erfarenheter av människor i sin omgivning. Den sociala situationen vid språkinlärning spelar stor roll, det är sociala erfarenheter som skapar förståelse för språkets struktur. Vuxna måste reagera på barnets signaler och ge återkoppling i form av kommentarer och frågor.
• Vad innebär språkutveckling utifrån ett kognitivt synsätt? Språket är en spegling av tänkandet - och tänkandet kommer först. Språkutveckling och kognitiv utveckling anses vara nära kopplade och ömsesidigt påverkande. Genom att utveckla sina språkliga färdigheter förbättrar individer sina kognitiva förmågor, samtidigt som de kognitiva förmågorna underlättar förståelse och användning av språk.
• Vad innebär mentaliseringsteorin? Theory of mind - uppfattningar om vad som rör sig i andra människors tankar, handlar om en förmåga att kunna leva sig in i vad och hur andra människor upplever. En praktisk social kunskap som innefattar att kunna föreställa sig vad andra tänker, känner och upplever utifrån deras perspektiv. Börjar utvecklas redan i de första åren i barnets liv.
• Hur utvecklas barns förmåga att rita? Vad kännetecknar: Många barn i vår kultur får från tidig ålder tillgång till pennor, kritor och vattenfärger. Ritverktygen fyller då många funktioner såsom sensorisk stimulering (känner, luktar och smakar) och ibland används de för att ge uttryck för både tankar och känslor. Teckningarna speglar den bild av omvärlden som barnet skaffat sig. 1) Klotterstadie (2 år) Fungerar mest som en rörelseträning. Först är det bara streck och prickar men efter ett tag blir ritandet mer koordinerat. Det som ritas föreställer sällan något. Till en början kan barn bestämma vad teckningen föreställer efter att de har ritat den, senare kan de bestämma vad de ska rita innan de börjar. 2) Schematiskt stadie (ca 5–9 år) Börjar i förskoleåren och varar till omkring 9-års ålder. Barnen ritar utifrån olika förenklade scheman som återkommer i deras teckningar, ex. Människor, djur eller hus. Barnet har bättre kunskap och uppfattning av verkligheten än vad deras teckning visar. Ex. de ritar en huvudfoting även om de vet hur en människa ser ut i verkligheten. 3) Realistiskt stadie (9–11 år) Ritandet blir mer verklighetstroget och tredimensionellt även om de har svårt att förmedla djup. Ex saker som befinner sig i förgrunden hamnar längst ner på pappret och saker i bakgrunden hamnar längst upp på pappret. Teckningar på människor stämmer bättre överens med verkligheten.
• Hur stötta blyga barn i undervisningen? Blyghet påverkas av bemötande barn får ända upp i puberteten. I skolan undviker blyga barn till exempel att visa sig, svara vad de tror på frågor osv. Det är lätt att blyga barn “glöms bort” eftersom de inte gör något väsen och drar sig själva från att fråga. Att visa värme och acceptans är viktigt för att neutralisera blygheten.
• Barnuppfostran: 1. Auktoritär: Föräldrarnas vilja är lag och får inte ifrågasättas, dåligt uppförande ska bestraffas. Det finns ett känslomässigt avstånd mellan barn och föräldrar och föräldrarna drar sig för att visa kärlek eller berömma. De sätter stränga gränser och är noga med att barnen ska lyda föräldrarna.
• Grovmotorik När samordningen i rörelsen blir bättre lämnar barnet sin klumpighet och i både kropp och rörelsemönster. När den grovmotoriska förmågan förbättras ökar deras förmåga att springa, hoppa och kasta. Vid 3 års ålder kan barnet springa rakt fram i en rät linje och hoppa. Vid 4 års ålder kan de kasta och ta emot en boll med två händer. Balansen hos 5-åringar har förbättrats tydligt jämfört med vid 2 års ålder. Musklerna är starkare och de kan cykla och simma.
• Finmotorik Omfattar mer avgränsade och exakta rörelser och förbättrats mycket under förskoleåldern. Ex att kunna klä på sig själv och använda en dragkedja. Kan börja lära sig att skriva bokstäver. En viktig del av utvecklingen är vilken hand som är dominant, höger eller vänster. Detta blir tydligt runt 5-års ålder.
• Vad är funktions-nedsättning och hur kan lärare stötta? En skada eller sjukdom i kroppen som hindrar en person att göra vissa saker på samma sätt som andra människor. Barnet behöver rimliga förväntningar från omgivningen. De får inte vara för låga, då riskerar de att aldrig känna att de övervunnit något. Är de för höga kan de istället känna sig misslyckade. Barnet behöver hjälp att inse både sina begränsningar och möjligheter. Som lärare är det viktigt att tänka på att arbeta med gruppstrukturer och vanliga gruppprocesser (ex. normer, roller, kommunikation) för att barnen inte ska bli isolerade.
• Hur kan koncentrations-svårigheter yttra sig och vad är det för typ av svårighet? En del barn är oroliga, rastlösa, klumpiga och impulsiva. De kan handla utan att tänka och prata utan att tänka. De kan ibland få plötsliga raseriutbrott och kan ibland hålla på med en uppgift i tio minuter men andra uppgifter i 10 sekunder. Det är dock sällan ett enskilt barn som uppvisar alla nämnda symptom. Rör både motoriska och kognitiva aspekter av utvecklingen. Kan bero på en diagnos såsom ADHD, hyperaktivitet och impulsivitet.
• Vad är metakognition och hur kan lärare främja metakognition? Handlar om att tänka om sitt eget tänkande. Ex. medvetenhet om hur man löser problem, fattar beslut, tolkar något eller letar i minnet efter något man har varit med om. Med hjälp av sin metakognitiva förmåga kan barnet veta hur de bäst lär sig något och befäster det i minnet. Som lärare kan man tänka på några aspekter för att hjälpa eleverna att hitta sina metakognitiva strategier. • Varje ny strategi ska förklaras och exemplifieras, till exempel vilka situationer eller problem som strategin passar till. • Ta upp en strategi i taget och gradvis vänja barnet vid att använda den. • Uppmuntra eleverna till att reflektera över och tänka vad de gör när de använder en strategi, högt eller tyst för sig själv. • Minska stress och osäkerhet vid problemlösning.
• Minnets uppbyggnad och dess betydelse för lärande Arbetsminnet: Kan liknas vid en tavla där man skriver upp saker som är aktuellt och suddar ut när det inte längre är det. Den information vi måste hålla aktuell för att kunna lösa en uppgift. Långtidsminnet: För att innehållet ska kunna lagras långsiktigt krävs ex. repetition eller sammanfattning. Ju mer vi har lagrat i långtidsminnet desto mer lättare är det att ta till sig och lagra ny information. “Se, höra och göra” - ju fler sinnen som används desto lättare kan informationen lagras i långtidsminnet. Episodiskt minne: Rör händelser som man har varit med om, ex. en födelsedag. Semantiskt minne: Rör fakta som vi exempelvis har lärt oss under skoltiden.
• När har barn utvecklat en självbild? Vad har det för betydelse? Vid 5–6 års ålder blir självbilden mer permanent hos barnet och betraktar sig som en person i grunden som blir detsamma livet ut, då kan man säga att barnet har utvecklat en självbild. Självbilden innehåller både positiva och negativa aspekter. Barnets självbild kan påverka huruvida de känner sig kompetenta eller misslyckade i olika sammanhang, kan också påverka motivation.
• Eriksons psykosociala teori Mer socialpsykologiskt inriktad jämför med Freud. Menar att barns utveckling pågår mer eller mindre hela livet. Finns åtta mer eller mindre synliga utvecklingsfaser och man kan uppnå en övervägande bra eller dålig utveckling i varje fas. Faserna består var och en av en konflikt som måste lösas, vilket leder till att personligheten formas på olika sätt. Eriksons utgångspunkt är att man bör studera aspekter av utvecklingen under hela livet. Menar att ett problem uppstår när samhällets traditionella uppfostringsmetoder inte ger tillräckligt mycket förberedelse för det vuxna livet. Faserna: • Fas 1 - Tillit och misstro: Omfattar de första 18 månaderna. Barnen lär sig att antingen lita på eller misstro andras förmåga och vilja att ge deras grundläggande behov som föda, värme, skydd, närhet och kontakt. Positiv upplevelse - skapar tillit till sig själv och andra. Negativ - misstänksam och avvisande. • Fas 2 - Autonom och tvivel: 18 månader till 3-års ålder då barn lär sig att vara självständiga i sina dagliga aktiviteter. Positiv lösning - känner att de kan lita på sin egen förmåga och får en grund för ett bra självförtroende. Negativ lösning - kan leda till tvångsmässiga upprepningar och överdrivet beroende. Det kan leda till svag vilja och svårigheter att skilja mellan egna och andras behov. Blyghet, skam och tvivel kan skapa främlingskap inför de egna känslorna och den egna kroppen. • Fas 3 - Initiativ och skuld. Slutar omkring 6-års ålder. Barnen vill kunna göra som vuxna vilket ibland leder till att de går över gränsen för vad de klarar av eller får lov att göra. Ett bra samspel mellan barn och vuxna skapar en känsla av att kunna ta initiativ, vilket skapar nyfikenhet till livet. Vid negativ lösning kan barnet känna att de inte duger och kan leda till passivitet i både handling och känsla. • Fas 4 - Aktivitet och underlägsenhet: Infaller under den tidiga skolåldern omkring 6–12 år. Den handlar om huruvida barnen får känna sig kompetenta, att de duger för det de gör så att de själva kan söka kunskap och inrätta sitt eget liv och även med andra. En negativ lösning på denna “kris” leder till att barnet får en ständig känsla av underlägsenhet, att de inte klarar av saker och inte duger som de är. • Fas 5 - Identitet/identitetsförvirring: Infaller under puberteten och framåt. Människans uppmärksamhet kretsar ofta kring frågor som “Vem är jag?”, “Vem skulle jag kunna vara?”. Av de tidigare identiterna ska nu även den sexuella, yrkesmässiga och personliga identiteten växa fram. Positiv lösning - skapar en stabil helhetsbild utifrån tidigare faser och erfarenheter som utgör en grund för den vuxna identiteten. Negativ lösning - blir rädd både för sig själv och andra. Försvårar möjligheten att komma andra människor nära eller att konflikten vänds inåt (depression). • Fas 6 - Närhet och isolering. Mellan 20 och 40 års ålder. Handlar om att kunna komma en annan människa nära utan rädsla att förlora sig själv, och kunna växla mellan att vara själv och med den andra personen. Negativ lösning - söker sig bort från andra människor och isolerar sig. Leder till ytliga relationer, rör kärlek, vänskap och arbete. • Fas 7 - Generativitet och stagnation: (Medelåldern) Kan handla om att ex. skapa bra uppväxtvillkor för barn. Man har medvetenhet att man tillhör den generation som har huvudansvaret. Stagnation innebär att man tycker sig ha fastnat i gamla hjulspår, att det inte händer något nytt i livet. • Fas 8 - Integritet och förtvivlan. Övre medelåldern och uppåt. Integritet innebär att man accepterar livets begränsningar. Förtvivlan innebär att man inte kan acceptera att man inte fått som man har velat i livet.
• Inlärd hjälplöshet Motivation och att försöka klara av nya saker minskar. Ett misslyckande kan leda till en känsla av att det inte är värt att försöka. Känsla av att inte kunna påverka situationen och ger upp istället.
• Kohlbergs teori om moralutveckling Har som utgångspunkt att barnets etiska övervägande förändras i takt med att dess kognitiva förmåga förbättras. Han fann 3 nivåer av moralisk medvetenhet. • Nivå 1: Ett osjälvständigt stadie. En handling bedöms utifrån dess konkreta konsekvenser. Avsikten bakom en handling saknar betydelse för den moraliska bedömningen. Det är främst belöning och bestraffning som styr barnets slutsatser. Nästa steg i denna fas är att barnen anser att ett korrekt beteende är det som tillfredsställer deras egna behov och det är bäst att göra som andra säger att man ska göra. • Nivå 2: På denna nivå blir barnen medvetna om andras åsikter och avsikter och menar att uppskattning är viktigare än belöningar. Det rätta är alltså det som gör att man blir uppskattad. Det andra stadiet i denna nivå är att barnen lyder normer och regler för att de har accepterat dem som giltiga och viktiga. De bedömer ett moraliskt beteende utifrån i vilken utsträckning en individ har följt reglerna. • Nivå 3: Kohlberg menar att den sista nivån kan inte uppnås fullt ut förrän i vuxen ålder och att det enbart är få som någonsin når det andra stadiet i nivån. I första stadiet förstår individen att regler och lagar är relativa och att det är människor som har utformat dem. Rätt är det som stämmer med hur man ska lösa konflikter i samhället - resultatet blir varken rätt eller fel i sig. Det andra stadiet innebär att kunna följa yttre regler men samtidigt göra bedömningar utifrån egna moraliska principer. Man har en grundläggande etisk uppfattning och det är den som ska följas.
• Mobbning “Det är när en eller flera personer, vid upprepade tillfällen och under en viss tid, säger eller gör kränkande och obehagliga saker mot någon som har svårt att försvara sig” Kränkande och obehagliga saker kan vara verbala eller fysiska, men också ordlösa.
• Indirekt mobbing Innebär att en person blir utesluten och socialt isolerad.
• Thornbergs fyra deltagarroller Teori inom pedagogik och skolmiljö. Modellen identifierar 4 deltagarroller som elever kan inta i relation till problematiska situationer i skolan. • 1 - den provocerande eleven - bidrar aktivt till en negativ situation genom att starta eller eskalera konflikter, bråk eller störningar i klassrummet. Kan agera fysiskt eller verbalt och påverkar klassrumsklimatet negativt. • 2 - den passiva eleven - eleven agerar inte själv provocerande eller störande, men uppmuntrar eller indirekt den provocerande eleven. Till exempel genom att skratta, ge uppmärksamhet eller inte ingripa när det behövs. Kan bidra till en negativ atmosfär genom att inte ta ansvar för sitt beteende. • 3 - den tysta medlöparen - en elev som inte aktivt deltar i problematiska situationer men inte heller tar ställning eller försöker ändra dem. Kan vara närvarande men väljer att inte agera eller ingripa på något sätt. • 4 - den hjälpsamma eleven - aktivt arbetar för att förbättra situationen och främja ett positivt klimat i klassrummet. Kan ingripa för att lösa konflikter, stödja andra elever eller samarbeta med läraren.
• Vilka skyldigheter har skolan när det gäller att vidta åtgärder vid mobbing? Skolor har olika skyldigheter när det gäller att hantera mobbning, beroende på lagar och skolans policyer. Generellt sett innefattar dessa följande ansvarsområden: 1. Förebyggande åtgärder: Skolan ska aktivt skapa en trygg och inkluderande miljö genom förebyggande program och policyer. 2. Utbildning och medvetenhet: Personal och elever ska utbildas om mobbning för att kunna identifiera och agera mot det. 3. Identifiering och rapportering: Skolan ska ha tydliga procedurer för att identifiera och rapportera mobbning, med fokus på att skapa en miljö där elever känner sig trygga att rapportera. 4. Intervention och åtgärder: Vid upptäckt av mobbning måste skolan agera omedelbart genom samtal, stöd till offren och disciplinära åtgärder mot förövarna. 5. Uppföljning och utvärdering: Efter åtgärder ska skolan följa upp för att säkerställa att mobbning inte fortsätter och utvärdera sina förebyggande program för förbättringar. 6. Samarbete med föräldrar och samhället: Skolan ska samarbeta med föräldrar och samhällsresurser för att bekämpa mobbning och skapa en trygg skolmiljö. Sammanfattningsvis krävs det en gemensam ansträngning från skolan och de resterande som är involverade i skolmiljöer för att säkerställa att skolan är en trygg och respektfull plats för alla elever.
• Klassisk betingning Kommer från Pavlovs studier om betingning, en form av inlärning. Handlar om hur ett obetingat stimulus (naturligt, ex. föda) kan ersättas med ett betingat stimulus (onaturligt, tillgjord) som kunde utlösa en viss betingad respons. På så sätt har ett lärande ägt rum. Inlärningsprocesser kan ske genom att ett stimuli orsakar en känsla eller reaktion. Hjärnan lär sig att agera på stimuli som leder till ett visst beteende eller känslor.
• Obetingat stimulus Ett stimuli som naturligt och reflexmässigt framkallar en specifik respons och kräver ingen inlärning för att skapa en respons. Den naturliga responsen är medfödd eller instinktiv. Som med Pavlov var det obetingade stimulit mat för hundar, de började då producera saliv. Till exempel kan en hög smäll få en människa att tänka på att undvika fara eller att hjärtat slår snabbare, för att koppla till verkligheten.
• Betingat stimulus Till skillnad från det obetingade stimulit är detta ett stimuli som inte naturligt framkallar en respons. Det är alltså något tillgjort man kopplar till det obetingade för att genom inlärning framkalla en respons. Det betingade stimulit utlöser ingen reflexmässig respons från början som det obetingade utan det måste ske via inlärning, först då kan det bli reflexmässigt.
• Instrumentell/operant betingning Utgångspunkten är att beteenden som belönas förstärks, och tenderar därmed att upprepas. Genom förstärkning kan man få ett djur eller en människa att upprepa ett visst beteende istället för andra. Finns ingen naturlig reflex inblandad utan beteendet utförs för att få förstärkning.
• Betingad respons Den respons som en individ utvecklar som ett resultat av att ha lärt sig att koppla samman ett betingat stimulus med ett obetingat. Det är en respons/beteende som inte innan var kopplat till det betingade stimulit utan har skett genom inlärning. Reaktion som utlöses därför att den blivit förstärkt av en stimulus.
• Positiv förstärkning Man belönas för en respons/beteende.
• Negativ förstärkning Någon slags bestraffning för fel respons/beteende.
• Utsläckning Inom behaviorismen innebär utsläckning att en betingad respons avtar när det betingade stimuluset presenteras upprepade gånger utan att följas av den obetingade stimulusen. Med andra ord, utsläckning sker när den inlärda kopplingen mellan det betingade stimuluset och den obetingade stimulusen bryts, vilket leder till att den betingade responsen försvagas och till slut försvinner. Det inlärda beteendet kan avta och försvinna.
• Korttidsminne/arbetsminne Korttidsminne - är begränsat. Vi har en begränsad förmåga att hålla information i huvudet. De flesta kan bara hålla mellan 5 och 9 “informationsbitar” i huvudet samtidigt. Ex. läser man upp ett antal orelaterade ord kan dem flesta inte återge alla. Uppfattas som en ”flaskhals” i människors informationsbehandling.
• Chunk Hur människor kan förena information i helhetsbärande helheter. Om man istället skulle läsa upp ett antal ord som har ett visst samband förändras situationen. Kan också innebära att vi bildar mindre enheter. Genom att sortera informationen kan vi hålla större mängder i huvudet samtidigt. Om vi exempelvis ska memorera ett telefonnummer som börjar med +46 behöver vi inte lägga dessa siffror på minnet eftersom vi vet att det är riktnumret för Sverige. Men detta innebär också att alla människor kan sortera information olika beroende på bakgrund och tidigare kunskap.
• Informationsbehandling och meningsskapande Informationsbehandling: Beskriver hur människor kodar in information, lagrar den och återkallar den. Olika slags minnessystem och hur information flyttas mellan och lagras i dessa. Tar in information via sinnen, processar den och lagrar den i minnessystem. Meningsskapande: Människan ägnar sig åt meningsskapande i sociala situationer och gör det med hjälp av minnen, erfarenheter och situationens karaktär. Sammanfattningsvis innebär meningsskapande enligt kognitivismen en aktiv process där individer använder sina kognitiva förmågor för att bearbeta, organisera och tolka information för att skapa mening och förståelse.
• Adaption Kognitiv anpassning - på samma sätt som djur är anpassade till sin omgivning i biologisk mening, är kognitiv anpassning balans mellan omvärld och inre föreställningar nödvändig för människor. Inom konstruktivismen innebär kognitiv anpassning processen där en individ aktivt konstruerar och anpassar sin förståelse av världen genom interaktion med nya erfarenheter och kunskaper. Det är en central princip inom konstruktivistiskt lärande, där lärande ses som en aktiv process där individen skapar sin egen förståelse genom att tolka och integrera ny information med befintliga kunskaper och erfarenheter.
• Assimilation Individen tar in intryck och erfarenheter och integrerar dem i sina redan utvecklade kognitiva strukturer eller scheman. Man fylls på med erfarenheter som har nära koppling till vad man tidigare vet och känner till.
• Ackommodation Individen ändrar sitt sätt att tänka, de kognitiva scheman omorganiseras. Sker när ni stöter på erfarenheter vi inte känner till.
• Ekvilibrium Kognitiv balans - assimilation och ackommodation är närvarande samtidigt. I vissa fall dominerar det ena, och i andra fall det andra. Då kan vi uppnå en kognitiv balans där våra inre föreställningar om omvärlden kommer i balans med det vi upplever.
• Sensomotoriskt stadium 0-2 år Lär genom sinnesupplevelser och utvecklar motorik och vissa grundläggande kognitiva strukturer/funktioner. Kan separera sig själv från omgivningen och utvecklar förståelse av sig själv som aktör. Objektpermanens - förstår att objekt existerar även när det försvinner ur synhåll.
• Preoperationellt stadium 2-7 år Den symboliska utvecklingen börjar, det symboliska tänkandet tydligt uttrycks i språk och fantasi. Tänkandet är egocentriskt, barnet ser världen ur sitt eget perspektiv.
• Konkret operationellt stadium 7-11 år Tänkandet blir mer operationellt och logiskt, men knutet till det konkreta här och nu. Kan klassificera objekt i flera dimensioner.
• Formellt operationellt stadium 11 år och uppåt Barnet tänker abstrakt, logiskt och hypotetiskt. Är inte beroende av konkreta objekt eller förhållanden. Kan tänka vad som är möjligt.
• Transfer positiv/negativ Positiv - Lärande påverkas och underlättas av vad vi kan sedan tidigare, vi kan dra nytta av det och generalisera från tidigare erfarenheter. Med andra ord, tidigare lärande främjar eller underlättar lärandet i en ny situation. Detta kan ske när tidigare inlärda kunskaper eller färdigheter är relevanta eller överförbara till den nya situationen. Negativ - när tidigare inlärning eller erfarenhet hämmar inlärningen eller prestationen i en ny situation. Detta kan hända när tidigare inlärda kunskaper eller färdigheter är oanvändbara, missledande eller hinder i den nya situationer
• Relationen mellan utveckling och lärande Kognitivismen ser på lärande och utveckling som ömsesidigt förstärkande processer där lärande bidrar till utvecklingen av kognitiva förmågor och förståelse. Genom att aktivt konstruera kunskap och delta i lärandeaktiviteter förbättrar individer sin kognitiva förmåga och utvecklar en djupare förståelse av världen omkring dem.
• Kollektivt/socialt minne Byggs upp genom kommunikation om erfarenheter. Det minnet med sina berättelser och information är en utgångspunkt för lärande för den nya generationen. Har ett större omfång än vad en enskild individ kan lära och minnas.
• Lärande med hjälp av redskap Redskap medierar våra handlingar, de utgör instrument vi är beroende av. Att vi använder redskap förändrar vår relation till omvärlden. Ex, en linjal - både fysisk och begrepp, cm.
• Fysiska redskap Är konkreta och materiella objekt som används som verktyg för att underlätta lärande, interaktion och kunskapskonstruktion inom en social och kulturell kontext. Ex, en linjal, miniräknare etc.
• Intellektuella redskap (Mentala eller språkliga) - används när vi tänker och kommunicerar. Begrepp är redskap när vi tänker, talar och skriver. De fungerar som medierande redskap som gör att vi kan beskriva, analysera och kommunicera om omvärlden.
• Artefakt Benämning för ett redskap med både fysiska och mentala aspekter. Ett materiellt objekt, till exempel en karta eller linjal. Kan växlas att användas som ett fysiskt objekt och att uppfattas som ett tecken eller symbolisk artefakt.
• Scaffolding Byggnadsställning - den hjälp till barnet som den vuxne ger. Scaffolding innebär att ge stöd eller vägledning till en individ inom deras zon för proximal utveckling för att hjälpa dem att förvärva nya kunskaper eller färdigheter. Detta stöd anpassas gradvis efter individens behov och minskar allteftersom individen blir mer självständig i uppgiften. Alltså att ge lagom mycket stöd.
• Appropriering “Ta till sig” eller “låna in”. Erfarenheter blir delar av en enskild individs tänkande. Kunskaper och erfarenheter blir synliga mellan människor i kommunikation, då blir den tillgänglig för andra att ta del av.
• Proximal utvecklingszon (ZPD) är det utrymme mellan det barnet kan göra självständigt och vad det kan göra med hjälp av stöd från någon mer erfaren. Det är inom denna zon som lärandet är mest gynnsamt och där ny kunskap och färdigheter kan internaliseras med hjälp av stöd från en mer kunnig individ, som en lärare eller en jämnårig.
• Mediering inom det sociokulturella perspektivet hänvisar till användningen av redskap eller hjälpmedel för att underlätta lärandet. Dessa redskap kan vara fysiska (t.ex. verktyg), symboliska (t.ex. språk) eller sociala (t.ex. samarbete med andra). Genom mediering blir lärandet mer tillgängligt och effektivt då det hjälper individer att förstå och hantera komplexa idéer och situationer.
• Intersubjektivitet Det innebär att individer delar en gemensam uppfattning eller förståelse av en situation, ett objekt eller en idé genom social interaktion och samarbete. Intersubjektivitet är central inom sociokulturell teori och betonar betydelsen av delat meningsskapande och sociala relationer i lärandeprocessen. Vi lär av varandra. Ömsesidig förståelse.
• Aktivitetspedagogik Ett sätt som eleverna lär sig genom diskussioner, problemskapande med mera. Är en pedagogisk inriktning som betonar vikten av att lärandet är kopplat till praktiska och meningsfulla aktiviteter.
• Inquiry Det är först när vi stöter på ett problem som vi behöver få kunskap om det och på så sätt uppstår det lärande genom inquiry. Vi behöver undersöka, reda ut och ibland ompröva hur vi tidigare tänkt för att hitta svaret och skaffa oss nya infallsvinklar.
• Learning by doing”/ learning through experience Dewey menar att det inte går att tillverka ett föremål utan att tänka på hur man gör det. Teori och praktik förekommer i allt vi gör. Han menade att det finns en risk att kunskapen inte tas till om barn matas med fakta utan att praktisk kunna använda den. Alltså genom att lära sig genom att göra, gör att barn lär sig lättare och bättre.
• Deliberativa samtal Deliberation är kopplat med ett ömsesidigt nyanserat övervägande av olika alternativ. Deliberativa samtal i lärandemiljö kan därav vara ett samtal där skilda synsätt ställs emot varandra och olika argument ges utrymme. Att deliberativa samtal alltid innebär tolerans och respekt för den konkreta andra, det handlar bl.a. om att lära sig lyssna på den andres argument. Inslaget av kollektiv viljebildning, dvs strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser
• Community of practise Är en gemenskap av människor som delar ett intresse eller en yrkesmässig praktik.
• Från perifiert till centralt deltagande Att en individ gradvis blir mer delaktig och aktiv i en aktivitet eller gemenskap.
• Identitetsformering Att individens identitet och självförståelse formas och utvecklas genom deltagande i sociala och kulturella praktiker.
• Boundary work Innebär att individer och grupper aktivt deltar i att skapa och upprätthålla gränser mellan olika sociala praktiker eller kunskapsområden Ex: en grupp forskare och lantbrukare skapa gemensam förståelse och kommunikation
• Relationen mellan lärande och undervisning En ömsesidig process enligt det situerade perspektivet. Undervisning skapar möjligheter för meningsfullt lärande genom att engagera eleverna i autentiska aktiviteter och sammanhang. Samtidigt påverkar elevernas tidigare erfarenheter och sociala interaktioner hur undervisningen uppfattas och tolkas. Genom en kontinuerlig växelverkan kan både lärandet och undervisningen förbättras och anpassas till varandra.

Alla Inga Spara