1VÅ603 kursmål a1

Alla Inga Spara

• Hälsa Hälsa är ett begrepp med flera dimensioner. Vad som är god hälsa skiljer sig mellan individer, hälsa är inte bara fysiskt, utan det är även psykiskt, socialt och existentiellt. Därför kan det vara svårt att identifiera god hälsa. Hur man ser på sin personliga hälsa påverkas av livskraft, livslust och livsmod. Hälsa handlar om perspektiv, man kan se på hälsa från ett biomedicinskt synsätt där man ta i akt fysiska aspekter, men det räcker inte. I vården bör vi se människan i sin helhet, genom ett holistiskt synsätt, det inkluderar även hälsan, därför är det viktigt att komma ihåg att upplevelsen av hälsa är subjektivt och personligt, det handlar om individens upplevelse av mening och sammanhang. Hälsan kan uppnås även vid sjukdom om individen känner mening och välbefinnande och kan ses som en balans mellan ande, kropp och själ. ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning” (WHO, 2024)
• Whos definition av hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning
• människa/person Inom vården är det viktigt att som sjuksköterska se människan som en helhet med kropp, ande och själ, men också som en unik individ som har egna erfarenheter, är ensam i sitt slag och har sitt eget perspektiv av sin egen livsvärld.. Människan är en kombination av biologi och existens. Begreppet människa och person är mer än bara en patient, det är en individ med egna erfarenheter, sitt eget bagage med upplevelser. Vid professionell vård blir man patient, men som sjuksköterska i mötet med patienten blir denne en individ, ett ansikte och man ser personen bakom sjukdomen/tillståndet. Som sjuksköterska är det viktigt att jobba personcentrerat för att patienten ska få känna sig som en medmänniska och inte bara som en annan patient.
• miljö Miljö handlar inte bara om den fysiska platsen, det finns faktorer runt om som också spelar in. Det finns sociala omständigheter som spelar roll exempelvis bemötande. Miljön kan främja hälsa men också stjälpa, ljus, värme och ljud är faktorerna för miljön som kan påverka hälsan. Exempelvis kan en högljudd och stressig omgivning uppfattas som otrygg och osäker. Vi har individuella preferenser gällande miljö, det kan vara att man föredrar ett kallt rum, närhet till naturen eller att man gärna vill vara ensam. Miljön innefattar också hur arbetsplatsen ser ut “det sitter i väggarna”, ljudvågor, tomma salar och aktiv personal.
• lidande Lidande har olika karaktär som kan knytas till människans helhet, kroppsligt, socialt, själsligt och existentiellt. Lidande är likt hälsa personligt och olika individer känner olika beroende på tidigare erfarenheter och upplevelser, vilket gör lidande till något komplext och unikt. Det finns tre olika former av lidande: Livslidande, som innefattar individens bakgrund, synen på att söka hjälp och hur denne hanterar detta. Sjukdomslidande, som är relaterat till sjukdom, hur du identifierar dig med sjukdomen och hur du hanterar den. Vårdlidandet är det sista som relateras till hur man upplever bemötandet av vård, exempelvis att man inte blir sedd, opersonlig vård, dålig information eller kränkande av integritet. Lidande är ett etiskt dilemma och det är viktigt att som sjuksköterska inte glömma bort att se personen, det är viktigt att man inte tar över patientens lidande, utan att man ger stöd som är anpassat efter personen. En viktig del är också att se hur personen tar det, behandlar det och hanterar sitt lidande. Lidandet kan ses som objektivt, det vill säga något som är övergripande och allmänmänskligt. Det kan också ses som något subjektivt, det vill säga något som handlar om en enskild individs perspektiv på tillvaro, hälsa, vård och sjukdom.
• omvårdnad Som sjuksköterska är målet att främja god hälsa. Vilket uppnås genom att ge god omvårdnad. Omvårdnad är sjuksköterskans professionella kompetens och även ett forskningsområde. Det är också ett behov, som utförs med hjälp av både praktisk och teoretisk kunskap. Omvårdnaden är en förutsättning för liv och sker under hela livet. Som sjuksköterska är det en del av arbetet att jobba personcentrerat, se människan. Omvårdnaden har fyra grunder: Främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och om det inte fungerar är det avslutningsvis att lindra lidande och främja en värdig död.
• tröst och trygghet Tröst och trygghet skiljer sig mellan ålder och människor och blir därför komplext, därför är det viktigt som sjuksköterska att ha en fingertoppskänsla. Det finns en form av grundtrygghet som utgör en del av vår identitet, den utvecklas i tidig barndom och relateras till exempelvis relation mellan barn och mamma, kopplat till omsorg(vilket betyder att det också kan kopplas till vårdare). Sen finns det en situationsrelaterad trygghet där vi behöver stärka känslan av trygghet, det kan vara att känna sig säker på sina livsvillkor, det är subjektivt och kan upplevas annorlunda beroende på vad som händer i omvärlden och i sitt privatliv. Trygghet innebär att känna kontroll. Tröst och trygghet kan handla om fysiska upplevelser, psykisk och andlig natur som att känna livsmening som social natur med kontakter med andra människor. Trygghet kan relateras till begrepp som säker, förtröstan, fredad, självmedveten och lugn. Trygghet kan relateras till närvaro av anhöriga, sjuksköterskans omsorg samt vetskapen om kunskap och teknologi. Tröst skyddar och är därför viktigt för alla människor, det är inte något man kan ge på beställning utan det sker i mötet mellan individer där upplevelsen av äkthet finns. Som sjuksköterska är det viktigt att man skapar ett förtroende för patienten, samt att man ser hela patienten för att denne ska känna trygghet och även tröst vid omvårdnad. Självtröst innebär att man själv kanske lugnar sig, lyssnar på musik eller kopplar av till en film som skapar ett lugn.
• vårdande relationer Handlar om relationen mellan vårdpersonal och vårdtagare, visserligen ger läkemedel resultat men det gör även bemötanden och kommunikation. Vårdande relationer är tillitsfulla relationer som är avgörande för god omvårdnad. För att en vårdande relation ska vara positiv krävs det trygghet och stöttning. Viktigt att nämna är att vårdtagare hamnar i ett underläge gentemot vårdpersonal, då patienten lägger ansvar och tillit i dennes händer, det beror också på att en patient som lider blir mer passiv, vilket knyter an till att relationen mellan patienter och sjuksköterska är asymmetrisk. Därav är vårdande relationer också en etisk aspekt, vilket gör att alla vårdande relationer inte är vårdande. Det finns yttre och inre dimensioner. Den yttre dimensionen handlar om sjuksköterskan och patientens förhållande till varandra, exempelvis att det finns en given situation som påkallar en relation, där två olika roller med olika bakgrund möts. Den inre dimensionen innefattar en djupare kontakt, sjuksköterskan beror på lidande och patienten kan bli berörd av sjuksköterskans engagemang. Det är viktigt att i sammanhanget visa hopp och tro, men att hålla isär det som är personligt och det som är privat. Vårdande relationer kan liknas med frågan kring hur vi gör något och hur vi förhåller oss snarare än vad vi faktiskt gör. I den vårdande relationen är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt och se hela människan.
• patientdelaktigthet Som sjuksköterska arbetar man med att inkludera patienter och ge en personcentrerad vård. Det innebär att man som patient ska delges information, vara inkluderad för att ge sina åsikter och patienten ska ges rum för påverkan. De ska inkluderas i vad som händer och när det händer. Detta kopplas till att patienten ska få chansen att vara autonom, därför krävs det också att man som sjuksköterska delge information på ett sätt som patienten förstår, det krävs anpassning av språk och tal. Samtidigt som man ska bevara autonomin hos en patient, krävs det att denne vill vara med och påverka och att man ska ta reda på vilket sätt. Dessutom är det viktigt att vara medveten om patientens kunskap och upplevelser för att man som sjuksköterska ska kunna ge vägledning som är personanpassad till den enskilde patientens behov och situation. Det krävs också att anhöriga kan få vara delaktiga i information. Underlaget för detta finns i icn etiska koder och i patientlagen. Samtidigt som det är viktigt att bevara autonomin är det viktigt att man som sjuksköterska kan göra en bedömning gällande hur mycket en person kan vara delaktiga. Det finns etiska dilemman relaterat till om en patient exempelvis har demens eller annan svår sjukdom som kan göra det svårare för denna att medverka i beslut.
• florence nightingale En överklasskvinna som stack ut från normen med hennes intresse för omvårdnad och hennes vilja att göra skillnad, till överklassens förvåning sökte hon sig till att bli sjuksköterska, tack vare ett kall från gud. Hon gick sin utbildning vid olika kloster och vid Kaiserswerth. Därefter åkte Nightingale ner till den brittiska militärens sjuk baracker utanför kriget på Krim. Hon möttes av smuts, hög dödlighet och dålig hygien. Nightingale observerade soldaterna och förhållandena och började göra skillnad. Hennes fokus låg på miljön, det städades, lagades riktig mat och soldaterna blev vårdande. Genom att hela tiden föra statistik och skriva ned vad som försiggick kunde hon arbeta ner dödligheten från 42% till 2% hos soldaterna. Hennes noteringar resulterade i “notes on nursing” och när hon kom hem kunde hon starta sin egen sjuksköterskeutbildning. Florence Nightingale var dåtidens pionjär.
• hildegard peplau var en amerikansk sjuksköterska och lärare i psykiatrisk vård som ansåg att det var viktigt att ge en röst åt sjuksköterskor och deras självständiga ansvar för vårdande. Peplau arbetade för professionaliseringen av yrket. Hon såg potentialen i relationen mellan patient och sjuksköterska och menade att relationen verkade helande och lindrande. Sjuksköterskan kunde genom kunskap och medvetenhet verka terapeutiskt för patientens ökade hälsa. Peplaus teori har olika faser som bedömer olika roller för sjuksköterskan. “Teori om mellanmänskliga relationer”
• virginia henderson var en nordamerikans sjuksköterska och forskare. Hennes teori är från 1955 och handlar om att vårdtagare har vissa grundläggande behov. Henderson har 14 behov på sin lista, där de första 8 är fysiska och de sista 6 är psykiska. Hennes behovsteori utgår från att man som sjuksköterska ska läsa av en individ från ett helhetsperspektiv, hon ska se både psykiska och fysiska behov och utefter dessa behov kunna bedöma vilken typ av omvårdnad som är lämplig. Målet med teorin är att främja autonomin genom ett personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten utföra det som den tidigare klarat av, målet är sedan att patienten återigen ska bli självständig och klara av det på egen hand igen. Dessutom var Henderson den första som såg omvårdnad som ett eget område. Definition av omvårdnad
• jean watson är en amerikansk omvårdnadsforskare, hon utvecklade i slutet av 1970-talet teorin "philosophy and science of caring”. Hennes teori fokuserar på människan som helhet, genom ett holistiskt synsätt. Hon betonar människans tre dimensioner: kropp, själ och ande och menar att man är alla och det är man på samma gång. Watson fokuserar snäppet mer på det andliga i hennes teori och vikten av förtroendefulla och omhändertagande relationer, lyssna på berättelser och tillgodose en individs speciella behov.. Kärnan i hennes teori är de tio karitativa omvårdnads faktorerna, som beskriver specifika förhållningssätt och värden för att främja hälsa.
• afaf meleis hennes teori kopplas till människans respons till förändringar och kallas för övergångs teori, transitioner som inkluderar utveckling. Hon lägger fokus på hur man kan ge stöd och anpassa vård utefter olika förändringar och övergångar i livet. Det kan vara förändringar gällande exempelvis ålder, roll, karriär, flytt eller bilda familj, det kan innebära små eller stora förändringar och det finns flerdimensionella övergångar. Meleis teori har fokus på psykologiska, fysiska och mentala anpassningsprocesser. Hon menar att sjuksköterskan ska bedöma och uppskatta, ge kunskap och undervisa och om nödvändigt komplettera med nödvändig vård utefter detta. Teori om transition (övergångar)
• katie erikson var en finlandssvensk sjuksköterska som sökte grunderna för mänskligt vårdande och jobbade med grundforskning kring vad vårdande är.Hennes teori är caritativ med fokus på hälsa, lidande, människa och vård. Teorin grundar sig på barmhärtighet och kärlek, tro hopp och kärlek. Att det finns en närvaro av sjuksköterskan, ett berättande, men också beröring, en hand på axeln exempelvis. Det är en osjälvisk och etisk teori där människan ses som en helhet, kropp, ande, själ. Det betonas också ett görande, varande och vardande. Eriksson teori lyfter också begreppet lidande från tre perspektiv: livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. “Teori om caritativt vårdande”
• Callista Roy en amerikansk sjuksköterska och nunna som utvecklade en omvårdnadsmodell för adaption, det vill säga anpassning och bearbetning. Roys teori handlar om förmågan att bearbeta förändringar utifrån miljöer och situationer som förändrar sig. Anpassning syftar på hur människan bevarar integritet under olika livsomständigheter. När det inte lyckas med en självständig anpassning och detta hotar en persons hälsa är det sjuksköterskans kunskap och omvårdnad som ska agera som stöd. Modellen är en systemteori: startpunkten kallas för stimuli och innefattar yttre och inre miljö som påverkar människan. Främja förmågan att anpassa sig till den nya situationen och kunna kolla på utmaningar och faktorer som bidrar till vad som sker i situationen, vad som har hänt innan och vad som kommer att hända. Vad har personen för roll i situationen och tidigare erfarenheter, vad behöver individen göra för att anpassa sig och lösa situationen. Anpassningssystem kan sättas igång av fysiska, självuppfattning, rollfunktion(i förhållande i grupp, samspel med andra) och ömsesidigt relaterade. Ömsesidighet i relationen mellan SSK och PT. Anpassa krav men också stöd utifrån varje enskild person. “En adaptionsmodell”
• Patricia Benner är en sjuksköterska från Amerika. Hennes teori trycker på att sjuksköterskan har ett mycket stort ansvar och behöver mycket kunskap. Benner menar att yrkesutövningen är viktigt och den praktiska och teoretiska kunskapen som hör till. Benners teori innefattar olika nivåer som en sjuksköterska placeras i, nivåerna går från novis till expert. De fem stegen är, nybörjare(nyexaminerad), avancerad nybörjare (viss erfarenhet, exempelvis jobbat ett år), kompetent(ytterligare erfarenhet, bekväm i yrkesrollen, förutse problem och planering av arbete), skicklig (erfarenhet baserat på kunskap, ser helhet, lita på sig själv, lärt sig sitt område och sin arbetsplats, men kan klara sig och vara lite självständig med självförtroende) och sist expert(omfattande erfarenhet och intuitiv förståelser man ser situationen och kan bedöma utifrån sin intuition och känner själv hur man bör agera). “Vårdande, klinisk kompetens och etik i praktiken” “Novis till expert”
• Dorotea orem är en amerikansk sjuksköterska vars teori har utvecklats sedan 1970. Hennes teori handlar om egenvård, self-care. Alla människor har ett behov att ta hand om sig själva för att främja hälsa och välbefinnande, samt för att förhindra sjukdomar. Patienten ska bli så självständiga som möjligt, autonom, sjusköterskan gör BARA de delar som patienten inte klarar av att göra själv. I hennes teori ingår det tre delar - Egenvård, vad man själv gör för att ta hand om sin hälsa, äta, hygien, rörelse - Egenvårdsbrist, när man inte kan göra detta själv och därför behöver hjälp. - Omvårdnadssystem, tre olika nivåer Kunskap om egenvård, även hjälpmedel som ska underlätta egenvården, anhöriga och hjälp av personal som kan göra bedömning och vägleda. Omvårdnadsplanering, ett strukturerat sätt att veta vad en patient behöver, betonar resurser och ansvar. Man ska främja autonomi, patientcentrerad vård och se vad varje individ behöver. “Omvårdnadsteori om egenvårdsbrist”

Alla Inga Spara