Begrepp samhällskunskap

produktionsfaktorer resurser som behövs i produktion, t.ex naturresurser, arbete och realkapital

infrastruktur anläggningar och strukturer som säkrar essenstiella funktioner i samhället. Främst system för transport av varor, kollektivtrafik

markandsekonomi där marknaden själv står för prissättning genom bla fri etablering och konkurrens. Pris sätts genom utbud och efterfrågan

kapitalism ett ekonomiskt system där huvuddelen av produktionsfaktorerna är i privat ägo

planekonomi ekonomiskt system där staten planerar och styr ekonomin, bygger på att följa administrativa/politiska riktlinjer för hur samhällets ekonomi ska utvekclas

Blandekonomi ekonomiskt system där det finns inslag av marknadsekonomi och planekonomi. vanligste ekonomiska systemet

Ekonomisk aktör företag både fysiska och juridiska personer t.ex bolag eller förening. samma som näringsidkare

transferering pengar som kommit in till statskassan genom t.ex skatter/ avgifter som sedann överförts till bidrag

offentliga sektorn sköter de gemensamma uppgifterna i samhället, kommun (skola, socialtjänst), stat (domstolar, försvar), landsting (sjukvård, kollektivtrafik) ingår

ekonomiskt kretslopp hur pengar flyttas mellan de 5 sektorerna (hushåll, näringsliv, offentliga sektorn, finanssektorn och utlandssektorn)

kreditinstitut mellanhand mellan låntagre och långivare, ofta banker som erbjuder inlåning, utlåning, rådgivning och betalningsförmedling

perfekt konkurrens ingen aktör ensamt kan påverka en varas marknadspris. krävs att det ej finns karteller, externa krafter

jämviktspris där utbuds och efterfråganskurvan möts, alltså jämvikt mellan utbud och efterfrågan

den osynliga handen att någon agerar utifrån egenintresse istället för samhällsintresse ofta leder till att det gynnar samhället även fast man enbart utgått från egna intressen

ofullständig konkurrens finns bara en/ ett fåtal leverantörer av en viss tjänst/ vara

monopol finns enbart en/ en grupp producenter på en marknad med många konsumenter

oligopol när det enbart finns få säljare på en marknad

kartell när flera säljare har gått ihop och samarbetar på en marknad genom t.ex gemensam prissättning, sätter markandsekonomi och konkurrens ur spel

BNP (brutto national produkt) mätning av storleken på ett lands ekonomi, summerar värdet av alla varor och tjänster som producerats i landet under ett år

HDI ( Human Development Index) tar in fler parametrar än BNP t.ex livslång och utbildning, ger en mer fullständig bild av ett lands välstånf

Cirkulär ekonomi att återanvända varor istället för att producera nya

Låg konjunktur liten produktion, hög arbetslöshet, liten konsumtion, låg ränta. Låg aktivitet i ekonomiska kretsloppet

recession fallande eller negativt BNP, ofta tecken på att man är påväg in i en lågkonjunktur

Depression extremt kraftig och långvarig lågkonjunktur

deflation motsatsen till inflation, minsking av penningmängden leder till att penningvärdet ökar leder ofta till fallande prisnivå

inflation minkning av pengars värde, kan regleras av reporäntan vilken riksbanken höjer/sänker

Högkonjunktur stor produktion minskande arbetslöshet, hög konsumtion, högre priser, god ekonomisk tillväxt

konjunkturcykel perioden mellan 2 likadan konjunkturer

finanspolitik regeringens sätt att påverka ekonomin genom t.ex budgetar, satsa på infrastrukturen, politker styr

multiplikatoreffekt främst med finanspolitk att göra, t.ex regeringen satsar på projekt kommer påverka individer.

arbetsmarknadspolitik ofta åtgärder från statligt håll för att öka sysselsättningen

penningpolitik riksbankens möjlighet att påverka ekonomin

stabiliseringspolitik vill försöka hålla en jämn ekonomisk tillväxt, minska cyklarna

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut