Basal cellbiologi del 1

Alla Inga Spara

• Cellteorin Cellen är livets minsta beståndsdel. Nya celler kan endast bildas ur andra redan befintliga celler via celldelning.
• Största skillnaden mellan prokaryota och eukaryota celler Eukaryota celler har en cellkärna och andra membranomslutna organeller.
• Compartmentalization Cellens uppdelning i avgränsade mikromiljöer optimerade för olika biokemiska funktioner. På så sätt kan cellen säkert och effektivt utföra alla sina olika uppgifter samtidigt.
• Nukleus Cellkärnan. Innehåller allt DNA i forma av kromatintrådar.
• RER Rough endoplasmatiskt retikulum. Ett nätverk av membran täckt av ribosomer och anslutet till cellkärnan.
• Nuclear envelope Två membran (ett yttre och ett inre) som omsluter cellkärnan
• Kromatintråd Ett pärldband av nukleosomer och linker-DNA.
• Nukleosom 150 baspar DNA lindade runt histonproteiner. Kromatinets minsta enhet.
• NPC Nuclear pore complex/kärnporer. Transportkanaler som reglerar vad som får komma in och ut ur cellkärnan.
• Nukleol Ej membranomsluten suborganell inne i cellkärnan som ansvarar för produktionen av ribosomer.
• Kromosom Dubbel genuppsättning som är tätt kondenserad (solenoid av kromatintråd) till två systerkromatider (sitter ihop med en centromer). Förekommer endast under mitos.
• Antal kromosomer 46 totalt, 22 somatiska, 2 könskromosomer (X och Y)
• Biologins central dogm Den genetiska informationen överförs ednast i denna riktning: DNA -> RNA -> protein
• DNA:s struktur Dubbelhelix bestående av två anti-parallella nukleotidkedjor som sitter ihop med vätebindningar.
• Två typer av kvävebaser Puriner (A, G) och pyrimidiner (T/U, C)
• Nukleotid En sockerenhet (deoxiribos i DNA och ribos i RNA), en fosfatgrupp och en kvävebas.
• Basparning A-T (2 vätebindningar) och C-G (3 vätebindningar). DNA-strängar är därmed komplementära.
• Replikation En semi-konservativ process som sker under S-fasen (i interfasen) där cellens genetiska material kopieras inför celldelningen.
• Anti-parallelitet DNA-strängarna går åt motsatta riktningar (3' --> 5' respektive 5' --> 3').
• 5'-änden Där fosfatgruppen sitter på kolatom 5'.
• 3'-änden Där hydroxylgruppen sitter på kolatom 3'.
• DNA-polymeras Ett enzym som adderar nukleotider under replikationen för att skapa två nya DNA-molekyler. Jobbar alltid från 5' till 3'.
• Leading strand Byggs kontinuerligt.
• Lagging strand Byggs i sk. Okazaki-fragment.
• Transkription Den genetiska informationen omvandlas till mRNA som sen används för proteintillverkningen.
• RNA-polymeras Ett enzym som adderar nukleotider (U, A, C, G) för att bilda mRNA under transkriptionen.
• Template strand DNA-strängen som utgör mallen för RNA-polymeras och är därmed komplementär till mRNA.
• Coding strand DNA-strängen som är identisk med mRNA (men med T istället för U).
• RNA Ribosnukleinsyra, förekommer oftast som enkelsträng och har kvävebaserna U, A, C och G.
• Gen Ett DNA-segment som kodar för ett protein.
• Promotor En specifik DNA-sekven som ligger i början av en gen och markerar för RNA-polymeras var den ska börja transkribera. Kallas även för startsekvens. Har en riktning som bestämmer vilken DNA-sträng som blir template respektive coding strand.
• Stoppsekvens En DNA-sekvens på slutet av genen som får stopp på transkriptionen.
• Transkriptionell reglering Transkriptionen av varje gen regleras individuellt. Vilka och hur ofta gener transkriberas i en cell beror på vad det är för typ av cell. Vissa gener transkriberas endast i en celltyp.
• Hur stor andel av genomet är proteinkodande? 1.5% (resten är regulatoriska sekvenser och "junk-DNA").
• Splicing Andra steget i mRNA:s mognadsprocess. Introner (icke-kodadne) klipps ut och exoner (kodande) fogas samman. Ibland klipps även vissa exoner ut för att tillvekra flera olika proteiner ut en och samma gen.
• Capping Första steget i mRNA:s mognadsprocess. En skyddande "cap" läggs på 5'-änden.
• Polyadenylation Sista steget i mRNA:s mognadsprocess. Först klipps ett fragment bort från 3'-änden. Sedan adderas en kedja av 50-200 adenosinmonofosfat-enheter till 3'-änden och bildar en sk. Poly-A-svans.
• The closed loop model Ändarna på det mogna mRNA:t hålls ihop av proteiner för att bilda en sluten ring. Detta gör translationen effektivera genom att ribosomer kan gå runt i cirklar och translatera mRNA:t om och om igen.
• Translation Den genetiska informationen överförs från mRNA till proteiner.
• Protein En polypeptid med >50 sammanlänkad aminosyror.
• Polypeptid Kortare aminsyrakedjor
• Alfa-aminsyror Aminogruppen sitter på alfa-kolet. Bygger upp proteiner. Kallas ofta bara "aminsyror". 21st hos människor.
• Aminosyra Fungerar som bas och syra (zwitterjon). Består av en aminogrupp, en karboxylsyra och en sidokedja (-R). Sidokedjan avgör aminosyrans egenskaper.
• Primärstruktur Första strukturnivån. Aminosyrasekvensen.
• Sekundärstruktur Andra strukturnivån. Primärstrukturen veckas till alfa-helix/beta-flak.
• Tertiärstruktur Den tredje strukturnivån. Sekundärstrukturen veckas ytterligare mha av hydrofobeffekt och olika intramolekylära bindningar (vätebindningar, jonbindningar och disulfidbryggor).
• Kvartärstruktur Flera tertiärstrukturer sitter ihop.
• Afinsen's princip Ett proteins primärsekvens innehåller all nödvändig information för att beskriva dess tredimensionella struktur.
• Ribosom Driver proteinsyntesen. Består av två subenheter (en liten och en stor). Kan "seriekopplas" till en polyribosom för en effektivare translation. 3 sites: E (exit), P (peptidyl), A(aminoacyl).
• tRNA Transfer-RNA. Transporterar aminsyror till ribosomen. Har ett anti-kodon och bär på motsvarande aminosyra. Kopplas till det komplementära kodonet på mRNA:t och släpper ifrån sig aminosyran som sedan ansluts till den växande aminosyrakedjan. Kan interagera med flera kodon genom sk. wobble basepairing.
• Translation initiation site AUG. Startkodon som markerar var translationen ska börja.
• Stoppkodon UAA, UAG, eller UGA. Får stopp på translationen.
• Kodon En triplett av kvävebaser som kodar för en aminosyra (flera kan koda för en och samma).
• 3'/5'UTR Untranslated regions. De otranslaterade ändarna på mRNA:t. Spelar en roll i genregleringen.
• Hydrolys Reaktionen då en peptidbindning bryts.
• Kondensationsreaktion Reaktionen då en peptidbindning bildas.
• Metionin Startkodon
• Sekvensering Läsa av DNA-sekvens/ett helt genom. Kan användas för att anpassa behandling till patient (personaliserad medicin).

Alla Inga Spara