Begrepp 1

Alla Inga Spara

• Koherenta observationer Koherens Sanning. Något sticker ut och man vill hitta logiken. Kontrollera observationer av verkligheten.
• Teori En abstraktion av verkligheten. Kan användas för att förstå, förklara och predicera något. ett system av logiskt sammankopplade antaganden och förklaringar.
• Teoretiserande Dryfta teorier. Resonera på ett verklighetsfrämmande sätt. Alla försöker förklara och förstå sin omgivning. “Varför?”
• Abstraktion Skapa en förenklad modell ur konkreta detaljer. Det är att tänka bort vissa egenskaper hos ett föremål eller en företeelse och därigenom lyfta fram andra.
• Hypotes En hypotes är ett antagande om hur någonting förhåller sig vilket är empiriskt prövbart och grundat på befintlig kunskap och teoribildning.
• Modell Ett mönster, exempel eller mall. Användbart för att predicera ett utfall.
• Empiri Erfarenhetsgrundad kunskap. Bygger på vetenskapliga undersökningar av verkligheten, observationer och experiment.
• Empiriska erfarenheter Erfarenheter som inte grundar sig på filosofiska resonemang eller liknande, utan på verkliga erfarenheter, undersökningar och experiment.
• Perspektiv En personlig synvinkel. En viss förståelse för något. Olika sätt att se på ett och samma fenomen. Grundar sig ofta på olika idéer och tankar om hur genomen, individen, gruppen och samhället bäst förstår.
• Induktion Innebär att man drar slutsatser grundade på observationer och iakttagelser av verkligheten.
• Deduktion Slutsledning där slutsatsen med logisk nödvändighet blir sann om premisserna är sanna. Innebär ofta en rörelse från det generella mot de specifika. Bygger på att man utifrån sanna premisser (inom matematiken axiom) drar en slutsats. Det är ofta så man bygger upp en teoretisk argumentation, att vi utgår från någonting vi uppfattar som sant och utifrån det drar nya slutsatser.
• Hypotetisk deduktion används primärt för att testa hypoteser. Att formulera en eller flera hypoteser. Att härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen eller hypoteserna (beteckningen hypotetisk-deduktiv syftar här på deduktiv härledning av konsekvenser ur den givna hypotesen). Att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten.
• Två olika användningar av termen analys. Dataanalys och Resultatanalys.
• Dataanalys Används i kvantitativa undersökningar där man samlat in data i form av en mängd siffror. Gör att man kan förstå vad siffrorna står för, givet de kategorier man valt.
• Resultatanalys Förekommer oftast i kvalitativa undersökningar där själva data består av ord i olika former. Sammanställningen av resultaten behöver jämföras med de teoretiska kategorier man har som analysverktyg.
• Axiom Ett axiom är en grundläggande sanning som är så uppenbart riktig att den inte behöver eller kan betvivlas, den är uppenbart sann för alla. Det är främst inom matematiken man fortfarande talar om axiom.
• Bias Bias är ett systematiskt fel i undersökningen, det kan både handla om hur man samlat in data och hur man tolkat den.
• Placebokontroll Där man låter en grupp utsättas för ett test vars resultat sedan jämförs med en kontrollgrupp som inte utsatts för testet.
• Bortfall Bortfall handlar om att individer som kunde varit med i en undersökning av någon anledning avbryter eller avböjer medverkan. Stora bortfall medför alltid problem ifråga om hur tillförlitliga resultaten är.
• Hur kan man förhindra bortfall vid enkätundersökning? Viktigt att veta hur många som nås för att kunna uppskatta och bedöma eventuellt bortfall.
• Data (information och kunskap) Datainsamling kan både handla om att samla data i siffror eller att samla in svar från intervjuer, båda formerna utgör data, både siffror och intervjusvar, men som måste analyseras på olika sätt. All form av vetenskapliga data blir till genom den forskningsmetod som används.
• Exempel på datainsamling Enkäter, intervjuer, lyssningstest, fallstudier, experiment, etnografiska studier osv.
• Evidens Evidens är ett mångtydigt ord men som vanligtvis avser skäl, stöd eller belägg för en uppfattning.
• Experimentstudie/experimentella metoder En studie där forskaren strävar efter att kontrollera antalet påverkande variabler maximalt i syfte att undersöka en isolerad variabel, och exempelvis pröva en hypotes om denna. Utförs exempelvis i labriatorum, med hjälp av publik eller lyssningstest.
• Icke-experimentella metoder När forskaren vill förklara något som redan inträffat.
• Exempel på icke-experimentella metoder Enkätundersökning, fallstudie, intervjuundersökning osv.
• Falsifiering När forskare presenterar en obevisad hypotes. Bekräftar dess egna uppfattning. Man kan då utföra en hypotetisk debution.
• Vad kan en forskare göra för att undvika falsifiering? Detta genom att försöka hitta fel i sina teorier.
• Provisorisk sanning 
Om en hypotes inte går att falsifiera. Detta eftersom vi inte kan garantera att den aldrig kommer att falsifieras i framtiden.
• Fenomen För att fokusera undersökningen väljer forskaren något som på något vis går att identifiera och särskilja från annat.
• Hur kan du nå generaliserbarhet? Genom att vara noga med urvalet.
• Hypotetisk deduktion Användas för att testa en hypotes. Man försöker då hitta testbara konsekvenser av hypotesen.
• Hypotesprövning När man ställer upp en hypotes som man vill kunna falsifiera (avfärda)
• Är hypotesen falsifierad om den är 5% sannolik? Ja
• Variabel Något som kan förändras
• Kausalitet Ett orsakssamband. Två olika händelser som orsakar en tredje händelse. Påverkan av ting och händelser.
• Oberoende variabel Variabel som påverkar en annan variabel
• Beroende variabel Den variabel som påverkas.
• Empiriska fenomen Ting eller händelser
• Kontrollgrupp En grupp individer som ingår som jämförelse i en vetenskaplig studie. Motsvara "försöksgruppen".
• Korrelation Är inom statistiken en term som används för att beskriva sambandet mellan två variabler.
• Vad gör man vid en korrelationsanalys? Man undersöker om två variabler samvarierar – alltså om ett visst läge på den ena variabeln förknippas med ett visst läge på den andra variabeln.
• Kvalitativa metoder Syftar till att ge en djupare bild av ett fenomen på bekostnad av bredd, tex ”hur många”.
• Kvalitativ undersökning En analys av lågt strukturerade data, exempelvis beslutsdokument, intervjuer och enkäter med öppna svar från ett fåtal personer eller en fallstudie, som tolkas textkritiskt.
• Material Ett annat ord för den empiri som undersöks i en studie. Det används ofta när empirin inte består av egna observationer eller iakttagelser av verkligheten, som intervjuer, utan redan existerande artefakter som litterära texter, bilder, filmer eller musikstycken.
• Medelvärde Medelvärdet är det genomsnittliga värdet av en mängd variabler, t.ex. medelåldern 13, 4 år.
• Median Det värde som ligger i ”mitten”, dvs säga att det finns lika många tal som är större och som är mindre.
• Objektivitet, neutralitet Objektivitet är vanligen Ett ideal i samband med undersökningar, eftersom resultatet i möjligaste mån förväntas vara oberoende av forskarens åsikter eller föreställningar. Till exempelt journalister i artiklar eller i kvantitativa undersökningar.
• Varför är det inte objektivt i kvalitativa undersökningar? Eftersom forskaren är en individ som vid en observation iakttar vissa saker som en annan kanske skulle missa, och vid en intervju ställer frågorna på ett sätt som skiljer sig, om än aldrig så lite, från hur en annan forskare skulle gör det.
• Perspektiv Olika sätt att se ett och samma fenomen.
• Population En grupp. Behöver nödvändigtvis inte vara ett antal människor utan kan vara abstrakta saker som kommuner, länder eller företag; eller konkreta ting som album, TV-kameror osv.
• Registerdata Ett retroperspektiv insamling av data vid syfte att möjliggöra forskning.
• Relibalitet En typ av trovärdighet. En utsträckning vi mäter på ett noggrant, korrekt och konsekvent sätt. Om en kemist slarvar med provrören är resultatet inte tillförlitlig pga låg reliabilitet.
• Variabler går då att placera på fyra motsvarande skalnivåer vilket är: Nominalskala, ordinalskala, intervall- skala och kvotskala.
• Skalnivå Variabler som man placerar in på olika nivåer för att undersöka hur de förhåller sig till varandra. Avgör vilka typer av analyser som går att göra med variabel, t.ex. om man vill göra en beräkning av skillnaden.
• Skeende När man studerar händelser av olika slag, t.ex. event, processer eller projekt, så kan man dela in händelseutvecklingen i olika delar, skeenden, som avlöser varandra.
• Tolkning En personlig förklaring som ger ökad förståelse av olika artefakter
• Kvantitativ undersökning En inriktning emot kvantitet – alltså mängd: mätningar av olika slag som går att kvantifiera i siffror. Innehåller ofta insamling av en stor mängd data, och det görs ofta olika statistiska beskrivningar och analyser av den data man samlat in.

Alla Inga Spara