anatomi, nervsystemet 2

nervvävnad består av neuroner, gliaceller

Kärna, grupp av nervceller i CNS nucleus

Grupp av nervceller i PNS ganglion

Banförbindelse inom CNS, “buntar” av axoner med gemensamt ursprung, mål och funktion tractus, tracti, fasciculi, fasciculus

4 typer av stödjeceller astrocyter, oligodendrocyter, mikroglia, schwannceller

basala ganglierna byggs upp av striatum, hippocampus, amygdala

2 delar av striatum dorsala striatum, ventrala striatum

delar av dorsala striatum nucleus caudatus, putamen

delar av ventrala striatum nucleus accumbens, globus pallidus

finns i diencephalon talamus, hypothalamus, gl. pituitaria, gl. pinealis, ventriculus tertius

limbiska systemet byggs upp av hippocampus, talamus, hypotalamus, amygdala

Hästsvansliknande struktur som utgörs av sakrala och kaudala spinalnerver och omger filum terminale cauda equina

Sista biten av medulla spinalis, som sedan övergår i filum terminale conus medullaris

Förtjockad del av ryggmärgen mellan C6 och T2 intumescentia cervicalis

Förtjockad del av ryggmärgen i lumbalregionen intumescentia lumbalis

dorsalhorn cornu dorsale

mitthorn cornu laterale

ventralhorn cornu ventrale

Mix av grå och vit substans mellan cornu dorsale och laterale formatio reticularis

Dorsalrot radix dorsalis

ventralrot radix ventralis

Spinalganglion; ganglion med sensoriska nervcellskroppar ganglion spinale

den dorsala fåran som separerar höger och vänster del av ryggmärgen sulcus medianus

en inskärning i ryggmärgen ventralt fissura mediana

Omyeliniserade fibrer som löper runt canalis centralis commissura grisea

Fibrer som löper mellan fissura mediana och den grå substansen commissura alba

dorsalsträng funiculus dorsalis

dorsalsträngen består av fasciculus gracilis, fasciculus cuneatus

mediala segmentet av funiculus dorsalis fasciculus gracilis

laterala segmentet av funiculus dorsalis fasciculus cuneatus

sidosträng funiculus lateralis

ventralsträng funiculus ventralis

det som separerar dorsalsträngarna septum medianum dorsale

nervbanor i funiculus lateralis et ventralis, som förmedlar smärta, temp, ytlig beröring tractus spinothalamicus

Speciell form av grå substans i medulla spinalis substantia gelatinosa

de strukturer som skapar cerebrospinalvätska plexus choroideus

det utrymmet som är utanför dura mater i kotkanalen epiduralrum

mellan pia mater och arachnoidea subaraknoidalrum

grå substans, substantia grisea består av nervcellskroppar, gliaceller, synapser

vit substans består av myeliniserade axon

finns vit substans innerst eller ytterst i hjärnan innerst

finns vit substans innerst eller ytterst i ryggmärgen ytterst

vilka nervbanor bär information till CNS afferenta

vilka nervbanor bär information från CNA efferenta

sensoriska neuron, var ansamlas nervcellskropparna ganglion

motoriska neuron, var ansamlas nervcellskropparna nuclei

autonoma nervsystemet är afferent eller efferent efferent

vilket system står för rest and digest parasympatiska

vilket system står för fight or flight sympatiska

autonoma nervsystemet påverkar körtlar, glatt muskulatur, hjärta

ventrikel i hjärnstammen under cerebellum ventriculus quartus

ventral ventrikel kranialt om fjärde ventrikeln, belägen ventralt om de laterala, medialt ventriculus tertius

samlingsnamn för cerebrum och bulbus olfactorius telencephalon

pons och cerebellum metencephalon

annat ord för medulla oblongata myelencephalon

övergripande funktioner, personlighet, associationer, beslut, medvetna handlingar, behandlar sinnesintryck, medveten kontroll av rörelser samt andra kognitiva förmågor cortex cerebri

varken kranialt eller kaudalt, dorsolateralt i hjärnan sitter dessa 2 centra med tydlig dorsoventral riktning: motorcortex kranialt, somatosensoriskt cortex kaudalt

längst bak på cerebellum på lobus occipitalis sitter synbarken

under motorcortex och somatosensoriska cortex sitter hörselbarken

lob som hos många djur är mer framträdande än hos primater luktloben

luktsystemet olfaktoriska systemet

tjocklek av cortex cerebri hos hund 2 mm

vilken kroppshalva styr höger hjärnhalva vänster

vad består corpus callosum av myeliniserade fibrer

lobus temporalis hos hund sticker ner en bit ventralt, vilken lob finns ventromedialt om denna? lobus piriformis

Kontroll av frivilliga, komplexa rörelser à jämna och välkoordinerade (dorsala striatum + globus pallidus) • Vanor (dorsala striatum) • Motivation, belöningsnätverk striatum

corpus striatum består av striatum, globus pallidus

striatum består av putamen, nucleus caudatus

det stora vokalcentret hos fåglar finns i: striatum

en del centralt /ventralt i storhjärnan som liknar ett omvänt kommatecken, där svansen börjar kranialt, går uppåt och smalnar av och slutar ventralt striatum

ett system som kontrollerar ofrivilliga rörelser corpus striatum

den struktur med räfflat(omväxlande) vit och grå substans corpus striatum

system som kontrollerar frivilliga komplexa rörelser för att göra dem jämna och koordinerade dorsala striatum, globus pallidus

vanor har mycket av sin grund i: dorsala striatum

motivation och belöningsnätverk finns i ventrala striatum

dessa strukturer: striatum, globus pallidus bildar corpus striatum

putamen, nucleus caudatus bildar: striatum

del av de basala ganglierna, lateralt om laterala ventriklarna, tillhör limbiska systemet, involverad i drogberoende, ingår i belöningssystem nucleus accumbens

sub-cortical struktur i den mänskliga hjärnan. spelar en viktig roll i de basala ganglierna, tillsammans med framför allt striatum och talamus, och är därmed av stor betydelse vid viljestyrda rörelser. globus pallidus

är bland annat involverade i verkställandet av frivilliga rörelser och andra handlingar basala ganglierna

reglera rörelser samt påverka olika sorters inlärning. Bland annat är den involverad vid så kallad implicit inlärning, det vill säga inlärning där man inte är medveten om vad man lärt sig, eller som kan vara svårt att förklara hur man gör för någon annan putamen

den struktur där gl. pituitaria ligger sella turcica

en del av de basala ganglierna, Del av limbiska systemet och basala ganglierna, Motivation, Stresshämmande funktion på hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln), Inlärning, minne, spatiell (rumslig) orientering hippocampus

struktur på var sida medianplanet, framför pons, hästskoformad hippocampus

Del av limbiska systemet och basala ganglierna • Stress; aktiverar hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln) • Emotionella nätverk amygdala

på varsin sida om talamus finns två kommateckenliknande strukturer, kroppen består av: putamen, globus pallidus

på varsin sida om talamus finns två kommateckenliknande strukturer, svansen består av: nucleus caudatus

i änden på kommatecknets svans finns en förtjockning, delen heter amygdala

Emotionella beteenden; rädsla, aggression, motivation • Törst, hunger • Sexuellt beteende limbiska systemet

delar som ingår i limbiska systemet hippocampus, talamus, hypotalamus, amygdala

ingår i de basala ganglierna striatum, hippocampus, amygdala

kärnor vars delar är lokaliserade hjärnbarken, bearbetar info därifrån, det finns en motorisk loop, ögonrörelser styrs härifrån, samt start och utförandet av rörelser, samt icke-motoriskt: Kognitiva processer (uppmärksamhet, arbetsminne, beslutsfattande) • Emotionella och motiverande beteenden nuclei basales

Huvuduppgift är att kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination • Försöker göra skillnaden mellan signalerade rörelser (storhjärnan) och faktiska rörelser(tar emot info från balansorgan, muskler, ligament, leder och ögon) så liten som möjligt, Välutvecklad hos däggdjur och fågel • Extra väl utvecklad hos djur med utvecklad finmotorik cerebellum

Förmedlar information mellan ryggmärgen och hjärnan truncus encephali

Sensorisk (syn, hörsel) och motorisk funktion mesencephalon, mitthjärnan

Kopplingscentral storhjärna-lillhjärna, centra balans, hörsel pons

Homeostas; kontrollerar cirkulation och respiration, digestion, sömn/vakenhet, hunger/törst medulla oblongata

där flera kranialnerver utgår ifrån truncus encephali

Löper i kotkanalen • Koppling mellan hjärna och PNS • Spinalnerver • Omkopplingscentral för reflexer medulla spinalis

i slutet av ryggmärgen finns: conus medullaris, filum terminale, cauda equina

slutet av medulla spinalis, som sedan övergår i filum terminale conus medullaris

tunna filament bestående av gliacelle filum terminale

hästsvansen, hästsvansliknande struktur som utgörs av sakrala och kaudala spinalnerver som omger filum terminale cauda equina

Neuralröret (embryonalt) • Förlängningen av hjärnans ventrikelsystem, fylld med cerebrospinalvätska canalis centralis

hur cirkulerar cerebrospinalvätskan hjärnventriklar, subarachnoidalrum, blod

pariga ventriklar som börjar kranialt rör sig kaudodorsalt och svänger sedan ventralt ventriculus lateralis sin et dx

en ventrikel som kommunicerar med fjärde och de laterala ventriklarna, är ringformad och placerad i medianplanet ventriculus tertius

är dorsal och ventralroten afferent eller efferent afferent dorsalrot, efferent ventralrot

antal spinalnerver från olika delar av ryggkotpelaren hos hund 8C, 13T, 7L, 3S, 5Co

var utgår nervus phrenicus C5-C7

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut