anatomi v.46 cirkulation och blod (G-nivå)

perikardium hjärtsäck

myokardium hjärtmuskeln

atrium förmak

ventriklar (ventriculus) kammare

septum skiljevägg

mediastinum utrymmet mellan lungorna, där hjärtat sitter

atrium dexter höger förmak

atrium sinister vänster förmak

ventriculus dexter höger kammare

ventriculus sinister vänster kammare

arcus aortae aortabågen

v. cava inferior nedre hålvenen

v. cava superior övre hålvenen

septum interventriculare hjärtats kammarskiljevägg

septum interatriale hjärtats förmaksskiljevägg

atrioventrikulärklaffarna segelklaffarna, mellan förmak och kammare

semilunarklaff fickklaff, där lungpulsådern/kroppspulsådern avgår från kammarna

kranskärl (aa. coronaria) blodkärl på hjärtats utsida, försörjer hjärtmuskeln med blod

aorta stora kroppspulsådern

vena cava hålvenen (syrefattigt blod från kroppen till höger förmak))

vena portae portvenen (från bukorganan till levern))

EKG (elektrokardiogram) grafisk undersökning, mäter hjärtats elektriska aktivitet

hjärt-eko (ekokardiografi) ultraljudsundersökning som ger en bild av hjärtats struktur och rörelse

sinusrytm hjärtats normala och regelbundna rytm

QRS-komplex EKG, avspeglar kamrarnas depolarisation

ST-höjning EKG, indikation infarkt, uppåtriktad böjning av ST-sträckan

ST-sträcka EKG, intervallet mellan QRS-komplexets slut och T-vågens början

P-våg, T-våg EKG, avspeglar förmakens depolarisation

PQ-tid EKG, tiden tills hjärtimpulsen har passerat AV-knutan

QT-intervall EKG, är QRS-komplexet startar till slutet av T-vågen

AV-block I, II, III kardiologiskt tillstånd, försämrat elektriskt ledningsförmåga mellan förmak o kammare

skänkelblock problem med hjärtats elektriska retledningssystem, en av hjärtats skänklar(leder impulserna till kamrarna) är blockerad

systole blodtryck, fasen då hjärtat drar ihop sig (kontraherar), övertryck

diastole blodtryck, asen då hjärtat vilar och fylls med blod. Undertryck

erytrocyter röda blodkroppar

leukocyter vita blodkroppar

trombocyter blodplättar

benmärgen (medulla ossium) bildar de olika blodcellerna (stamceller som mognar)

hemoglobin protein, innehåller järn, bildas i de röda blodkropparna (röd färg)

koagulation blodets förmåga att levra sig

ateroskleros åderförkalkning/åderförfettning

ischemi syrebrist i hjärtmuskeln ->vävnadsskador

nekros lokal cell- eller vävnadsdöd

infarkt blockering (ofta blodpropp) i kranskärl, hindrar blod o syre från att nå en del av hjärtat

trombolys blodproppsupplösning

aneurysm pulsåderbråck

arytmi oregelbundenhet i hjärtrytm

takykardi snabb hjärtrytm (100 slag/min)

bradykardi långsam hjärtrytm (under 60 slag/min)

palpitation hjärtklappning

asystoli hjärtstillestånd

sinusarrest utebliven impulsbildning

AB0-systemet / Rh-systemet blodgruppssystem (två paralella)

A har A-antigen på de röda blodkropparna, antikroppar mot B-blodkroppar i blodet

B har B-antigen på de röda blodkropparna, antikroppar mot A-blodkroppar i blodet

AB har både A- antigen och B-antigen på de röda blodkropparna, inga antikroppar

0 har inga antigener på de röda blodkropparna, antikroppar mot A- och B-blodkroppar

Rh- positiv har Rh-antigen på röda blodkroppar, bildar/har inga Rh-antikroppar

Rh-negativ har inte Rh-antigen på röda blodkroppar och bildar/har Rh-antikroppar

blödarsjuka (hemofili) blodet inte levrar sig normalt p.g.a. brist på en/flera koagulationsfaktorer

anemi blodbrist, nedsatt halt av blodfärgämne i blodet

leukemi samlingsterm för tumörsjukdom i blodet

lungemboli blodpropp i lungan

djup ventrombos (DVT) en blodpropp bildas i en djup ven i kroppen

claudicatio intermittens ansträngningsutlösta smärtor i benen, p.g.a. förträngda artärer, minskar syre/blod till musklerna

varicer åderbråck

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut