Begrepp Dugga T1

Alla Inga Spara

• Funktionell språkundervisning Funktionalisering handlar om att man utvecklar sitt språk genom att interagera (diskutera) med andra personer. Helhetsperspektiv?
• Formalistisk språkundervisning Språket i delar, man tar varje ord för sig.
• Läsförståelse Läsförståelse innefattar att läsaren ska förstå texten utifrån sina egna erfarenheter men också utifrån andra synvinklar.
• Lässtrategi En lässtrategi är läsarens verktyg för att kunna avkoda, förstå och skapa mening i texter.
• Läsflyt Flyt i läsningen innebär att högt läsa en text i lämplig takt, med korrekt avkodning och med inlevelse och förståelse.
• Meningsskapande Förmåga att uppfatta och förstå innebörden av uttryck inom skrift, tal och kroppsspråk.
• Multimodalitet Att använda sig utav olika sinnesintryck. Människan är multimodala i sitt meningsskapande.
• Literacy Handlar om läs och skrivfärdigheter. Synonym med läskunnighet, dvs “att knäcka koden”.
• Literacyhändelser Händelser där språk, både muntligt, skriftligt och multimodalt är involverat.
• Genrer och Texttyper Genre är en grupp av olika konstarter som har vissa gemensamma drag. Texttyper går efter mer regelmässig och vetenskaplig kategorisering av olika texter. Exempel på kategori är: faktatexter som nyhetsartiklar och reportage och dessa texter är då faktabaserade och ingår då i texttypen faktatext.
• Reciprok undervisning Ömsesidig undervisning, man turas om att vara samtalsledare. Man ger och man tar. Man lägger grunden som lärare sen backar man sakta tillbaka.
• Ämneskonceptioner Hur man tänker om ett ämne.
• Kumulativt, Konfrontativt och Utforskande samtal Kumulativ: Man bara håller med varandra i samtalet, det sker ingen utveckling eller resoneringar Konfrontativ: Inte tillmötesgående samtal Utforskande samtal: Man låter alla få tala även om man tycker olika, det blir en diskussion.
• IRE – initiative, response, evaluation Kort respons som inte ger så mycket. Läraren initierar, eleven ger respons och läraren ger feedback.
• Fokal och icke-fokal anknytning Fokal anknytning innebär att bygga/leda vidare samtalet. Icke-fokal är motsatsen.
• Vardagsspråk och Kunskapsspråk Vardagsspråk är språk som brukas till vardags ofta privata samtal människor emellan, och som sällan innehåller facktermer och avancerad meningsbyggnad. Kunskapsspråk innehåller facktermer och avancerad meningsbyggnad.
• Sociolekt Liknar dialekter men här handlar det om hur sociala skillnader visar sig i språket. Jämförelsen mellan bonden och sturep.
• Dialekt Dialekt är en variant av ett språk, och den varianten talas i ett visst geografiskt område.
• Flerspråkighet Man talar minst två språk, men kanske många.
• Modersmål Är det första språket som en person lär sig som barn.
• Inferenser Att göra inferenser handlar om att förstå hur en text hänger samman, att kunna läsa information "mellan raderna", och koppla information i texten till den kunskap man redan har. Dessutom att kunna dra en slutsats om vad som kommer hända senare i en text, utifrån det man redan läst.
• Schemateorin Man använder sin bakgrundskunskap för att ta ut lärdom ur en text. Man vet från tidigare erfarenheter, värderingar och tidigare ord- och begreppskunskap hur man tar sig an en text.
• Vokabulär Personligt ordförråd
• Boksamtal Argumentera, diskutera samt reflektera över en bok som alla läst.
• Kontext Vad som står runt omkring ett ord eller ställe i texten. Man förstår utifrån sammanhanget.
• Kanon Utvald samling av skönlitteratur. En lista över böcker som en kulturkrets känner att alla borde känna till.
• Avkodning Förstå det som står. T.ex se en bokstav och veta hur det uttalas men också i vilka ord bokstaven kan ingå i.
• Fonologi Läran om (språk)ljud. Hur bokstäver uttalas.
• Estetik Förmågan att uppfatta sinnesintryck
• Processdrama I processdrama använder man sina egna känslomässiga upplevelser och sig själv som reflektionsyta genom att först vara i roll och sedan kliva ur och fråga sig varför man gjorde på ett visst sätt.
• Sakprosa och Skönlitteratur Facklitteratur, fakta ej påhittat. Skönlitteratur är fiction, påhittat.
• Estetisk respektive Efferent läsning Estetisk läsning: Personlig läsning och att man sätter sin upplevelse i fokus. Efferent läsning: Fokus på texten, fakta och form och tränga bort eget kännande.
• Digifiering respektive digitalisering Digifiering: Det första steget där digital data skapas, ex: papper till pdf Digitalisering: Användning av digitala verktyg
• Explicit språkundervisning Medveten inlärning/undervisning. Olika inlärningsmetoder används på ett medvetet sätt.
• Läsrepertoar Ens relation till läsning. Ex: Favoritgenre, mängd böcker, inställning till läsning.
• Metaspråk Språk som används för att beskriva språk. Tex förklaring i en ordbok
• Semantik Språkvetenskap som studerar betydelsen av ord och uttryck, det vill säga vad ord betyder när vi talar eller skriver.
• Morfologi Läran om hur ord bildas och böjs, samt deras grammatiska funktion. Morphe = Form, Logi = Lära
• Syntax Hur ord kombineras till fraser och meningar.
• Pragmatik Läran om språkets användning och hur fraser tolkas olika beroende på deras kontext
• Textrörlighet Att man använder det man redan har läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram i texten eller utveckla sitt eget skrivande. Läsa med och mot texten. Bakåtriktad är att man reflekterar över det man har läst innan. Bryta ner texten. Läsa på raderna, läsa mellan raderna, läsa bortom raderna.
• Skrivdiskurs Ett analysverktyg i skrivsammanhang. Skrivande och text i utvecklingssynpunkt.
• Lyssnings läsa Att lyssna på en text eller att få en text uppläst. Vid lyssningsläsning använda flera sinnen vilket kan vara fördel för elever som har svårt för läsning.

Alla Inga Spara