Begrepp biologiprov kapitel 1-6

hypotes avancerat antagande om hur något fungerar

teori idé som kan prövas om och om igen, och ger samma resultat

modell förenklad bild av ett fenomen

kontroll nollprov som vid experiment föräkrar att det man vill testa har effekt

pseudovetenskap forskning som inte har vetenskapliga belägg

eukaryot cell celler som har cellkärna

prokaryot cell cell som saknar cellkärna

protein stor molekyl, byggsten, hormoner och enzymer, som är uppbyggda av amonosyror

nukleinsyra RNA, DNA, syror som arbetar med att lagra och hantera information

kolhydrat byggmaterial (cellulosa) och energilager (socker och stärkelse)

fetter energilager, lipider

fosfolipid lipider som cellmembranet består av, proteiner insprängda för transport in/ut av ämnen

cellmembran gräns mellan omgivning och vellens inre. Gör att cellen får egen kemisk miljö

cellvägg Växtcellens skelett i eukaryota växtceller och prokaryota celler

cellkärna den organell som har arvsmassan, DNA't i sig

ATP lättillgänglig energi som skapas vid cellandning

kemotrof Autotrof cell som utnyttjar kemiska reaktioner för att få energi

fototrof autotrofa celler som utnyttjar solen, fotosyntesen, för att få energi

autotrof celler som utnyttjar icke-organiska material för att få energi

heterotrof celler som får energi från organiska molekyler

cellandning Druvsocker + syre => vatten + koldioxid + energi (ATP)

fotosyntes vatten + koldioxid + solenergi => druvsocker + syre

kloroplast växtcellernas solceller, där fotosyntesen skere

transkription DNA skrivs om till RNA

RNA-polymeras Enzymet som lindar upp DNA't och bygger mRNA med hjälp av nukleotider

mRNA kopia av specifik del av DNA-kedja för att skapa protein

RNA trimning sekvens då "onödiga" bitar av mRNA't klipps bort

intron delar av mRNA som ej kodar för ett protein

exon den kedjan som blir kvar efter RNA trimning, som kodar för ett protein

translation den process då informationen i mRNA används för att tillverka protein i ribosomerna.

ribosom cellens proteinfabrik

genetiska koden det som styr hur kvävebaserna kodar för en aminosyra

rRNA det som bygger upp ribosomerna

kodon tripletten på mRNA kedjan som kodar för en aminosyra

antikodon kodonets motsvarande triplett på tRNA

tRNA typ av RNA som transporterar aminosuror till ribosomen

aminosyra små molekylder som binder ihop sig med andra för proteintillverkningen

startsekvens den aminosyra som kodar för start av proteinbygge - metionin

stoppkodon den aminosyra som kodar för stopp av translation

replikation då DNA-molekylen kopieras inför celldelning

DNA-polymeras det enzym som bygger ny komplementerande kedja i replikationen

Histoner protein som DNA't lindar upp sig på

kromosom histon som tillsammans med DNA'kedjan bildar en enhet

mitos celldelning för autosomala celler

interfas den fas som speglar cellens liv, då den ej delar på sig

delningskrommosom då DNA't kopierat sig, dubbel kromosomuppsättning

systerkromatid de två kromosomerna som sitter i hop i delningskromosomen

profas då kromosomerna packas så tätt att de blir synliga och kärnmembranet löses upp

metafas då delningskromosomerna radas upp i mitten av cellerna och proteintrådar fästes i delningskromosomernas centromer

anafas då systerkromatiderna skiljs från varandra mot varsin pol

telofas cellens organeller delas upp i två nya celler

meios celldelning av könceller, basköncell blir 4 haploida celler

homologa kromosomer två kromosomer av samma slag

diploid cell med 22 par homologa celler och 2 könskromosomer

haploid cell med enkel kromosomuppsättning

mutation förändring i DNA't

genmutation förändring i enstaka kvävebas

kromosommutation förändring av kromosomernas uppsättning

substitution utbyte av enstaka kvävebas

insertion en extra kvävebas

deletion en kvävebas tas bort

allel genvariant, del av DNA

homologa kromosomer två kromosomer av samma slag, t.ex två kromosomer av kromosom nr 1

homozygot två kromosomer med samma allel

heterozygot två kromosomer med olika alleler

genotyp de anlag individen har

fenotyp egenskapen som uttrycks på individen

dominant gen allel som "vinner" över andra alleler, blir alltid fenotyp

recessiv gen krävs på båda kromosomerna för att bli fenotyp, "förlorar" mot dominanta gener

korsning när hancell och honcell möts och avkomman får dubbel genuppsättning av en egenskap

monohybrid korsning korsning med fokuss på en egenskap

dihybrid korsning korsning med fokus på två egenskaper

autosomal kromosom "vanliga" kromosomer, alla kromosomer utom X & Y

könskromosom de kromosomerna som bestämmer det biologiska könet på en individ

könsbundet arg arv som endast ärvs könvis

växtförädling avel på växter, de med godartade egenskaper låts befruktas

djuravel avel på djur, de djur med godartade egenskaper tillåts föröka sig

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut