Begrepp politisk teori

Alla Inga Spara

• Kosmos och ordning syftar på en idé om ett universum eller samhälle som är strukturerat, harmoniskt och följer naturliga eller rationella principer, där allt har en plats och funktion.
• Natur, förnuft och dygd handlar om att leva i enlighet med mänsklig natur, använda förnuftet för att fatta kloka beslut och sträva efter moraliska dygder för att uppnå ett gott liv.
• Nomos lag, konvention, överenskommelse
• fysis natur
• Polis plats, gemensamma angelägenheter och enhet
• Sofister Sofister var antika lärda som fokuserade på retorik och relativism, snarare än på absoluta sanningar.
• Politik som mänsklig konvention innebär att politiska system och regler är skapade av människor, inte naturligt givna, och kan förändras genom samhällsavtal.
• Från envälde, fåvälde till mångvälde beskriver övergången från ett styre av en ensam härskare, till ett fåtal makthavare, och slutligen till ett system där makten är spridd bland många individer eller grupper.
• Den antika demokratin och medborgarna. innebar att fria medborgare i städer som Aten deltog direkt i politiska beslut, medan slavar, kvinnor och utländska medborgare uteslöts från detta inflytande.
• Direkt demokrati, torget och deltagande innebär att medborgarna direkt deltar i beslutande processer, ofta genom möten på torget eller andra offentliga platser.
• Retorikens betydelse ligger i förmågan att övertyga och påverka andra genom effektivt språk och argumentation.
• Medborgaskapets avgränsningar och exkludering medborgarskap begränsat till fria män från Aten, medan kvinnor, slavar och utlänningar exkluderades från politiskt deltagande.
• Antik demokratikritik särskilt från filosofer som Platon och Aristoteles, hävdade att demokratin ofta ledde till folkets okunnighet och beslut baserade på känslor snarare än förnuft.
• Platons syn på staden, makten och medborgarna. ansåg att staden skulle styras av visa filosofer, medan medborgarna hade specifika roller för att upprätthålla rättvisa och harmoni.
• Kunskap och stadens bästa. kunskap vara avgörande för stadens bästa, där visdom och förnuft skulle vägleda beslut för att skapa ett rättvist och harmoniskt samhälle.
• Aristoteles syn på staden, makten och medborgarna såg staden som en gemenskap för det goda livet, där makten delas av de bästa medborgarna för att säkerställa rättvisa och välfärd.
• Aristoteles sex politiska regimer tre goda monarki, aristokrati, Politeia och förfallna tyranni, oligarki, demokrati
• Skillnaderna mellan regimerna De goda regimerna syftar till gemensam välfärd, medan de förfallna regimerna styr för härskarnas egen vinning genom maktmissbruk
• Cirkulär historiesyn följer ett återkommande mönster av uppgång och fall, där samhällen och civilisationer går igenom liknande faser om och om igen.
• Kosmopolis, förnuft och politik bortom staden idén om ett världssamhälle där alla människor är medborgare, och där förnuft och politik gäller för hela världen, inte bara för en stad.
• Stoiker, kyniker, epikuréer. var tre filosofiska skolor i antikens Grekland
• Stoiker betonar att man ska leva i enlighet med naturen och kontrollera sina känslor för att uppnå inre frid och dygd.
• Kyniker förespråkar ett enkelt liv, fria från materiella behov, och förkastar sociala normer och konventioner.
• Epikuréer fokuserar på att söka njutning och undvika lidande genom enkelhet, vänskap och intellektuell tillfredsställelse.
• Imperium betyder ett stort och mäktigt rike eller en stat som utövar kontroll över andra territorier eller folk, ofta genom erövring eller politisk dominans.
• Res publica en stat eller ett samhällssystem där "makten är offentlig" och baseras på folkets intressen, ofta associerat med den romerska republiken.
• Republikanism och medborgardygder hos Cicero och Polybios betonar båda vikten av republikanism och medborgardygder för att upprätthålla ett stabilt och rättvist styre.
• idéer om blandade statsskick i den romerska republiken hade ett blandat statsskick med konsuler (monarki), senaten (aristokrati) och folkförsamlingarna (demokrati) för att skapa balans och stabilitet.
• Civilisation, rättvisa och expansion handlar om samhällens utveckling, moral och strävan att utvidga sitt inflytande.
• Aten I Aten var politiken sekulär och baserad på demokratin
• Rom I Rom kombinerades världslig makt med religiösa element i en republik som senare övergick till imperium
• Jerusalem I Jerusalem var politiken starkt kopplad till religion, där Gud ansågs ha direkt inflytande över politiska beslut och styrning.
• Kristendom och politisk makt handlar om hur kristna värderingar har påverkat politiska system, särskilt genom kyrkans och kungars inflytande under medeltiden.
• Två städer som symboler för två typer av människor Jerusalem representerar de rättfärdiga, som lever enligt Guds vilja, medan Babylon symboliserar de världsliga och syndiga, som lever för materiella nöjen och makt.
• Linjär historiesyn och striden mellan det goda och det onda ser historien som en utveckling mot ett mål, där striden mellan det goda och det onda driver mot en slutlig triumf av det goda.
• De världsliga makthavarnas uppgift och auktoritet: fred är att upprätthålla fred och ordning, skydda sina medborgare och säkerställa rättvisa i samhället genom lag och styrning.
• Det antika grekiska arvet i den arabiska och judiska medeltiden översättningar av grekiska texter inom filosofi och vetenskap, som utvecklades av filosofer som Avicenna, Averroes och Maimonides.
• Den klassiska återkomsten i den latinska kristenheten innebar ett återupplivande av antikens idéer, vilket påverkade teologi, politik och utbildning i den kristna världen.
• Skolastik: förnuft, kunskap, uppenbarelse, dygder och lag hos Thomas av Aquino Thomas av Aquino förenade förnuft och tro, där förnuftet gav världslig kunskap och uppenbarelse gav gudomlig insikt. Dygder, moral och lag samverkar för att skapa rättvisa.
• Två sorters lycka och statens uppgift temporär lycka, som kommer från materiella och jordiska nöjen, och evig lycka, som uppnås genom förening med Gud
• Politisk realism fokuserar på makt, intressen och realiteter i internationell politik, där moral och ideal inte alltid styr beslut.
• Republikanism etonar folkstyre, medborgardygd och skydd av frihet genom en blandad regering
• Machiavelli och makten i nya furstendömen Machiavelli menar att en härskare i nya furstendömen måste använda list, våld och pragmatism för att erövra och behålla makten.
• Förhållande mellan moral, dygd och politik hos Machiavelli anser att en härskare bör använda pragmatism och ibland omoraliska metoder för att upprätthålla makt, där politiska dygder fokuserar på resultat snarare än moral.
• Politisk skicklighet och privatmoral hos Machiavelli En härskare kan behöva agera amoralisk och använda list eller grymhet för att upprätthålla makt, även om det strider mot traditionella moraliska värderingar.
• Politisk dygd som duglighet, skicklighet och beslutsamhet Politisk dygd enligt Machiavelli innebär duglighet, skicklighet och beslutsamhet. En härskare måste vara beredd att fatta svåra beslut och agera effektivt för att bevara makt och säkerställa statens stabilitet.
• Förhållandet mellan fortuna och virtù Fortuna (lycka) är externa faktorer, medan virtù (skicklighet) är en härskares förmåga att hantera dem och forma sitt öde.
• Medborgarfrihet, medborgardygd och republikanism hos Machiavelli Hos Machiavelli innebär medborgarfrihet aktivt politiskt deltagande, medborgardygd att sätta det gemensamma bästa före egen vinning, och republikanism att folkets engagemang skyddar frihet och stabilitet.
• Utopiska genrer och de ideala rikena: t.ex. Thomas Mores Utopia Utopiska genrer beskriver idealiska samhällen, som i Thomas Mores Utopia, där rättvisa och jämlikhet råder som kritik mot samtidens samhällen.
• Den framväxande moderna staten kännetecknas av centraliserad makt, byråkrati och statens monopol på våld, vilket utvecklades under renässansen och tidigmodern tid.
• Renässans fokuserade på återupplivandet av antikens konst, litteratur och vetenskap, samt ett större fokus på individens frihet och förnuft.
• Politisk makt som suveränitet och lag hos Bodin nnebär politisk makt suveränitet, den högsta och odelade auktoriteten att skapa och upprätthålla lagar för att garantera statens stabilitet.
• Mänskligt naturtillstånd, egoism och otrygghet enligt Hobbes mänskliga naturtillståndet präglat av egoism och en ständig kamp för överlevnad, vilket leder till otrygghet.
• Det mänskliga naturtillståndet hos Locke präglat av frihet och jämlikhet, där människor har rätt till liv, frihet och egendom, och skapar en regering för att skydda dessa rättigheter.
• Kontraktet och skyddet av den naturliga lagen innebär sociala kontraktet att individer går med på att bilda en regering som skyddar deras naturliga rättigheter (liv, frihet och egendom).
• Den naturliga lagen. är en moralisk princip som gäller för alla människor och styr deras rättigheter till liv, frihet och egendom. Den är universell, oföränderlig och kan förstås genom förnuft.
• Negativt frihetsbegrepp innebär frihet från yttre hinder eller tvång, där individen är fri att handla utan att bli hindrad av andra, så länge de inte kränker andras rättigheter.
• Mänskligt naturtillstånd: ursprung, lycka och det primitiva hos Rousseau mänskliga naturtillståndet ett lyckligt tillstånd av frihet och jämlikhet, men samhällsutveckling och egendom skapade ojämlikhet och förlorad frihet.
• Civilisation som mänskligt förfall. Rousseau såg civilisationen som ett förfall, där samhällsutveckling och privata ägodelar skapade ojämlikhet och förlorad frihet.
• Allmänviljan bäst för hela samhället
• allas viljor inviduella intressen och viljor
• Allmänviljans ofelbarhet. Enligt Rousseau är allmänviljan ofelbar eftersom den representerar det gemensamma bästa för samhället, och varje individ bör underordna sig denna vilja för att uppnå kollektiv harmoni och frihet.
• Folksuveränitet. innebär att den högsta makten ligger hos folket, och att en legitim regering får sin auktoritet genom folkets frivilliga samtycke och vilja.
• Positivt frihetsbegrepp innebär friheten att realisera sin potential och uppnå sina mål, inte bara vara fri från hinder.

Alla Inga Spara