Begrepp ekologi

biologi läran om livet

eukaryota celler celler med cellkärna

prokaryota celler celler utan cellkärna

biosfären den del av jordklotet där allt liv finns

ekologi samspelet i naturen mellan organismerna och den omgivande miljön

organism allt som är levande

biotiska faktorer levande faktorer

abiotiska faktorer icke-levande faktorer

predator organism som äter andra organismer

predation olika organismer äter varandra

mutualism båda organismerna gynnar varandra

ekosystem ett begränsat område där den biotiska miljön samverkar med de abiotiska faktorerna

population alla av samma art inom ett begränsat område

organismsamhälle alla ekosystemens djur - eller växtpopulationer

nyckelart en art som har stor betydelse för andra arters överlevnad

art organismer som kan fortplanta sig med varandra under naturliga förhållanden och få fertil avkomma

fotosyntes ljusenergi + koldioxid + vatten --> glukos + syre

cellandning förbränning: glukos + syrgas --> koldioxid + vatten + energi (ATP)

arkéer encelliga organismer men inte bakterier

kloroplaster del i cellen som innehåller klorofyll

klorofyll cellens solfångare

mitokondrier cellens kraftverk, här sker cellandningen

autotrofer organismer som tillverkar sin egna energirika näring

heterotrofer organismer som får i sig energirik näring från andra

näringskedja visar hur organismer är beroende av varandra som föda

producenter organismer som inleder näringskedjan

konsumenter organismer som konsumerar energirik näring, högre upp i näringskedjan

bruttoproduktion den mängd ljusenergi som producenten binder i organiska ämnen

organiska ämnen de innehåller kol

nettoproduktion den energi som blir kvar när producenten använt för sin egen del

energipyramid/näringspyramid modell som visar hur mycket energirik näring som finns i varje steg av en näringskedja

trofinivå en näringsnivå i näringspyramiden

näringsväv flera näringskedjor som går in i varandra

mineralämnen tillhör jordens fasta beståndsdelar och är livsnödvändiga

närsalter joner som växten tar upp via vattnet och är livsnödvändiga

cirkulerande ämnen att ämnen cirkulerar runt i näringskedjan och tar aldrig slut

flödande energi hur energin flödar genom ekosystemet

energiprincipen energi kan varken tillverkas eller förstöras, utan bara omvandlas till olika former

saprofyter nedbrytare t.ex. svampar, bakterier, maskar

morän Sveriges vanligaste jordart och består av söndersmulat berg med varierande partikelstorlek

jordart vilken sorts jord det är t.ex. sand, lera, morän

vittring process som söndrar berg

högsta kustlinjen (HK) gränsen mellan land som en gång legat under vattennivån och det som aldrig gjort det

geologi läran om marken, underlaget

vittringsförmåga hur lätt berggrunden vittrar, ju mer desto bättre

kornstorlek storlek på kornen, ju mindre, desto bättre

vegetation det man ser i skogen med blotta ögat

bottenskickt gräs, mossa, lavar

fältskickt örter, ormbunkar, ris

buskskickt buskar (hårda, vedartade, flera stammar)

trädskickt träd

jordmån övre delen av marken som påverkas av klimat och organismer

podsol jordmån som finns i barrskogar

brunjord jordmån som finns i lövskogar

förna översta skicktet av jordmånen, innehåller rester av organismer

humus under förnan, organismer börjat brytas ner

mull humus blandat med mineraljord i brunjordsprofilen

råhumus podsolens humus som inte blandats alls med mineraljord

blekjord under råhumusen där metalljoner tvättats bort pga surt vatten, i podsolsprofilen

rostjord under blekjorden i podsolprofilen, där metalljoner åter bildat salter som ger rödbrun färg

opåverkad mineraljord den ursprungliga jordarten

humusämnen organiska molekyler som brutits ner i humusen

humussyror humusämnena kan reagera som syror

humuspartikel ihopklumpade humusmolekyler

mykorrhiza mutualism mellan svamp och växt, svamp får socker och växt får vatten/närsalter

litoralen strandzonen

pelagialen den fria vattenmassan

profundalen bottenzonen

övervattenväxter t.ex. kaveldun, bladvass och sjöfräken

flytbladväxter t.ex. näckros, andmat

undervattenväxter t.ex. notblomster

plankton mycket små organismer som lever i vatten

växtplankton små gröna organismer med fotosyntes

kompensationsnivå gränsen på hur långt ner solljuset når i en sjö

språngskickt en vägg mellan det kalla och det varma vattnet i sjöar på sommaren

sommarstagnation ingen cirkulation i sjön på sommaren (pga språngskicktet)

vinterstagnation ingen cirkulation i sjön på vintern (pga is)

myr en grund sjö där våtmarksväxter växer från bottnen

sediment material som samlas på havs - och sjöbottnar

torv myrens jordmån, ofullständigt nedbrutna växtdelar

kärr en myr som får tillgång till vatten från omgivande marker

fattigkärr kärr med näringsfattig omgivning

rikkärr kärr med näringsrik omgivning

mosse torven/vitmossorna har blivit så höga att de inte nås av vatten från omgivningen, måste få från nederbörd

evapotranspiration när växter avger och avdunstar vatten

karbonatjoner behövs för att bilda skelett och skal hos organismer i vatten

nitratjoner NO3- som är växters kvävekälla

ammoniumjon NH4+, växters kvävekälla

kvävefixering när bakterier omvandlar luftens N2 till NH3 som sedan blir NH4+

denitrifikation när bakterier gör om markens NO3- till N2, motverkar övergödning

ammonifikation kväve i döda organismer och avföring omvandlas till NH3. Reagera med vatten ger NH4+

nitrifikation när bakterier omvandlar NH4+ till NO3-

kväve N, behövs i aminosyror och DNA

S-formad kurva populationen stabiliseras

J-formad kurva populationens tillväxt är väldigt hög, sedan kraschar, sedan hög igen osv

miljöns bärkraft hur många individer ett område klarar av innan resurserna tar slut

habitat område där arten bor

ekologisk nisch de speciella kraven arten har på miljön

populationsdynamik hur stora populationer är och vad det beror på i förhållande till varandra

oligotrof sjö näringsfattig sjö

eutrof sjö näringsrik sjö

bärkraftsdiagram visar hur populationen varierar, antingen S-formad eller J-formad

organeller delar i en cell (som deras organ)

cellvägg hos växtcell, skyddar och håller ihop

cellmembran tunn hinna, håller ihop i djurceller, bestämmer vilka ämnen som kommer in och ut

vakuol vattenfylld blåsa med näringsämnen i växtcellen

cellplasma vätska i cellen (växt och djur) innehåller näringsämnen och är stötdämpare

ribosomer tillverkning av proteiner och hormoner sker här

naturlig försurning t.ex. av barrskogens humussyror, när koldioxid löses i vatten

onaturlig försurning människans orsaker, mest fossila bränslen

urlakning näringsämnen kommer utom räckhåll för rötterna = rötterna får ej näring

dy botten på oligotrof sjö, material som har transporterats till sjö, rinnig

gyttja botten i eutrof sjö, producerat i sjön dvs döda växt och djurdelar, är tjockare

indikatorväxter växt som visar hur näringsrik sjön är. t.ex. kaveldun är näringsrik sjö och näckrosor är näringsfattig sjö

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut