Begrepp del 1, Borås högskola

Alla Inga Spara

• Demos Syftet med ...... är främst att folkviljan ska förmedlas.
• Direktdemokrati Exempelvis vid folkomröstningar där invånarna direkt deltar i politiska beslut, såsom när Sverige skulle gå med i EU osv.
• Representativ demokrati Man väljer en representant/parti/partiledare som man tycker ska styra landet. Den valda representanten ska kunna representera Sverige på
• Allmän/lika rösträtt betyder att alla röster väger lika tungt. Alla som är medborgare och över 18 år har rätt att rösta, alla har EN varsin röst. (De röstkrav som finns i landet).
• Auktoritet innebär att en person eller institution har en erkänd och accepterad rätt att utöva makt och fatta beslut.
• Legitimitet innebär att medborgarna accepterar och uppfattar den politiska makten som rättmätig och berättigad.
• Konstitutionell monarki Betyder att kungen/drottningen har en begränsad makt enligt konstitution/grundlag. Främst har de oftast ceremoniella och representant upp
• Absolut monarki Så som det ofta var förr. Monarken har nästintill/ i praktiken obegränsad makt.
• Agnatisk tronföljd Att bara män kan ärva makten. Äldsta sonen ärver tronen.
• Kognatisk tronföljd I Sverige. Monarkens äldsta barn ärver tronen oavsett kön.
• Torekov-kompromissen 1971 är starten till regeringsformen 1974. Man kom fram till att monarken främst skulle ha ceremoniella uppgifter. Till skillnad från tidigare då monarken uts
• Minoritetsregering betyder att regeringspartierna inte har en egen majoritet i riksdagen och behöver då stöd från andra partier för att kunna bilda regering. Exempel Tidö avtalet d
• Majoritetsregering är då istället att regeringspartierna tillsammans har en majoritet i riksdagen.
• Koalitionsregering När två eller flera partier samarbetar och bildar regering,
• Samlingsregering Är en väldigt bred regering med de största partierna. Detta används mest i krissituationer.
• Beslutande politisk församling En folkvald församling såsom riksdag, region och kommunfullmäktige.
• Departement har en tilldelad politisk uppgift, i Regeringskansliet. De hjälper regeringen att genomföra politiska beslut om exempelvis finansfrågor eller utbildning osv.
• Statsråd är en medlem i regeringen, kan med andra ord kallas minister. Även statsministern är statsråd.
• Allmänna domstolar Tingsrätt, Hovrätt, Högsta domstolen. Där man dömer tvist och brottmål.
• Förvaltningsdomstolar Dömer tvister mellan enskilda/privat personer och det offentliga såsom myndigheter. Till exempel om man vill överklaga ett myndighetsbeslut. Det finns tre grader förvaltningsrätt,
• Ärendenas beredningstvång Detta innebär att man måste bereda regeringsärenden ordentligt och grundligt innan man fattar beslut. Man blandar även in olika myndigheter, organisationer osv för att de ska kunna
• Lagrådet är en grupp som granskar de lagförslag som kommer upp. Detta gör man för att minska de juridiska problem som annars kan uppstå med bland annat grundlagarna och rättsordnin
• Riksdagsordningen handlar om hur riksdagen reglerar utskottsarbete, omröstningar och debatter. Hur det ska ändras. Detta kompletterar de svenska grundlagarna.
• Konstitutionsutskottet Är ett utskott i riksdagen som har uppgiften att granska regeringen och ministrarna i sitt arbete för att de ska följa de regler som finns.
• EU-nämnden är en del av riksdagen som sen samråder med regeringen för att de ska kunna förmedla rätt information i möten med EU:s ministerråd. Detta gör man för att regeringen ska
• Implementering Det är när politiska förslag blir till beslut och själva processen när de praktiseras. Såsom nya lagar som måste praktiseras när de trätt i kraft.
• Myndighetsutövning innebär att en myndighet använder sin offentliga makt ”mot” en enskild person eller företag. Detta kan exempelvis vara bygglov eller skatt.
• Ministerstyre Det innebär att ministrar inte får lägga sig i enskilda ärenden på myndigheter.
• Ministerförvaltning innebär att en enskild minister har rätt att direkt styra myndigheter och fatta beslut i enskilda myndighetsärenden.
• Lagar regler som allmänheten ska följa, stiftas av riksdagen.
• Förordningar är rättsligt bindande regler som beslutas av regeringen, till skillnad från lagar som beslutas av riksdagen. Förordningar används ofta för att komplettera och förtydl
• Föreskrifter detaljerade och bindande regler om till exempel kommunen ser ett problem och behöver lösa det med hjälp av en föreskrift.
• Proposition Ett förslag från regeringen till riksdagen.
• Motion Förslag från enskilda riksdagsledamöter eller en mindre grupp.
• Suveränitet handlar om när en stat ”får” rätt att bestämma över sig själv och sitt territorium utan att vara under bestämmande av en annan stat. (Man är självständig).
• Auktoritär stat när makten är koncentrerad/centrerad till antingen ett visst parti, organisation eller person.
• Totalitär stat när kontrollen även har hand om det ekonomiska, sociala men även privata delar i samhället.
• Autokratisering är övergången från demokratiskt styrelseskick till ett autokratiserat/ickedemokratiskt samhälle, det gör man genom att långsamt montera ner institutioner, rättigheter
• Demokratisering någonting som sker steg för steg, en övergång från ett ickedemokratiskt styrelseskick till ett demokratiskt.
• Transition är den fasen mellan regimskiften, så till exempel från demokratiskt till autokratiskt då sker en övergång/transition.
• Konsolidering när det nya styrelseskicket stabiliseras, såsom institutioner, regler och normer som får ett starkare fäste och bevaras.
• Intern suveränitet handlar om statens rätt att besluta om saker inom sitt territorium.
• Extern suveränitet handlar i stället om hur andra stater erkänner statens självständighet, samt att varje land ska ha egen rätt att bestämma sin utrikespolitik.
• Pluralitet innebär att den kandidat som får flest röster vinner, även om kandidaten inte får mer än 50 % av rösterna.
• First-past-the-post Ett valsystem i enmansvalkretsar. Den kandidat i en valkrets som får flest röster vinner mandaten. Används bland annat i Storbritannien (underhuset).
• ”Duvergers lag” är en statsvetenskaplig princip där man menar att enmansvalkretsar leder till att det bildas ett tvåpartisystem. Vilket skapar problem som att små partier inte har mö
• Enmansvalkrets betyder att det endast delas ut ett mandat per valkrets
• Flermansvalkrets där delas det ut flera mandat/representanter vilket gör att valen blir mer proportionella. Detta används i Sverige.
• Utjämningsmandat används för att göra mandatfördelningen ännu mer proportionerlig i förhållande till riksdagsrösterna i valet. För att minska skillnaden mellan rösterna och mandaten.
• Fyra-procent-spärr I Sverige har vi en 4% spärr där man endast representeras i riksdagen om man minst har 4% av riksdagsrösterna.
• Regimskifte är när man ändrar styrelseskicket i ett land.
• Regeringsskifte är när man ändrar de partier som styr i landet. Sker vanligtvis efter ett riksdagsval, då man måste följa det politiska systemet vid förändringar som denna.
• Författningsdomstol är en av Sveriges specialdomstolar de prövar lagar och beslut så att de inte gå emot konstitutionen/grundlagarna.
• Folksuveränitetsprincipen Det är den principen om folkstyre. Som det står i regeringsformen. All makt utgår från folket.
• Vertikal maktdelning: statlig(riksdag), regional och lokal(kommun) nivå.
• Horisontell maktdelning lagstiftande, verkställande och dömande makt. Maktfördelningen och balansen mellan de.
• Positiv parlamentarism kräver att mer än hälften (majoritet) röstar ja för att regeringen ska godkännas.
• Negativ parlamentarism Regeringsförslaget ska endast tolereras av parlamentet. Man behöver inte få hälften för/ja bara man inte får hälften mot/nej.
• Enkammarparlament ett parlament som endast består av en kammare, endast en beslutande församling. Sveriges riksdag.
• Tvåkammarparlament är uppdelat i två kammare, två skilda församlingar. Exempelvis USA som har representanthuset som representerar invånarna/folkviljan och senaten som representerar delstate
• Konfederation är ett samarbete mellan stater, medlemsstaterna har kvar sin suveränitet och makten är begränsad.
• Mellanstatlig samarbete mellan suveräna stater, byggs på enighet och beslutanderätten hålls fortsatt till varje land var för sig.
• Överstatlig handlar om att samarbetet får en annan beslutande makt. Makten flyttas till ett gemensamt beslutande organ där besluten blir direkt bindande/verkande i medlemsländerna, EU i viss

Alla Inga Spara