anatomi + fysiologi ögat

samlingsnamn för ögats accessoriska strukturer adnexa

adnexa består av ögonlock, orbita, ögonmuskler, tårorgan, konjunktiva

ögonlocksöppningen(vars öppning och stängning styrs av muskler) rima

ögonlockets yttre del består av hur, hår, muskler

inre delen av ögonlocket består av fibrös stödplatta, körtlar, konjunktiva

den muskel som kan stänga ögonlocket m. orbicularis oculi

en förhöjning i nasala ögonvinkeln där hår kan finnas, det finns en körtel bakom den, och tårvätskan dräneras också i närheten caruncula lacrimalis

den mediala och laterala ögonvinkeln, nasala och temporala canthus

främre/bakre = anterior, posterior

kammaren mellan iris och cornea camera anterior

kammaren mellan iris, linsen och ciliarkroppen camera posterior

övergången mellan sclera och den genomskinliga cornean limbus

tät kollagen och elastininnehållande senhinna, fibrös och opak sclera

den transparenta främre delen av scleran cornea

en del av scleran med parallella kollagen och elastinfibrer, tunnast vid ekvatorn, ventrotemporala hål där kärl och nerver passerar igenom substantia propria

där tårvätskan dräneras från främre kammaren kammarvinkeln, limbus corneae

innanför kammarvinkeln, det som dränerar kammarvätskan(svenska engelska) trabekulära nätverket, sacral venous plexus

vätskefattig struktur i ögat(85 %) cornea

corneas lager flerskiktat epitel, stroma, Descemets membran, endotel

3 delar av tårfilmen mukös, vätska, lipid

det lager av tårfilmen som förhindrar avdunstning lipidlagret

det lager i tårfilmen som förankrar filmen till främre cornean mukösa lagret

det lager av tårfilmen för vilket följande kan associeras: Skydd; immunoglobuliner, antimikrobiella proteiner, proteaser, cytokiner – Tillväxtfaktorer och nutrition – Elektrolyter; osmolaritet, pH – Viskös; gel-bildande muciner vätskelagret

finns nerver i cornea ja

det lager av cornea som för tillbaka vatten till främre kammaren endotel

mellan sclera och retina tunica vasculosa, uvea

består av bindväv, pigmentceller, elatiska fibrer, nervplexus, tätt med blodkärl, och består av 3 lager, mellan retina och sclera, dess roll är att producera kammarvätska, försörja, ändra linsens form uvea

uveas 3 lager iris, ciliarkropp, choroidea

pigmenterad vaskulariserat lager av uvea som bekläder bakre ögongloben, förser näring och forslar restprodukter, tegelröda kärl om opigmenterat. artärer och vener finns däri, som förser en kapillärbädd. tapetum lucidum finns häri. åderhinnan, choroidea

en viss färgad halvmåneformad struktur inne i åderhinnan som reflekterar ljus tillbaka till retinat som däröver är pigmentfritt. tapetum lucidum

fötjockade delen av uvea mellan iris och choroidea. den upphöjda ringen har sina utskott centralt mot linsen, från vilka fibrer sträcker sig till den. befinner sig mellan sclera och glaskroppen, linjerar bakre kammaren, täcks av icke-visuella retina. ciliarkroppen, strålkroppen, corpus ciliare

främre fortsättningen av ciliarkroppen, vaskulariserad som denna, ligger mot linsen, omsluter pupillen, melanocyter och fibroblaster fram som följs av stroma(lucker, kärl, nerv), muskler däri, pigmenterat epitel bakom. iris

ögongloben omges av: fibröst lager, vaskulärt lager, inre lager

fibrösa lagret kring ögongloben består av sclera, cornea

vaskulära lagret kring ögongloben byggs upp av choroidea, åderhinna, ciliarkropp, iris

inre lagret som omger ögongloben består av retina

transparent bikonvex, anpassas för ackomodation lins

båda ögonen oculi uterque

läran om ögat och dess sjukdomar oftalmologi

yttre ögonlocksdelen består av hud med hårlös kant, muskler som styr rima

inre delen av ögonlocket består av palpebrala konjunktiva, körtlar, fibrös stödplatta

ögonfransar cilier, vibrisser

djur utan ögonfransar fågel, fe

djur med flera rader ögonfransar bo, eq

konjunktivans omslag från palpebral till bulbär fornix

den cirkulära tvärstrimmiga muskel i ögat som stänger rima m. orbicularis

en fibrös del av ögonlocket som stabiliserar ögonlockets kant tasrsus, fibrös stödplatta

mycket små körtlar som utsöndrar fettskiktet på tårlagret, ordnade i ett lager i tarsus och mynnar på ögonlockskanterna. Meibomska körtlarna, tarsalkörtlarna

Pigmenterat eller opigmenterat (kan också vara genomskinligt hos vissa djurslag, tex vissa fåglar), rör sig passivt men hos fågel och katt aktivt mha muskulatur. mellan caruncula och bulbus, broskbasen omgivs av ytliga körtlar för tårfilmen. tredje ögonlocket, plica semilunaris conjunctivae

tredje ögonlocket består av körtel, lymfvävnad, ligament, brosk

vilka djur har stängd orbita bytesdjur

benen som omsluter orbitan os frontale, os lacrimale, os maxilla(car), os zygomaticus, os sphenodale, os temporale(eq

extraokulära musklerna i ögat mm. rectus dorsalis, ventralis, lateralis, medialis, m. obliquus ventralis, m. obliquus dorsalis, m. retractor bulbi

de övre sneda muskeln ger upphov till ... rotation medioventral

den nedre sneda muskeln ger upphov till en ... rotation mediodorsal

vilka muskler innerveras av n. oculomotorius dorsala, mediala, ventrala, undre sneda

vilka muskler innerveras av n. trochlearis övre sneda

vilka muskler innerveras av n. abducens retractor bulbi, laterala

tårproduktionen sker av tårkörteln, tredje ögonlockets körtel, meibomska körtlar, konjunktivala bägarceller

strukturer för tårdränering puncta lacrimalia, canaliculus lacrimalis, fossa glandulae lacrimalis, tårkanal, mynning

Slemhinna med flerskiktat, icke- keratiniserat epitel och substantia propria + goblet cells • Svagt rosa, nästan genomskinlig • Kan vara pigmenterad • Rik kärlförsörjning • Rikligt sensoriskt innerverad • Rikligt med lymfatisk vävnad, kontinuerligt med corneas epitel. conjunctiva

vaskulariserade lagret kring ögongloben uvea, druvhinna

fibröst lager bak om ögat, Fibröst skikt – Kollagen och elastin • Tunnast mot ekvatorn • Vit till svagt gul • Kläs av konjunktiva och episklera • Övergår till kornea vid limbus sklera, senhinna

transparent framåtbuktande del av ögats fibrösa skikt med 5 skikt, är i normalfallet transparent Är den del av ögat som bryter ljuset mest Tårfilmen är mycket viktig för dess hälsa, parallella lager av kollagen ger dess genomskinlighet cornea, hornhinna

iris = regnbågshinna

ciliarkropp = strålkropp

choroidea = åderhinna

de trådar som hänger upp linsen perifert till strålkroppens utskott, 70-100 st. en välordnar upphängningsapparat zonula zinni

bakre kammaren i ögat, vattenrik, formas efter sin omgivning, hyalocyter producerar proteinfibrer kring ytan som bildar ett svagt membran. corpus vitreum, glaskropp

de celler som producerar lipiderna i tårarna meibomska körtlarna, tarsalkörtlarna

de körtlar som ger vätskeskiktet i tårarna tårkörtel, tredje ögonlockets körtel

de körtlar som producerar mucin i tårarna bägarceller i conjunctiva

vad binder det mukösa lagret i tårfilmen till korneas glykocalyx

det lagret av tårfilmen med rollen att Jämna ut ytan, förhindra dunstning lipidlager

Skydd; immunoglobuliner, antimikrobiella proteiner, proteaser, cytokiner – Tillväxtfaktorer och nutrition – Elektrolyter; osmolaritet, pH – Viskös; gel-bildande muciner, del av tårfilmen vätskelager

Förankra tårfilmen, interagera med glykokalyxen, stoppa bakterier, del av tårfilmen mucinlager

korneas 4 lager epitel, stroma, Descemets membran, endotel

ett lager av cornea: 90% av korneas tjocklek – parallella kollagenfibrer, keratocyter, glycosaminoglykaner, finns ett tätt nätverk av icke-myeliniserade nervändar. stroma

starkaste delen av cornea Descemets membran

det enkelskiktade epitelet av cornea, har tight junctions och pumpar vätska från cornea som diffunderat in, samt sekrerar proteiner som bygger upp det avgränsande lagret endotel

nerven som innerverar cornea n. trigeminus

fungerar som en bländare, styr ljusinsläpp och ger synskärpa pupill

oregelbundna utstickande kapillärinnehållande saker från de övre och nedre pupillära sluten granula iridica, corpora nigra

musklerna som öppnar, dilaterar iris, radiellt anordnade, fyller bakre iris i hög grad. m. dilatator pupillae

muskeln som stänger iris m. sphincter pupillae

optimal pupillform för bra skärpa i dagsljus rund

optimal pupillform för djupseende dag och natt vertikal

A: framsidan – melanocyter och fibroblaster B: stroma, lucker vävnad, kärl, nerver C: irissfinkter D: dilatator E: baksidan kläs av pigmenterat epitel iris

framsidan av iris består av melanocyter, fibroblaster

baksidan av iris består av pigmenterat epitel

i mitten av iris finns stroma, blodkärl, muskler, kollagen

vad växer ut från iris granula iridica, corpora nigra

ciliarkroppens funktioner ackomodation, kammarvätska, detoxifiering, glaskroppskomponentsproducent

muskeln som sköter ackomodation, kontraktion--> linsen förtjockas m. ciliaris, ciliarmuskeln

var produceras kammarvätskan ciliarkroppens epitel

ett enzym som krävs för kammarvätskeproduktion som kan inhiberas vid övertryck karbanhydras

trycket som kammarvätskan utövar IOP, intraokulärt tryck

vilka strukturer näringsförsörjs av kammarvätskan? lins, inre cornea

de 2 nätverk där kammarvätskan flödar tillbaks trabekulära nätverket, uveosklerala nätverket

avgränsningen mellan visuella och icke-visuella delarna av retina ora serrata

linsen omges av linskapsel, basalmembran

linskapselns främre del kläs av linsepitel

linsepitelet bildar: cortex, linsfibrer

den uttorkade delen av linsen, där de äldsta mest tätt packade fibrerna finns, minst elastisk och växer med åldern nucleus

vad finns anteriört på linsen enkelt kubiskt epitel

är främre eller bakre lins-suturlinjen ett upp och nervänt Y? bakre

de sammankopplingsställen för linsens fibrer suturlinjer

högt glukos i blodet ger: ... i linsen sorbitol

vätskeutrymmet bakom linsen bestående av mest vatten, hyaluronsyra, kollagen, hyalocyter, en transparent elastisk hydrogel, stödjer bulben, ev. fagocytos, restprodukter, mest celler utåt corpus vitreus, glaskroppen

synnervens utgång från ögat synnervshuvudet, papill

Epitelceller, ej neuron • Omger och ”tar hand om” fotoreceptorernas yttersegment – Fagocyterar avstött material – Recirkulerar fotopigment, finns intill choroidea, tar upp det ljus som passerat näthinnan, enkelt kubiskt epitel, 1 lager retinalt pigmentepitel

delen av näthinnan som har nervceller som omvandlar ljus till elektriska signaler neuroretina

celler i neuroretina fotoreceptorer, bipolärceller, retinala ganglieceller, horisontalceller, anakrinceller, Müllerceller

strukturellt svag del av scleran där synnerven passerar lamina cribrosa, papill

vilka celler ger de axon som finns i synnerven retinala ganglieceller

bakom bulben i orbitan finns ... fett

via denna dräneras tårarna puncta lacrimalia

vad ger iris färg stroma

kammarvätska återcirkuleras till blodet via kammarvinkeln

nätverket av kärl bakom kammarvinkeln ciliarkryptan

proteiner i linsen som gör den transparent kristalliner

celler som modulerar synintryck i näthinnan anakrinceller, horisontalceller

man kan se på synnervens färg om den är myeliniserad, är den svart så är den ickemyeliniserad

man kan se på synnervens färg om den är myeliniserad, är den röd så är den myeliniserad

viktig egenskap för ögats funktion(immunförsvarsrelaterat) immunpriviligierad zon

konjunktivan består av epitel, lucker bindväv, lymfvävnad, bägarceller

konjunktivans epitel är hydrofilt eller lipofilt lipofilt

korneas epitel är lipofilt

korneas stroma är hydrofilt

vad finns i korneas endo och epitel för kontroll av molekylärpassage tight junctions

var finns tight junctions i blod-retinabarriären retinala kärl, retinala pigmentepitel

de ljuskänsliga fotoreceptorer som uppfattar ljus/inte ljus stavar

de mindre ljuskänsliga receptorerna som kräver kring 200 fotoner för att aktiveras, har olika pigment för olika våglängder tappar

fotoreceptorernas celler består av yttersegment/diskar, cilie, innersegment, synaps

den reaktion i vilken ljus omvandlas till en kemisk reaktionskaskad fototransduktion

fototransduktionen fotopigmentskonformationsförändring, fosfodiesteras aktiveras, jonkanaler stängs, hyperpolarisering

kopplar stavar eller tappar till flera bipolärer för lägre upplösning stavar

fotopigment i stavar rhodopsin

olika typer av det fotopigment som finns i tappar opsin

dessa celler ger synpimpulser vi inte kan se, men de påverkas hypofysen och vår dygnsrytm omedevtet, ger pupillkontraktion retinala ganglieceller

pigment i retinala ganglieceller melanopsin

synskärpa beror på neuronfördelning, fotoreceptordensitet, tapetum lucidum, ganglieceller

synskärpa = visus

normalsynthet emmetropi

översynthet hyperopi

närsnthet myopi

sned cornea, som ger olika brytning i olika meridianer astigmatism

ålderssynthet presbyopi

är det vid när eller översynthet som strålarna fokuseras innan näthinnan närsynthet

djur med tre typer av tappar kallas trikromatiska

människan uppfattar följande färger blå, grön, röd

flesta däggdjur uppfattar färgerna: blå, gulgrön

hästens färgskala: blågrå-gul

synintryckens väg retina, synnerv, chiasma opticum, tractus opticus, Edinger-Westphalkärnan, syncortex

reaktionen av ljus - pupillkontraktion retina, n. opticus, chiasma opticum, Edinger-Westphals kärnor, n. oculomotorius, ganglion ciliare, irissfinktermuskulatur

nerven till pupilldilatatorn utgår från hypotalamus, medulla spinalis, T1-T3, ganglion cervicale craniale

finns hotresponsen medfött eller förvärvat förvärvat

hotresponsens väg efter tractus opticus thalamus laterala knäkroppar, syncortex, motorcortex, pons, cerebellum, n. facialis et abducens

efferenta nerver i hotresponsen n. facialis, n. abducens

då plötsligt starkt ljus faller på retina utlöses: optisk blinkreflex

efferent nerv för blinkreflex n. facialis

palpebralreflexens afferenta nerv n. trigeminus

palpebralreflexens efferenta nerv n. facialis

kornealreflexens afferenta nerv n. trigeminus

kornealreflexens efferenta nerver n. facialis, n. abducens

nerven som styr m. orbicularis n. facialis

pupillkontraktion mios

pupilldilation mydriasis

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut