anatomi, smärta

4 smärttyper nociceptiv, neuropatisk, psykogen, nociplastisk

typ av smärta, ävnadsskada eller vävnadsirritation • Uppstår genom retning av nociceptorer i hud, muskulatur, benhinnor, inre organ (visceral smärta) och andra vävnader • Generellt välavgränsad och lätt att beskriva, men visceral smärta mer diffus med inslag av refererad smärta • Ex. inflammation, fraktur nociceptiv

typ av smärta pga nervskada • Skada i perifer eller central nerv • Ex. ischiasnerven, diskbråck, bältros (herpes zoster), fantomsmärta neuropatisk

smärta som uppfattas i en kroppsdel som inte finns fantomsmärta

typ av smärta, Psykiska orsaker • Ex. djupa depressioner psykogen

Smärta trots avsaknad av uppenbar vävnadsskada (nociceptiv smärta) eller smärta orsakad av sjukdom eller skada på somatosensoriska nerver nociplastisk

2 typer av smärta över olika tidsspann akut, långvarig

Företrädesvis nociceptiv, med eller utan inslag av inflammation • Orsakat av trauma, sjukdom (ex pankreatit), fysiologiska processer (ex partus) eller planlagd kirurgi • Avtar vanligen när skadan läkt eller när det medicinska tillståndet förbättrats • Lätt att fastställa orsak, men visceral smärta mer diffus • Svara generellt bra på farmakologisk behandling akut

Andra smärtmekanismer • Varaktighet på mer än en månad • Multifaktoriell • Terapeutisk utmaning långvarig

Smärttröskel för smärtkänning• Lägsta stimulansnivå där uppfattar ett stimulus som smärtsamt perceptionströskel

Smärttröskel för den smärta som kan tålas• Stimulansnivå som medför den högsta smärta som kan accepteraa toleranströskel

Bortfall av smärtkänsel analgesi

smärtstillande läkemedel Terminologi analgetika

3 stimulin för nociceptorer mekaniska, kemiska, termiska

det som aktiverar smärtfibrer TRP-kanaler, nociceptorer

Kyla & värme, tryck & slag, trauma à vävnadsskada leder till frisättning av olika kemiska mediatorer såsom prostaglandiner, histamin, substans P, NGF

Aktiverar och/eller sensitiserar nociceptorer kemiska mediatorer

“Kroppens försvar mot skadevållande faktorer” i samband med vävnadsskada • Rodnad • Lokal värmeökning Ökat blodflöde till det inflammerade området • Svullnad Vätska från blodet till omgivande vävnader à lokalt ödem • Smärta Kemiska mediatorer • Nedsatt funktion? Inflammation inflammation

Vävnadsspecifik distribution • Deltar i många fysiologiska funktioner • Potentierar andra kemiska mediatorer à förstärker smärtimpulsens fortledning (PGE2 ) • Reglerar magsäckens skydd mot magsaften (PGE2 ) • Påverkar en termostatfunktion i hypotalamus à ökad kroppstemperatur • Vasodilaterande (PGE2, PGI2 ) i njuren om aktivitet av vasokonstriktor (ex. angiotensin II, noradrenalin) prostaglandiner

Trombocytaggregation tromboxaner

Bronkkontraherande • Inflammation leukotriener

olika typer av eicosanoider prostaglandiner, tromboxaner, leukotriener

prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener utgör eikosanoider

alla eikosanoider har sitt ursprung ur arakidonsyra från fosfolipider

det enzym som bildar prostaglandiner och tromboxaner cox1

det enzym som bildar prostaglandiner cox2

Konstitutivt = alltid aktivt Förekommer i de flesta vävnader Bildar kontinuerligt prostaglandiner, ex slemhinneskyddande i magsäcken cox1

Inducerbart Bildas i inflammatoriska celler t.ex. i samband med vävnadsskada cox2

det som sker vid en vävnadsskada då kemiska mediatorer frisätts, och nociceptorer aktiveras direkt eller indirekt som en följd perifer sensitisering

där smärtsignaler leds in i ryggmärgen substantia gelatinosa

Förmedlar smärta, temperatur och delar av ytlig beröring tractus spinothalamicus

en typ av första ordningens smärtförande neuron, Tunna, lätt myeliniserade, snabba >5 m/s Ø Initial skarp, vällokaliserad smärta A-deltafibrer

Tunna, omyeliniserade, långsammast <2 m/s Ø Sekundär dov, mer diffus smärta C-fibrer

3dje ordningens smärtneuron går från hypotalamus

andra ordningens smärtneuron går från truncus encephali, dorsalhorn

var går andra ordningens neuron spinothalamiska banorna

var sker bytet av kroppshalva i smärtfibrerna övergången första till andra ordningens neuron

typ av transmittorsubstans som överför signalen till andra ordningens neuron i ryggmärgens dorsalhorn glutamat

excitatorisk eller inhibitorisk synaps mellan första och andra ordningens neuron excitatorisk

banor som går mot hjärnan kallas uppåtgående

smärtsignalen leds till olika delar av hjärnan som gör olika saker, vilken del informerar om lokalisation och intensitet? hjärnbarken

smärtsignalen leds till olika delar av hjärnan som gör olika saker, vilken del gör detta: emotionell-affektiv komponent såsom ångest/rädsla/stress limbiska systemet

smärtsignalen leds till olika delar av hjärnan som gör olika saker, vilken del gör detta:kognitiv-evaluerande komponent (orsak, betydelse) prefrontala cortex

en smärtsignal måste nå ... för att smärtan ska upplevas främre hjärnbarken

smärthämmande banor går från truncus encephali

olika neurotransmittorer som avges från de smärthämmande banorna opioidpeptider, serotonin, noradrenalin

smärta som upplevs på en plats annan än skadan refererad smärta

teorin som beskriver det som sker vid massage/slickning, gnagning på smärtande kroppsdel/transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) genom att omkopplingen från första till andra ordningens neuron förhindras Gate control theory

gate control theory innefattar neuronen: A-betafibrer, gate cells(inhibitoriska interneuron)

endorfiner och enkefaliner i ...Aktiverar descenderande (nedåtgående) smärthämmande banor Hämmande effekt på signalöverföringen i ryggmärgens dorsalhorn PAG

i det endogena opioida systemet finns endorfiner, enkefaliner

3 delar i hjärnan med smärthämmande effekt PAG, nucleus raphe magnus, locus ceruleus

locus ceruleus smärthämmar genom att frisättA noradrenalin

nucleus raphe magnus smärtlindrar genom serotonin

PAG smärthämmar genom betaendorfin, enkefaliner

ihållande nociceptiv stimulering kallas central sensitisering

förändring av smärtimpulsens fortledning i ryggmärgens dorsalhorn, t.ex. • frisättning av neuropeptider inklusive substans P • wind-up à aktivering av NK1-receptorer via substans P, NMDA- receptorer via glutamat à ökning av kväveoxid/kvävemonoxid à ökad retbarhet av andra ordningens neuron • uppreglering av vilande synapser à ökad smärtkänslighet, spridning av smärtan utanför skadade området central sensitisering

ett system som förstärker smärtöverföringen, positiv feedback då NO bildas glutamats inbindning till NMDA-receptorn och substans P:s inbindning till NK1-receptorn, där NO gynnar frisättningen av mer glutamat och substans P wind-up

Smärta framkallad av normalt icke-smärtsam retning (beröring, tryck, kyla) allodyni

Kraftigare smärtsvar än normalt på smärtsam stimulering hyperalgesi

Nedsatt känsel för icke smärtsamma stimuli hypoestesi

Stickningar, myrkrypningar Spontant uppträdande eller framkallad av hudretningar parestesi

Nervimpulser faciliteras eller uppstår spontant Långvarig och/eller neuropatisk smärta ektopisk impulsledning

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut