Begrepp - genetik (biologi 1)

Alla Inga Spara

• Molekylen som bär den genetiska informationen i celler. Den är uppbyggd som en dubbelspiral och innehåller instruktioner för hur proteiner ska tillverkas. DNA
• En nukleotidsyra som är enkalsträngad. Finns i flera former, t.ex. mRNA, tRNA och rRNA. RNA
• Ett avsnitt av DNA som innehåller information för att bilda ett specifikt protein eller RNA. Gen
• En variant av en gen. Olika alleler kan ge olika egenskaper, till exempel olika ögonfärg. Allel
• Den genetiska informationen för en viss egenskap. Består ofta av ett par alleler (en från varje förälder). Anlag
• Den bestämda plats på en kromosom där en viss gen sitter. Locus
• En struktur där DNA är tätt upprullat runt proteiner (histoner). Detta sker när cellen ska dela sig, för att DNA:t ska bli kompakt och lättare att fördela korrekt till de nya celle Kromosom
• En av de två identiska kopiorna av en kromosom som bildas inför celldelning. Kromatid
• Den del av kromosomen där två systerkromatider sitter ihop och där delningsspolen fäster vid celldelning. Centromer
• Alla kromosomer som inte är könskromosomer. Hos människan finns 22 par autosomer. Autosomer
• Kromosomer som bestämmer biologiskt kön, X och Y hos människan. Könskromosom
• Processen där DNA kopieras inför en celldelning, så att båda nya cellerna får identisk genetisk information. Replikation
• När en gen i DNA kopieras till mRNA i cellkärnan. Det är första steget i proteinsyntesen. Transkription
• När mRNA:s kod översätts till en aminosyrakedja (protein) i ribosomen. Translation
• En triplett av tre kvävebaser på mRNA som kodar för en specifik aminosyra eller start/stopp-signal. Kodon
• En triplett på tRNA som är komplementär till ett kodon på mRNA och säkerställer att rätt aminosyra sätts in. Antikodon
• De delar av en gen som innehåller information som ska användas för att bygga protein. Exon
• Delar av en gen som inte kodar för protein och klipps bort från mRNA innan translation. Intron
• Processen där cellen bygger proteiner utifrån DNA:s information. Består av transkription och translation. Proteinsyntes
• En förändring i arvsmassan (DNA). Mutationer kan uppstå spontant eller orsakas av till exempel strålning eller kemikalier. Mutation
• En mutation där en enda kvävebas i DNA förändras. Punktmutation
• En mutation där en eller flera kvävebaser försvinner från DNA-sekvensen. Deletion
• En mutation där en del av DNA kopieras en extra gång. Duplikation
• En mutation där en eller flera kvävebaser läggs till i DNA-sekvensen Insertion
• En mutation där en del av DNA-sekvensen vänds åt motsatt håll. Inversion
• En mutation som gör att ett kodon blir ett stoppkodon, vilket leder till att proteinet blir förkortat. Nonsense mutation
• En mutation som inte förändrar vilken aminosyra som bildas och därför oftast inte påverkar proteinet. Tyst mutation
• Förändringar som påverkar geners aktivitet utan att DNA-sekvensen ändras. Kan påverkas av miljö och livsstil. Epigenetik
• En epigenetisk förändring där metylgrupper fäster på DNA och ofta minskar genens aktivitet. Metylering
• Celldelning som ger två genetiskt identiska dotterceller. Används för tillväxt och reparation i kroppen. Mitos
• Celldelning som bildar könsceller. Ger fyra genetiskt olika celler med halva kromosomantalet. Meios
• Cell med dubbel kromosomuppsättning (2n), alltså två uppsättningar kromosomer – en från varje förälder. Diploid
• Cell med enkel kromosomuppsättning (n), alltså bara en uppsättning kromosomer. Haploid
• Den ursprungliga cellen som genomgår celldelning. Modercell
• De celler som bildas efter celldelning. Dottercell
• Kromosomer som bildar ett par och har samma gener men kan ha olika alleler, en från varje förälder. Homolog
• När homologa kromosomer byter DNA-segment med varandra under meios, vilket ökar den genetiska variationen. Överkorsning
• Haploid cell som används vid fortplantning, till exempel spermie eller äggcell. Könscell (gamet)
• Den första cellen som bildas när en spermie och en äggcell smälter ihop vid befruktning. Zygoten är diploid och innehåller genetisk information från båda föräldrarna. Zygot
• Den längsta fasen i cellcykeln där cellen växer, utför sina vanliga uppgifter och kopierar sitt DNA inför celldelning. Interfas
• En allel som “tar över” och bestämmer egenskapen även om bara en kopia finns. Syns alltid i fenotypen om den finns. Dominant
• En allel som bara syns om individen har två kopior av den (inga dominanta alleler finns). Recessiv
• När två olika alleler blandas och ger en mellanform i fenotypen (t.ex. röd + vit blomma → rosa). Intermediär
• Individens genetiska uppsättning, alltså vilka alleler den har (t.ex. AA, Aa, aa). Genotyp
• Hur egenskaperna faktiskt ser ut hos individen, alltså det som syns (t.ex. ögonfärg). Fenotyp
• När en individ har två likadana alleler för en gen (AA eller aa). Homozygot
• När en individ har två olika alleler för en gen (Aa). Heterozygot
• Avkomma från en korsning mellan genetiskt olika föräldrar, ofta heterozygot. Hybrid
• Föräldragenerationen i en genetisk korsning. P-generation
• Första generationens avkomma från P-generationen. F1-generation
• Ett rutnät (Punnett square) som används för att visa möjliga genotyper hos avkomma vid en korsning. Korsningsschema
• Förhållandet mellan olika fenotyper eller genotyper i avkomman (t.ex. 3:1). Klyvningstal
• Gener som sitter nära varandra på samma kromosom och därför ofta ärvs tillsammans. Kopplade arvsanlag
• Egenskaper som styrs av gener på könskromosomerna (X eller Y), t.ex. färgblindhet. Könsbundet arv
• Egenskaper påverkas både av gener (arv) och av omgivningen och livsstilen (miljö). Arv och miljö
• Egenskap som styrs av en enda gen, till exempel vissa ärftliga sjukdomar. Monogen
• Egenskap som påverkas av flera gener tillsammans, till exempel längd och hudfärg. Polygen
• En organism som har fått en gen från en annan art införd i sitt DNA genom genteknik. Transgen
• En metod som används för att snabbt kopiera upp specifika DNA-sekvenser i många kopior. PCR (polymeraskedjereaktion)
• En genetiskt identisk kopia av en cell eller organism. Klon
• Process där man framställer genetiskt identiska kopior av celler eller organismer. Kloning
• Sjukdomar som orsakas av gener på autosomerna. Autosomala sjukdomar
• När människor väljer individer med önskade egenskaper för fortplantning. Avel
• Struktur som hjälper till att bilda delningsspolen vid celldelning. Centrosom
• Mutation som sker i en gen. Genmutation
• Mutationer som påverkar större delar av kromosomer. Kromosommutationer
• Vanlig cell i kroppen som inte är en könscell. Kroppscell
• Sjukdomar som orsakas av mutation i en enda gen. Monogena sjukdomar
• Liten cirkelformad DNA-molekyl hos bakterier. Plasmid

Alla Inga Spara