begrepp Tema prov v.39

Övningen är skapad 2020-09-22 av TildaJansson434. Antal frågor: 26.




Välj frågor (26)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Riksbanken sveriges centralbank, deras arbete handlar om att ge ut pengar till de andra bankerna och se till att de behåller sitt värde under tiden. Det kallas penningpolitik, och deras mål är att hålla inflationen och de ska även se till att betalningar i ekonomin kan ske säkert och effektivt.
  • repo/styrränta reporänta även kallad styrräntan är den räntan som styr marknadsräntorna, reporäntan är den räntan som riksbanken tar ut när de lånar pengar till bankerna. Reporäntan är den viktigaste av alla räntor och reporäntan påverkar räntan som bankerna tar ut av dig som konsument.
  • lån ett lån är ett avtal mellan en låntagare och långivare, oftast en bank. När man lånar pengar måste man betala med ränta och andra avgifter som till exempel aviseringsavgifter. Man ska återbetala lånet på uppgjord tid och det belopp som man betalar av på lånet vid varje betalningstillfälle kallas amortering.
  • inflation kallas när penningvärdet minskar, ”ökning av penningmängden” men om priset stiger några enstaka kronor på en produkt så är det inte inflation. Vissa varor kan öka i värde för att dem blir svårare att få tag i. Ett exempel är olja då de stiger i pris för att det blir svårare att få tag i oljan. Inflation uppstår när folk vill köpa fler varor än vad företagen kan producera och det blir en stor efterfrågan.
  • deflation motsatsen till inflation, menas med att den allmänna prisnivån minskar, med andra ord att priserna under en period har minskat. När konsumtionen går ner leder det till en minskad produktion, vilket senare leder vidare till deflationen. Deflationen gör så att penningmängden minskar och penningvärdet ökar, dvs att varje krona blir mer värd.
  • högkonjuktur producerar företagen mer, när de producerar mer så säljer det mer och det går bättre för företagen vilket gör att de anställer fler personer och arbetslösheten är låg. Då fler personer arbetar så betalas mer lön ut och det ger en ökad köpkraft vilket senare leder till att det ökar produktionerna och företagens omsättningar mer. När produktionen ökar och arbetslösheten minskar så får staten in mer pengar, i form av skatter och avgifter som behövs för att driva den offentliga sektorn. Inflation ökar.
  • lågkonjuktur när det inte finns en jämvikt inom ekonomin så blir konjunkturen sämre och konsumtionen vilket leder till att företagen sjunker och folk måste sägas upp från jobb vilket senare leder till att hushållen får mindre pengar då inte lika mycket lön utdelas och folk inte kan spendera pengar som får företagen att fortsätta omsätta bra. Efterfrågningar minskar, låg inflation
  • komunnalskatt är en del av den skatt vi betalar av våran inkomst, den består av två delar. Skatten som vi betalar till kommunen och skatt som vi betalar till landstinget. Båda dessa skatter kan vara beroende på vart man bor i landet. Kommunalskatten går till att finansiera olika funktioner i samhället, till exempel skola, omsorg och utbildning.
  • konsumtion är den slutliga användningen/förbrukningen av varor och tjänster, syftet är alltså inte att producera nya varor.
  • arbetslöshet när en person vill och kan arbeta och är aktivt arbetssökande men ej hittar ett arbete.
  • sparande är när man lägger undan pengar för att använda senare i ett annat bruk, sparpengarna kan vara i kontanter, på bankkonto eller aktier.
  • bidrag något som ges för att fylla ett behov. Det kan handla om bidrag till sjuka, personer med funktionsnedsättning eller barnfamiljer. Bidragen kommer från försäkringskassan och behöver beviljas av socialtjänsten.
  • finanspolitik när man jobbar med statens finanser för att påverka ekonomi. Finns olika styrinstrument. Till exempel stifta olika lagar, skattetryck, stimulera och sätta igång ekonomin och sänker skatt, man ökar förfrågningar och folk köper mer. Finansierar olika projekt, jobbar med infrastrukturen.
  • penningpolitik handlar om hur riksbanken använder sin ränta. Genom att ändra sin ränta ändras det för hur de vanliga bankerna ska betala tillbaka då priset förändras. Vi konsumenter påverkas genom våra land. Genom att höja och sänka räntan så kan man stimulera ekonomin. Riksbanken har satt ett mål på 2%. högkonjunktur, höja räntan, lågkonjunktur sänka räntan.
  • valutapolitik valutakursen, hur mycket kronan är värd i jämförelse med andra valutor, bestämmer pris för import och export. valutan påverkar export och import genom de olika värdena för valutorna. om svenska kronan är mer värd än en dollar så blir det billigare för oss att importera och dyrare för dom att exportera till oss. I sverige har vi sedan 1992 en flytande kronkurs, det styrs av utbud och efterfrågningar. Fast konkurs → aktivt politiskt beslut devalvering = kronans värde försämras revalvering = kronans värde ökar
  • valutakurs Svenska kronan svag under 2019 men har stärkts under corona krisen svag pga - minusränta minusränta -1% = bankerna måste betala ifall de har kvar pengar, betala ränta och måste komma ut till konsumenterna NU = 0% ränta efterfrågan på kronan minskar
  • BNP ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i landet under en tidsperiod som brukar vara under ett år. Det visar värdet av vår totala konsumtion på varor och tjänster.
  • produktionsfaktorer resurser som behövs som insats för att producera varor eller tjänster
  • utbud den mängd varor eller tjänster som finns tillgängligt till ett visst pris, samspelet mellan efterfrågan utbudet och tillgången kan ha påverkan för ett pris.
  • efterfrågan den mängd av en viss vara som köpare är villiga att köpa för ett visst pris. Man kan säga att efterfrågan beror på priserna. Om priset på en vara är lågt så kommer efterfrågan vara högre. Efterfrågan beror på köparens inkomster.
  • jämnviktspris är en term inom nationalekonomi som används som en teoretisk modell för prisbildningen
  • ekonomiska kretsloppet syftar på flödet av pengar, arbete, varor och tjänster i ett ekonomisk kretslopp som beskrivs med pilar som visar de olika flödena mellan de ekonomiska aktörerna.
  • importen är köp och införsel av varor som förs över en landsgräns eller tullgräns. Till exempel från finland till Åland. Importen påverkar BNP negativt.
  • export utförsel och försäljning av varor utanför landets gränser, exporten påverkar bruttionals produkten positivt.
  • depression landets ekonomi och utveckling avmattas och depression innebär att det blir en ännu svårare lågkonjunktur och en tid av depression är en följd av en långvarig och kraftigt negativ tillväxt i landets ekonomi
  • recession Vid långvarig lågkonjunktur har BNP. Då kan landet hamna i recession - en djup lågkonjunktur. Det kan i extrema fall leda till depression, då ekonomi och utveckling avmattas ytterligare.

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/begrepp-tema-prov-v-39.9977643.html

)