Begrepp svenska

Alla Inga Spara

• Akademisk självbild Hur eleven ser på sig själv i skolsituationen
• Alfabetiska principen Rätt bokstav (grafem) med rätt boktavsljud (fonem)
• Alfabetisk-fonemisk skrivning Barnet har börjat förstå alfabetiska principen. Barnet kan dela upp ord i olika ljud och kan återge de i skrift. Fortfarande skriver barnet med stora bokstäver.
• Alfabetisk-fonologiskt stadium Här börjar eleverna förstå att det finns fonemen. Att grafem blir fonemen som blir syntes, så att de får syntaktisk medvetenhet. Knäckt koden.
• Analys Dela upp ord. S-O-L
• Artikulation Att man talar tydligt med munnen
• Avkodning Att kunna koppla samman ett ords bokstäver med språkljud
• Balanserad undervisning Undervisningen behöver balans mellan aktivitet och strukturerade arbetssätt för att motivera eleven.
• Bokstavskännedom Identifikation av bokstäver, viktig för läsinlärningen
• Didaktik Konsten att lära ut, relationen mellan lärare och lärande
• Diktering Att tal blir skrift
• Direkt undervisning De lär sig direkt de enskilda bokstävernas ljud och namn
• Fonem Minsta betydelseskiljande språkljud
• Fonemisk medvetenhet Att klara av att urskilja fonemen i ord. Vad händer om man tar bort en bokstav eller lägger till?
• Fonemorienterat skrivande Barnet börjar förstå att bokstäverna hänger samman md ljud. Skriver första bokstaven i ett ord, målar en räv och skriver bokstaven R
• Fonologi Läran om ljud och språkets form
• Fonologisk medvetenhet Språkets ljud, vilket ord är längst, tåg eller nyckelpiga?
• Formaliserad undervisning Fokuserar på de olika språkliga delfärdigheterna var för sig, eleverna lär sig i tur och ordning
• Funktionell undervisning Innehåll, process och kommunikation
• Funktionellt skrivande Skrivandet ses som verktyg för lärande och kommunikation
• Gemener Små bokstäver
• Genrer Olika typer av böcker
• Grafem Bokstäver eller siffror, visuella tecken som motsvarar ett förutsatt ljud. Ett grafem kan kopplas ihop med ett eller flera fonemen
• Grammatik Det system av regler i ett språk som beskriver hur orden kombineras för att bilds ord och i sin tur kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar.
• Helordsmetod Barnet ser helheten i ordet och det är ordbilden barnen läser av.
• Hållkonsonant Konsonanter som är långa
• Idéskapande Att skapa idéer innebär att man är öppen för de spontana tankar och sammankopplingar som dyker upp och ser dem som möjligheter till eventuella lösningar.
• Indirekt undervisning Exempelvis en språkstimulerande miljö, där eleverna har tillgång till texter och läsuppgifter av olika slag. Många elever har inte knäcks skriftspråkets kod och det medför en väldigt långsam läsutveckling.
• Inferens Att läsa mellan raderna, kunna tolka ett innehåll i en text eller händelse
• Inkodning Gör man när man ska skriva
• Inlärd hjälplöshet När man själv känner sig hopplös
• Inre ledtrådar Information i själva orden
• Inre motivation Att man själv blir motiverad och vill lära sig för att man själv vill
• Intonation Hur tonhöjd oh betoning används i tal
• Kartläggning Ett sätt för läraren att dokumentera och följa elevers utveckling. Konkret bild av vad eleven kan och har lärt sig.
• Klusiler Konsonanter som har ett explosivt ljud som ej går att hålla ut. B, d, g, k, p, t.
• Konsonant bcdfghjklmnpqrstvxyz (flera bokstavsljud) t.ex. P låter peee
• Kontext Sammanhanget
• Korttidsminne Ta hand om information som för tillfället är aktuellt i medvetandet
• Ljudmetod Sammanfoga ljud till ord
• Logografisk skrivning Barnet känner igen ett ord utifrån dess form och speciella särdrag. Känner igen ordbilden men förstår inte hur den alfabetiska principen fungerar och inte lärt sig bokstäverna.
• Långtidsminne Långvarig lagring av information
• Läsaridentitet Den man är som läsare
• Läsflyt Kunna avkoda snabbt och säkert utan att behöva ljuda fonemen
• Läsförståelsestrategier Medvetna mentala handlingar som eleven gör under läsning för att förbättra läsförståelse och för att komma ihåg vad man har läst.
• Matteuseffekten Högt self efficacy - tar sig an upgifter - blir en bättre läsare. Lågt self efficacy - tar sig inte an uppgifter - blir inte bättre på att läsa.
• Medierande redskap Intellektuella och sociala, dvs. gemensamma resurser som forskarna använder för att hantera kunskap inom sitt ämne.
• Mentala lexikonet Levande lexikon som ständigt utvecklas
• Metakognitiv förmåga De tankeprocesser som handlar om att tänka och resonera om sitt eget tänkande och lärande.
• Morfem Ords minsta betydelsebärande enhet. Delas in i rot och böjning, ex. fot och boll i ordet fotboll. Flickornas, fick-or-na-s. Förstå hur sammansatta ord fungerar.
• Morfofonemisk Språket bygger på ljudstrukturer
• Morfologi Läran om hur ord bildas och böjs samt ordets dramatiska funktion, språkets form.
• Morfologisk medvetenhet Medvetenhet om orden, ex. att olika ord kan skapa nya ord som last+bil=lastbil och bil+last=billast. Samt orddelar
• Motivation En motiverad elev ger positiva konsekvenser i läsutvecklingen.
• Nonsensord Inte riktiga ord, ord utan betydelse.
• Ordbild En bild som föreställer ett ord
• Ordförrådsutveckling Det förråd av ord som ingår i ett språk eller som behärskas av en enskild språkbrukare.
• Ordförståelse Förstå innebörden av ett ord
• Ortografi Koppling mellan ljud och bokstav i ett visst språk. Fonem-grafem koppling.
• Ortografisk-morfemisk fas Kan läsa med säkerhet och flyt. Snabb avkodning
• Pragmatik Språkets användning
• Pragmatisk medvetenhet Att veta hur språket används i olika situationer och sammanhang. Förstå talspråk, ironi och vitsar.
• Prosodi Det talade språkets melodi, betoning på ord
• Proximal utvecklingszon När utmaningarna är relativt stora och det finns relevant stöd från ex. läraren vilket leder till att eleven utvecklar större lärande, kunskaper, förmågor än vad som hade skett utan utmaning och stöd. Läraren möter barnen där de befinner sig.
• Pseudoläsare Läser på låtsas. Ett barn kan hålla i boken och "läsa" för sina gosedjur men kan inte bokstäver och vet inte hur man får ihop bokstäver till ord alls.
• Pseudoskrivning Låstasskrivande där barnet använder fantasin, skriver bokstavsliknande krumelurer med saknad väsentlig kunskap om bokstäver och skrivning.
• Scaffolding Byggnadsställning, bygga upp en stöttning för att få alla elever i en klass att lyckas med de uppgifter vi ger dem.
• Segmentering Att dela upp ord i dess olika ljud (fonem), vilket är det första, nästa och sista ljud på ordet. Behövs för att kunna skriva ett ord
• Self-efficacy Hur en individ uppfattar sin kognitiva förmåga och utgör en länk mellan självbild, motivation och målorientering.
• Semantik Ords och begrepps betydelse och innehåll
• Semantisk medvetenhet Medvetenhet om innehållet i en text. Olika ord kan ha samma betydelse ex. vandra och gå men även kan förstå att samma ord kan ha olika betydelse ex. bär och bär.
• Signifikanta andra Andra betydelsefulla personer
• Självbild vår självkänsla och vårt självförtroende kombinerat med vår personlighet, våra erfarenheter, intressen, relationer och vår omgivning
• Skrivrörlighet Hur eleverna formulerar sig i text i relation till ämnesinnehåll
• Stavelse Ord som delas in i stavelser. Varje stavelse innehåller en vokal. Til-de. Pa-pa. Klappleken - klappa ord.
• Stödlinjer Linjer att skriva på som underlättar att det inte blir snett
• Synonym Ett annat ord fast med samma betydelse
• Syntaktisk medvetenhet Medvetenhet om satsbyggnad. Ex. Sandra sparkar bollen / Sparkar Sandra bollen.
• Syntes Att sätta ihop olika ljud som bildar ord - behövs när man ska läsa ett ord.
• Textrörlighet Läsning beskrivs som en rörelse in, i och mellan textvärldar. På, mellan och i.
• Textskapande Elever får skriva egna texter som är betydelsefulla i ämnet och som de själva ser som betydelsefulla.
• The simple view of reading Läsning = avkodning x förståelse
• Versal Stora bokstäver
• Vokal AOUÅ EIYÄÖ
• Yttre motivation Motiveras genom belöningar och andra yttre faktorer
• Funktionellt läsande Tolka texter och ord som behövs för självständighet, exempelvis skyltar

Alla Inga Spara