Allmän mikrobiologi - prokaryot

Alla Inga Spara

• Prokaryoters cellväg består av peptidoglykan
• Rund formad bakterie coccus
• Oval formad bakterie coccobacillus
• Böjd stav formad bakterie vibrio
• Rak stav formad bakterie bacillus
• Tjockare korkskruv formad bakterie som sällan är patogen spirillum
• Smalare korkskruv formad bakterie som ofta är patogen spirochete
• aminosyra + socker peptidoglykan
• Exv. reglerar transport, ger stabilitet och skyddar prokaryoter cellvägg
• Vilka två sockerarter består peptidoglykan av? NAG och NAM
• Vad binder NAG+NAM-kedjorna i peptidoglykan? peptidkedjor
• Peptidoglykan används som target för t.ex penicillin
• Cytoplasmamembran (inre) + tunt lager peptidoglykan + cytoplasmamembran (yttre) + LPS gramnegativ cellvägg
• cytoplasmamembran + tjockt lager peptidoglykan + LTA grampositiv cellvägg
• Vad heter LPS fettlösliga del som interagerar med membranet? lipid A
• LPS lipopolysackarid
• LTA lipidteikonsyra
• Gör att cellväggen sitter ihop med cytoplasmamembranet i G+ lipidteikonsyra
• Gramnegativa bakterier blir hallonröda vid gramfärgning
• Grampositiva bakterier blir blå/lila vid gramfärgning
• LPS kallas också för? endotoxin
• Vårt immunförsvar känner igen endotoxin som varningsflagga. Triggar inflammation
• Yttersta delen på LPS o-antigen
• Del på LPS som antikroppar känner igen o-antigen
• Dessa bakterier är tåligare för yttre faktorer (pH, temp, salthalt, etc) pga tjockare lager peptidoglykan grampositiva
• Dessa bakterier är känsligare mot yttre faktorer men kan ha ett bättre skydd mot molekyler som attackerar bakterien pga det dubbla membranlagren. gramnegativa
• Polysackaridlager utöver cellväggen som skyddar, adhesion, antigen kapsel
• Hårtunna, korta proteinfibrer som finns många på cellytan fimbrier
• Viktiga fibrer för adhesionsprocessen fimbrier
• Ihåliga, långa proteinfibrer som oftast endast finns en eller två på bakterieceller. pili
• Viktiga fibrer när bakterier ska utbyta information med varandra (konjugation) pili
• En sorts svamp som gör att bakterien kan röra på sig, kan finnas en eller fler flageller
• Vad drivs flageller av? ATP
• En typ av celldelning då den nya cellen paketeras i en superhård partikel sporbildning
• Överlevnadskapsel som bildas i ogynnsam miljö endospor
• Endosporer har gett upphov till denna steriliseringsteknik autoklavering
• Hur många grader i 3 minuter för att endosporer ska dö vid autoklavering? 134
• Extrakromosomalt DNA plasmid
• Innehåller ofta "specialgener" som inte är nödvändiga för basala livsfunktioner, t.ex antibiotikaresistenta gener. plasmid
• Slumpvis förändring i genomet mutation
• Gener som förs vidare från modercell till dottercell vertical gene transfer
• Gener fås genom byte med andra bakterier horizontal gene transfer
• Enklaste formen av genutbyte/upptagning. Kräver DNA-snuttar och en "mottaglig" cell transformation
• Bakteriesex - en bakterie sprider plasmider till en annan konjugation
• Konjugation steg 1 piliproduktion
• Konjugation steg 2 adhesion
• Konjugation steg 3 genöverföring
• Konjugation steg 4 nya donator
• Virus som infekterar bakterier bakteriofager
• Genöverföring med hjälp av bakteriofager. Således kan detta dela både kromosomalt och plasmid DNA transduktion
• Tranduktion steg 1 bakteriofag angriper
• Tranduktion steg 2 degradering av DNA
• Tranduktion steg 3 fag-fabrik
• Tranduktion steg 4 bakteriofag angriper
• Tranduktion steg 5 rekombination
• tillväxtfas: Här händer inte mycket. Cellerna känner av den nya miljön och förbereder sig på delning. lagg fas
• Tillväxtfas: delningsfas exponential fas
• Tillväxtfas: Tillväxt upphör. Lika många bakterier produceras som dör stationär fas
• Tillväxtfas: Mer celler dör än vad som produceras döds fas
• jäsning - oxidering UTAN extern elektronacceptor (ex. O2) fermentation
• Oxidering MED extern elektronacceptor (syre vs nitrat/sulfat/karbonat) respiration
• Fullständig förbränning av organiskt kol (tex. pyruvat fr. glykolysen) aerob respiration
• Aerob respiration som producerar lite ATP citronsyracykeln
• Aerob respiration som gör mycket ATP av reducerande coenzymer (NADH och FADH) - oxidativ fosforylering elektrontransportkedjan
• Bakteriers form, egenskaper och storlek morfologi
• En bakteries iakttagbara egenskap som skapas av gener och påverkas av miljön fenotyp
• Bakteriens genegenskaper genotyp
• Läran om svampceller mykologi
• eukaryot med cellvägg och organeller med membran svampceller
• Förutom klykan och glykoproteiner består svampens cellvägg även av? chitin
• Cellmembranet hos svampar innehåller ergosterol istället för kolesterol
• Jästsvamp som oftast finns i munhålan candida species
• Jästsvamp delar sig genom budding
• Svamp som växer med hyfer och är svåra att bli av med mögel
• grenade nätverk hypha
• Läran om virus samt om sjukdomar orsakade av virus virologi
• Ingen cell men mikroorganism som inte är något levande. Infektiös partikel. virus
• Virus proteinkapsel kapsid
• Vissa virus kan ha ett lipidmembran utanpå kapsiden.
• Extracellulära viruspartiklar som är infektiösa virioner
• Beror på vilket håll den genetiska koden befinner sig i RNA polaritet
• RNA som direkt kan koda för proteiner, ex coronavirus positivt sense
• RNA som först behöver översättas till att ha positiv polaritet för att kunna göra något i en cell, ex ebolavirus negativt sense
• Vad kodar om negativt sense till positivt? RNA polymeras
• Vilken polaritet gör att RNA inte är infektiös? negativ
• Virus som har hölje och vars genom kan genomgå omvänds transkription (RNA→DNA) som kan infogas i värdcellens genom och på så sätt tillverkas nya kopior av viruspartiklar retrovirus
• Virioner har ytterst molekyler som är målsökande (vilka avgör vilken typ av celler den kan infektera) för... adsorption och penetration
• Förkylningsvirusets specifika affinitet avgör om man får snuva, ont i halsen eller blir hostig.
• Vid penetration stängs alla andra funktioner av och viruset får cellen att fokusera på att syntetisera virioner
• Arvsmassa och kapsid sätts samman och skapar en ny virion som kan frisättas
• Sätt att frisätta virioner som gör att de blir membranomslutna buddning
• Frisättning av virioner genom att cellen ... - blir inte membranomslutna. exploderar
• Distinkta bakterier som framkallar sjukdom patogener
• Ett exempel på en fenotyp. Ett sätt att kategorisera mikroorganismer genom deras specifika ytstrukturer (ex. kapsel, adhesiner och O-antigen) serologisk klassifikation
• Lika ... behöver inte ge liknande fenotyp genotyp
• Nukleoner som har som funktion att klyva DNA. Finns i bakteriens antivirala försvar. Sax restriktionsenzymer
• Skyddar bakteriens DNA från att klippas upp av restriktionsenzymer och endast virusets gör det. metylisering
• Restriktionsenzym i E.coli. Klyver vid GAATTC och skapar klistriga ändar. EcoR1
• Restriktionsenzym i bakterien H. influenzae. Klyver vid AAGCTT, klistriga ändar HindIII
• "Lim" inom DNA vätebindningar
• DNA-sekvens som binder till DNA och tillåter polymeraset att påbörja syntetisering av DNA primer
• "Linjal". Gel med en +sida och en -sida. DNA dras mot +. gel electrophoresis
• Kortare DNAsekvenser kommer fortare fram till + sidan av gel electrophoresis än en längre sekvens
• Används vid PCR för att amplifiera specifika regioner av DNA taq polymeras
• ett fragment av DNA som har en känd plats på en kromosom och kan användas som referenspunkt för att kartlägga platsen för andra genetiska markörer eller egenskaper. marker
• processen för att bestämma den exakta ordningen av nukleotider i en DNA-molekyl. DNA sekvensering
• Dubbelsträngad DNA blir till enkelsträngad DNA denaturation
• Enkelsträngad DNA blir till dubbelsträngad DNA renaturation
• Process då två enkelsträngade DNAmolekyler med kompletterande bassekvenser, bildar dubbelsträngad DNA hybridisering
• En märkt DNA/RNA snutt. Används för att identifiera närvaron av en specifik sekvens av nukleotider i ett prov. prober
• När proben binder hittar vi... target
• Teknik för att amplifiera (kopiera) specifika segment av DNA PCR
• En lång RNA-kedja som hybridiserar med sig själv och essentiell i alla bakterier. Används vid artdefinition 16S rDNA
• Om man känner igen 16S rDNA mindre än 97% får vi en ny species
• Sites där det finns en hybridisering . Enormt konserverad DNA-sekvens som är känsliga mot mutationer stems
• Mindre konserverade sites som inte är lika känsliga för mutation. Saknar komplementära bindingar loops
• Bakterier är kända som okultiverade fenotyper när vi vet genotyp men ej fenotyp då de inte kan odlas på labb.
• Vinnande koncept av 16S rDNA som fungerar konserverad del
• 16S rDNA kodar för 16S rRNA
• 16S rRNA kodar för proteiner
• Vad har bakterier för skydd mot bakteriofager? restriktionsenzymer
• Virus som etanol är effektivt mot höljevirus
• Mer hållbara och infektiösa viruspartiklar nakna virus
• Endosporer har mycket membranet och peptidoglykan i sitt skal. Även konstiga fettmolekyler.
• Brett begrepp för alla former av membranbundna kanaler poriner

Alla Inga Spara