trasanatomi fysiologi

vänster lunga pulmo sin

luftstrupe trachea

näsa nasus

tre näsmusslor (uppifrån och ner) concha nasi superior, concha nasi media, concha nasi inferior

luftstrupsdelning carina

huvudbronk bronchi principale

lobära bronker bronchi lobares

segfmentbronker bronchi segmentales

bronk bronchi

bronkiol bronchioli

terminala bronchioler bronchioles terminals

respiratoriska bronkioler bronchioli respiratoria

alveol alveoli

mellangärdesnerv nervus phrenicus

svalg pharynx

struphuvud larynx

lungsäck pleura

inre lungsäcksmembran pleura viscerale

yttre lungsäcksmembranet pleura parietale

vätskefyllt mellanrum mellan lungsäckens blad pleuraspalten

mellangärde diafragma

höjer revben vid normal inandning externa interkostalmuskler

sänker revben vid forcerad utandning interna interkostalmuskler

lyfter övre revben vid forcerad inandning scalenes

lyfter bröstkorg vid forcerad inandning sternocleidomastoideus

matstrupe esophagus

tjocktarm kolon

12-fingertarm (1a del av tunntarm) duodenum

tomtarm (mellersta del av tunntarm) jejunum

krumtarmen (sista del av tunntarm) ileum

bukspottkörteln pankreas

innersta slemhinnan i tarmen mukosa

underslemhinna med tjockare lager bindväv, blodkärl och nerver submukosa

glatt muskleratur i tarmen som för fram innehållet muscularis

yttersta bindväven i tarmen, omsluten av bukhinnan serosa

övre magstrupssfinktern övre esofagussfinktern

nedre matstrupssfinktern nedre esofagussfinktern

magporten pylorus

oddis sfinkter oddi

mellan tunntarm och tjocktarm ileo-cecala valvet

inre ändtarmsmuskeln inre analsfinktern

yttre ändtarmsmuskeln yttre analsfinktern

artär från aorta som försörjer de övre mag-tarmorganen med blod truncus coeliacus

Övre artär som försörjer tjocktarmen arteria mesenterica superior

Nedre artär som försörjer tjocktarmen arteria mesenterica inferior

Leverartären a. hepatica

Portådern vena porta

Gemensamma gallgången ductus choledochus

Tarmens nervsystem enteriska nervsystemet

Submukosala nervplexat plexus submucosus

Myenteriska nervplexat plexus myentericus

Öronspottkörteln glandula parotis

Undertungspottkörteln glandula sublingualis

Underkäksspottkörteln glandula submandibularis

sekretoriska celler- producerar isotont primärsaliv acinära celler

Gångceller som skapar färdigt, hypoton saliv genom att reabsorbera Na+ och Cl-, och utsöndra K+ och HCO3- duktceller

Övre magmunnen kardia

Magsäckens övre kupol fundus

Magsäckens kropp corpus

Nedre magsäcksdelen antrum

Saltsyraproducerande cell parietalcell

Stora duodenalpapillen papilla duodeni major

Gallblåsan vesica fellea

Bukspottkörtelgången ductus pancreaticus

Tjocktarmens längsgående muskelband teniae coli

Tjocktarmens utbuktningar/säckar haustra

urinledare ureteres

urinblåsa vesica urinaria

urinröret uretra

äggceller oocyter

gulkropp corpus luteum

producerar testosteron (mellan sädeskanalerna) leydigceller

styr spermautveckling (i sädeskanalerna) sertoliceller

kvinnligt könshormon under graviditet östraiol

kvinnligt könshormon som styr menscykel östradiol

bitestikel epididymis

svällkropp kring mannens urinör som möjliggör passage av sperma och urin corpus spongiosum

äggstockarna ovarierna

muskel vid förlossning som styrs av oxytocin myometriet

slemhinnan i livmodern endometrium

förankrar livmoder i bukhinna perimetriet

moderkaka placenta

Enda hjärnnerv som utgår från framhjärnan n. olfactorius (kranialnerv I)

mjuka hjärnhinnan (innerst) pia mater

spindelvävshinnan (mellersta hjärnhinnan) araknoidea

hårda hjärnhinnan (ytterst) dura mater

volym som in- och utandas vid normal andning tidalvolym

volym som inandas utöver tidalvolym vid maximal inandning inspiratorisk reservvolym

volym som utandas utöver tidal volym vid maximal utandning expiratorisk reservvolym

volym luft som finns kvar i lungorna efter maximal utandning residualvolym

volym luft som finns kvar i lungorna efter normal utandning funktionell residualvolym

volym av ett maximalt andetag vitalkapacitet

maximal luft som rymms i lungorna total lungkapacitet

snäckan cochlea

vätska i snäckan endolymfa

längst fram på ögat, genomskinlig yta hornhinna

runt linsen, bakom iris ciliarkropp

bakom pupillen, i mitten av ögat lins

gelé som fyller ögat bakom linsen glaskropp

innersta lagret längst bak i ögat näthinna

lager mellan näthinna och senhinna åderhinna

yttersta vita “skal” runt ögat senhinna

liten punkt i näthinnan där synen är skarpast (mitt i gula fläcken) fovea centralis

när linsen ändrar form för att fokusera på olika avstånd ackommodation

muskel som möjliggör ögats ackommodation ciliarmuskeln

muskelns cellmembran som omger muskelfibern. sarcolemma

trådformiga strukturer i muskeln som innehåller aktin och myosin och gör att muskeln kan kontrahera myofibrill

nätverk inne i muskelcell som lagrar och frisätter Ca2+ vid kontraktion sarkoplasmatiskt retikulum

minsta kontraktila enheten i en skelettmuskel. sarcomer

ett motorneuron och alla muskelfibrer det kontrollerar. motorenhet

likstelhet rigor mortis

muskeln ändrar längd men belastningen är konstant. isotonisk kontraktion

muskeln utvecklar kraft utan att förändra längd. isometrisk kontraktion

celler i bindväv fibroblaster

celler i broskvävnad kondrocyter

huvudkomponenter i blodet plasma och celler

3 typer av leukocyter granulocyter, monocyter, lymfocyter

drivkraft till transport över cellmembran kemisk, elektrisk, hydrostatisk, osmotisk

3 passiva transportprocesser diffusion, faciliterad diffusion, osmos

sympatiska ganglier som pärlor på band på varsin sida av ryggraden sympatiska gränssträngen

3 sympatiska ganglier i bukhålan prevertebrala ganglier

utgångspunkt för preganglionära nervfibrer i SNS ryggmärgens thorakala och övre lumbala segment

utgångspunkt för preganglionära nervfibrer i PNS hjärnstammen och ryggmärgens sakrala segment

receptor som preganglionära nerver binder till i PNS nikotinerga receptorer

receptor som post ganglionära nerver i PNS binder till muskarinerga receptorer

minskad känslighet vid långvarig stimulering adaption

anpassar sig långsamt och fortsätter skicka signaler så länge stimulit finns kvar tonisk receptor

anpassar sig snabbt och reagerar främst på förändring av stimuli fasisk receptor

område för ett specifikt sensoriskt neuron receptivt fält

hudområde för en spinalnerv dermatom

motorneuron + muskelfibrer motorenhet

hur täta nervsignaler läggs ihop sumation

hur mycket kraft en muskel utvecklar vid jämn, maximal kontraktion tension

minskat blodflöde till hjärnan postural hypotension

ökar vid fysisk aktivitet HMV och blodflöde till muskler

arterioler anpassar radie för att hålla blodflöde och blodtryck kontant lokala myogena kontrollen

vasodilation i arterioler som leder till ökat blodflöde till arbetande vävnad funktionell hyperemi

lungkollaps då luft strömmar in pga negativt intrapleuralt tryck pneumothorax

enzym som bryter ner elastin och ger för hög compliance tex vid lungemfysem elastas

nedbrytare som ej kan bryta ner partiklar i luftvägar, vilket leder till låg compliance vid tex lungfibros makrofager

faktorer som påverkar lungornas compliance elastin, ytspänning i alveoler, lungvävnadens struktur, lungornas volym

P(alv)-P(atm) / R luftflöde, Q

minutvolym, MV tidalvolym x andningsfrekvens

alveolär minutvolym (tidalvolym-dead space) x andningsfrekvens

inandad luft som ej deltar i gasutbyte dead space

luft i luftvägar som aldrig når alveol anatomiskt dead space

anatomiskt dead space + icke fungerade alveoler funktionellt dead space

bronkioler minskar diameter och ökar resistans vid utandning astma

då Hb släpper mer O2 Ph lägre, PCO2 högre, temp lägre, 2, 3 DPG högre

styr ventilation i hjärnan medulla oblongata

reglerar blodtryck i hjärnan kardiovaskulärt centrum

den volym luft som aldrig lämnar luftvägarna efter utandning (residualvolym + closing volume) closing capacity

kraft som verkar inåt på lungsäcken alveolers elasticitet och ytspänning

kraft som verkar utåt i bröstkorgen bröstkorgens vilja att expandera

består av skivepitel, sköter gasutbyte alveol typ 1

består av kubiskt epitel, frisätter surfactant alveol typ 2

endokrin cell frisätter hormon till blodet som vandrar längst blodbanan till sin målcell endokrin kommunikation

endokrin cell frisätter neurohormon (tex oxytocin) som vandrar längst blodbana till målcell neuroendokrin kommunikation

endokrin cell ligger nära målcell, transport via diffusion parakrin kommunikation

endokrin cell och målcell är samma autokrin kommunikation

hormon som produceras i hypotalamus dopamin

hypofysens framlob celler endokrina celler

celler i hypofys baklob nervceller

frisätts från sköldkörtel T3/T4, rT3, calcitonin

frisätts i binjuremärg (nor)adrenalin

effekter av kortisol muskelnedbrytning, försämrat immunförsvar, fettnedbrytning

del av binjure som består av nervceller märg

utsöndras av bisköldkörteln PTH

benskörhet osteomalaci

hormon som produceras av gulkropp och hjälper ett befruktat ägg att fästa i livmoder progesteron

fingerlika utskott på äggledaren som fångar upp ägget efter ägglossning fimbrier

omger äggstockar fibrös bindväv

omger oocyt och ger näring och stöd under mognad follikel

hormon som produceras av befruktat embryo, ser till att gulkropp förvaras och fortsatt produktion av progesteron och östrogen hCG

klimakteriet menopaus

utsöndrar slem i mukosa globet cells

saltsyra funktioner omvandlar pesinogen till pepsin, håller pH optimalt, dödar bakterier, påbörjar nedbrytning

substanser som stimulerar parietalcellens saltsyrasekretion acetylkolin, gastrin, histamin

underlättar för lipas vid fettnedbrytning genom att bryta ner stora fettdroppar till små gallsalt

saliv innehåll vatten, slem, enzymer, elektrolyter

frisätts från epitelcell vid lågt pH, utsöndrar HCO3- för att stabilisera sekrin

frisätts när fett och protein når tunntarm CKK

spjälkar fett lipas

spjälkar kolhydrater amylas

gallsaltets cirkulation mellan lever och tunntarm enterohepatiska kretsloppet

enzymer som bryter ned protein pepsin, trypsin, corboxypeptidas

transporterar samtliga monosackarider ut i blod GLUT-2

transporterar glukos+galaktos in i cell SGLT-1

transporterar fruktos in i cell GLUT-5

monosackarider glukos, galaktos, fruktos

en absorptiv cell i tunntarmens slemhinna som tar upp näringsämnen enterocyt

sönderdelat protein peptid

sönderdelad kolhydrat sackarid

sönderdelat fett glycerid

tarmrörelser i tunntarm segmentering, peristaltik, retroperistaltik

rensar tarm på resterer, slem, bakterier mellan måltider fastemotorik

segmenterande och (retro)peristaltik för att blanda och föra innehåll långsamt framåt födomotorik

innehåll förs snabbt till ändtarm gastro-koliska reflexen

tarmtömning defektion

urinering miktion

bevarar osmotisk koncentrationsgradient, kapillärer i njurens märg vasa recta

orsakar muskeluttröttning brist på ATP, ansamling laktat, syrebrist i muskel, överhettning/vätskebrist

orsakar ökning av syreförbrukning vid långvarigt aerobt arbete korppstemperatur stiger, adrenalin frisätts, metabolism ökar, krävs mer syre

den punkt där laktat börjar ansamlas i blodet laktattröskelvärde

kvot mellan produktion av CO2 och förbrukning av O2. För att bedöma om kroppen förbrukar fett eller kolhydrater respiratorisk kvot

3 värmeavgivande processer strålning, konduktion, evaporation

värme transporetras till eller från kropp via luft eller vatten kovektion

temperatur då köldreceptorer reagerar 25

temp då värmereceptorer reagerar 40

Volym luft som kan blåsas ut under första sekunden vid forcerad utandning, för att bedöma astma/KOL FEV1

höger lunga pulmo dx

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut