Evolutionsbiologi-Dugga

Evolutionsbiologi-Dugga - en övning gjord av Hubbehund på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.

utvandring emigration

Genetisk varians: Olika varianter av gener förekommer i olika frekvenser, det råmaterial som evolutionen utnyttjar Statistisk varians: Variansen är ett mått på utbredningen av ett datamaterial eller en statistisk fördelning kring medelvärdet varians

Nedärvning av anlag, en allel från varsin förälder, en gen ett uttryck, enligt klyvningstal. Mendelsk genetik

anger multipla verkningar, särskilt om dessa förefaller vara oberoende av varandra. Pleiotropi kan t.ex. innebära att en viss gen påverkar ett antal olika egenskaper eller att ett hormon inverkar på flera olika processer i organismen pleiotropi

När en organisms beteende leder till en reducerad fitness för den själv men ökar fitness för en annan organism. altruism

studerar karaktärer vars uttryck är kvantitativt snarare än kvalitativt. Dessa så kallade multifaktoriella karaktärers värde bestäms, av många gener samt miljön. kvantitativ genetik

En exon är en del av nukleotid-sekvensen i DNA-molekylen i en gen som utgör kod för delar av det slutliga proteinet för genen. (Kodande) exon

dubbel kromosom-uppsättning (2n) diploid

Semelpari är en reproduktionsstrategi som går ut på att individen fortplantar sig en gång under sin livstid, till skillnad från iteropara organismer där individen fortplantar sig flera gånger under sin livstid semelpari - iteropari

Att ett antal selektiva processer genom vilka flera alleler (olika versioner av en gen) hålls aktivt i genpoolen hos en population vid frekvenser större än förväntat från enbart genetisk drift. Detta kan ske genom olika mekanismer, i synnerhet när heterozygoterna för de alleler som behandlas har en högre kondition än homozygoten. På så sätt bevaras den genetiska polymorfismen balanserande selektion

Det vanligaste måttet på spridningen (variationen, variabiliteten) i ett statistiskt material eller i en fördelning. Vanliga symboler är s för urval och s (sigma, grekisk bokstav) för population eller teoretisk fördelning. Standardavvikelsen i kvadrat, s2 kallas varians; denna är en av hörnstenarna i den statistiska analys som kallas variansanalys. standardavvikelse

är en kamp mellan konkurrerande uppsättningar co-evolverande gener, egenskaper eller arter som utvecklar anpassningar och motanpassningar mot varandra, som liknar en vapenkamp. Dessa beskrivs ofta som exempel på positiv feedback. evolutionär kapprustning (evolutionary arms race)

sannolikheten för att de två allelerna i ett locus är identiska genom arv, dvs. härstammar från en och samma ursprungsallel. Inavelskoefficienten är ett mått på den genetiska konsekvensen av inavel. Koefficienten är 1/2 vid självbefruktning (den mest extrema formen av inavel) 1/4 vid syskonbefruktning och 1/16 vid kusinbefruktning. inavelskoefficient

Standard error är den ungefärliga standardavvikelsen för en statistisk provpopulation. Standard errorl är en statistisk term som mäter noggrannheten som ett prov representerar en population. I statistiken avviker ett urvalsmedel från det faktiska medelvärdet av en befolkning; stardard error (medelvärdets medelfel)

Ett intron är en del av nukleotid-sekvensen i DNA som transkriberas men sedan redigeras bort genom splitsning före translationen. (Icke kodande) intron

Om en population minskar kraftigt så kommer även den genetiska variationen att minska kraftigt då det är bara de genotyper som överlever som finns kvar. Detta är vad som kallas flaskhalseffekter. bottle neck (flaskhals)

Samma sak som mendelsk/mendelian nedärvning, nedärvning av ett anlag som styrs av en gen med två alleler som är antingen dominanta eller recessiva. (1 gen=1 egenskap) monogen nedärvning

är en evolutionär process där fitness av en fenotyp beror på dess frekvens i förhållande till andra fenotyper i en given population. frekvensberoende selektion

genotyp+miljö, det som kommer till uttryck hos en organism fenotyp

delning av en cell och dess cellkärna i två genetiskt identiska dotterceller. mitos

Anpassning, förändring som medför högre fitness adaptation

Mönster av nedärvning utav egenskaper som bestäms av fler en 1 gen, kan antingen bestämmas av några få-Oligogena eller av många -polygena. Se polygen nedärvning multifaktoriell nedärvning

(3=kort arm kallas p-arm), (4=lång arm kallas q-arm) kromosomarmar

statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet. arvbarhet (heritabilitet)

ett inom evolutionsbiologin fundamentalt begrepp som innebär antingen en viss genotyps ökningshastighet i förhållande till andra genotyper i populationen eller en viss fenotyps relativa fortplantningsframgång. fitness

En form av sexuell reproduktion där gameterna är av olika storlekar. Hon-gameten betydligt större än han-gameten anisogami

struktur i cellen som är bärare av genomet (arvsmassan). kromosom/kromosomer

(1) en av två identiska kromosomhalvor som uppkommer vid den självkopieringsprocess som kromosomerna genomgår inför varje celldelning. kromatid

är en samling av evolutionära mekanismer, beteenden och fysiologiska processer som är kritiska för speciering. De hindrar medlemmar av olika arter från att producera avkommor, eller se till att några avkommor är sterila. Dessa hinder hindrar en arts integritet genom att minska genflödet mellan besläktade arter reproduktiva barriärer

Släktskapsselektion är en teori som innebär att en organism uppvisar strategier som ökar den reproduktiva framgången hos dess släktingar på bekostnad av organismens egen reproduktiva framgång eller överlevnad. släktskapsselektion (kin selection)

Hur mycket något uttrycks, 0-1 (individnivå) expressivitet

Sannolikheten att få dessa eller mer extrema data om h0 är sann P-värde

I ekologi och genetik beskriver en reaktionsnorm, även kallad reaktionsnorm, mönstret för fenotypisk expression av en enda genotyp i en rad miljöer. (En användning av reaktionsnormer är att beskriva hur olika arter, särskilt besläktade arter, svarar på olika miljöer. Men olika genotyper inom en enda art kan också visa olika reaktionsnormer i förhållande till en viss fenotypisk egenskap och miljövariabel. För varje genotyp, fenotypisk egenskap och miljövariabel kan en annan reaktionsnorm existera; Det kan med andra ord innebära en enorm komplexitet i sambandet mellan genetiska och miljömässiga faktorer vid bestämning av egenskaper.) reaktions norm

Isolerad artbildning, börjar med spridning/separation som leder till ett begränsat/icke befintligt genflöde mellan populationerna. Divergent selektion (olika karaktärer selekteras hos de olika populationerna) sker till den grad att reproduktiv isolering inträffar. allopatrisk artbildning

biologiskt urval som gynnar två fenotyper av olika beskaffenhet men missgynnar mellanliggande former. disruptiv selektion (splittrande)=

Falsifierbarhet är en möjlighet att beskriva ett sammanhang där ett givet påstående kan visa sig falskt. Inom vetenskapsteori används falsifierbarhet som ett metodologiskt krav för att en teori ska anses vara vetenskaplig – det skall gå att prova teorin på ett sätt som gör att den går att avfärda falsifikation

testar om två olika klassifikationer är oberoende av varandra obereondetest (test of independence)

är djur- eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. fossil

En arts eller populations gradvisa förändring. anagenes

eller ömsesidighet, ett utbyte av fitness fördelar, separerade i tid, mellan två individer som resulterar i fördelar för båda till slut. reciprocitet

Ett standardardiserat mått på hur mycket våra data aviker från H0 teststorhet

”Anpassningens kvalitet.” Avser hur väl en observerad (empirisk) fördelning ansluter sig till en föreslagen teoretisk fördelning. goodness-of-fit-tes

Genetisk rekombination innebär att en del av en DNA-sträng byts ut mot en annan sträng eller tränger sig in i en annan sekvens med DNA-kod, viktigaste överkorsning i meios rekombination

sexuell selektion, könsurval, olika individers olika fortplantningsframgång beroende på deras tillgång till könspartner. sexuell selektion

Testar hypotes kring kategorisk fördelning. Goodness of fit, hur väl stämmer fördelning av kategorisk data med förväntad fördelning? chi2-test (test (χ2

reduktionsdelning, två på varandra följande celldelningar som föregår bildningen av könsceller(halva antalet kromosomer, haploida) . Bildar 4 celler istället för 2 mitos meios

den statistiska frekvenstabell som fås när ett observationsmaterial klassificeras efter två eller fler indelningsgrunder samtidigt. korstabeller (contingency tables

ker när en populations utbredningsområde/(divergerar till olika nischer) blivit så pass stort att genflöde inte längre sker över hela området. Detta leder till separerade populationer som genom olika selektionstryck kan bilda olika arter. Divergens pga av att olika grupper ockuperar olika nischer. parapatrisk artbildning

Anlag som medför dödlig utgång letalanlag

lumpmässiga faktorer som påverkar frekvensen av vissa alleler inom en begränsad population. Även med de allra mest adapterade aller kan en individ av andra faktorer dö/inte lyckas reproducera sig, motsatt gäller såklart även för individer som är mindre adapterade). genetisk drift

Hypotes kring att evolutionen kan kategoriseras av snabba morfologiska förändringar vid artbildning med perioder av långa perioder stasis däremellan. punktualism

är en gren inom genetiken som omfattar utforskandet av arvsmassan på molekylärnivå (DNA-nivå) molekylär genetik

RNA är en förkortning av ribonukleinsyra. Det är det kemiska ämnet (molekylen) som bland annat fungerar som en budbärare mellan arvsanlagen (generna) och de proteiner som generna kodar för. RNA

Inom biologisk systematik och kladistik är maximum parsimony, statistisk metod som används för att upprätta ett fylogenetiskt träd med ett minimum av förändringar. parsimoni

är ett epigenetiskt fenomen som gör att gener uttrycks på ett ursprungs-specifikt sätt. Nedärvning av metylgruppsmönster t.ex ärftlig prägling (genomic imprinting)

är reducerade biologisk fittness i en given population som ett resultat av inavel eller avel av närstående. inavelsdepression

är inom biologi och medicin den bestämda plats på kromosomen där informationen om en viss gen är lagrad. Gener med ett och samma locus i de homologa kromosomerna är alleler av samma gen locus (plural: loci)

Sammansmälltning av två gameter till diploid zygot befruktning

är ett begrepp inom genetiken och betecknar individer som har två likadana varianter, alleler, av en gen homozygot

förmågan hos en gen att hindra effekten av gener i ett annat locus att komma till uttryck. epistasi

En klad utgör en monofyletiskgrupp, alltså en grupp med alla organismer som har samma gemensamma förfader. clad (clade)-

Individer som kan genomgå sexuell reproduktion och få fertil avkomma tillhör samma art enligt det biologiska artbegreppet. biologiska artbegreppet-

steril betyder dels fri från bakterier, virus och liknande, dels ofruktsam, som inte kan fortplanta sig, inte få barn. steril

statistisk term för ett samband mellan en (respons)variabel och en eller flera förklarande variabler. regression

Icke levande, ex temperatur, pH, mineraler abiotisk

reduktionsdelning, två på varandra följande celldelningar som föregår bildningen av könsceller. meios

Punktmutation eller genmutation är en mutation som inträffar när en kvävebas byts ut mot en annan eller när två intilliggande kvävebaser byter plats. Punktmutationer är i allmänhet tysta mutationer, exempelvis missense-mutationer och nonsensmutationer. punktmutation

Taxonomiska grupper. art, släkte, familj, ordning... rike -

är ett begrepp inom genetiken och betecknar individer som har två olika varianter, alleler, av en gen. De båda kromosomerna i kromosomparet innehåller alltså olika varianter av genen heterozygot

innebär att kromosomuppsättningen hos en individ avviker från det normala antalet kromosomer och/eller att en eller flera kromosomer har förändrad struktur. kromosomavvikelse

Samlingsterm för olika upprepade DNA-sekvenser i arvsmassan hos kärnförsedda. Repetitivt DNA utgör en stor del, i vissa fall mer än hälften, av cellkärnans DNA och förekommer också i mitokondrie-DNA repetitivt DNA

alternativt jämförande metod, är vetenskaplig metod inom många forskningsfällt, och är den övergripande benämningen på undersökningar som är inriktade på att beskriva och analysera skillnader genom jämförelser. komparativ metod

utvecklingshistorien (evolutionen) hos en biologisk grupp. fylogeni

ett uttryck för riktningen och styrkan hos ett linjärt samband mellan två eller flera variabler korrelation

är en sammandragning av haploid och genotyp, är inom genetik en beteckning för en samling av specifika alleler i en samling närliggande gener på den ena kromosomen i ett kromosompar. Haploid genotyp haplotyp

är den del av genetiken som behandlar förändringar i genuttryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Epigenetiken handlar om hur DNA läses av och hur DNA uttrycks. epigenetisk

recessiv är ett ord som beskriver en variant av en gen (en allel) som måste finnas på båda kromosomerna i ett kromosompar för att komma till uttryck. recessiv

Naturligt urval kan delas upp i flera grupper. Två av dem är Stabiliserande urval och Riktad urval. Stabiliserat urval ser till att de vanligaste egenskaperna hos en art inte förändras och sker i en stabil miljö. Detta är det som skiljer stabiliserat urval med riktat urval. Riktat urval är anpassiningen i en miljö som förändras. Individen som har egenskaper som skiljer sig från resten av arten överlever stabiliserande selektion och riktad selektion

förmåga till fortplantning. fertil

detsamma som könlös fortplantning. förökning med utlöpare, sticklingar eller groddknoppar hos växter. Begreppet används i kontrast mot sexuell förökning som innebär bildande av könsceller och befruktning av dessa. vegetativ förökning

en grupp individer av en art som finns inom ett visst område vid en viss tid population

Handlar inte om hur många gener man har utan kvaliten av gener uppsättningen. Det bestämmer om man har en egenskap eller inte. Bestäms av en gen. kvalitativ genetik

innebär skapandet av genetiska kopior av en individ, det vill säga flera individer med samma arvsanlag, men också kopiering på cellnivå eller på gennivå. Kloning är naturligt förekommande och vanligt hos bakterier och växter, men ovanligt hos djur. klon

Hona är hos djurarter med sexuell förökning den könstyp som fysiologiskt bildar ägg och föder fram avkomman eller dess förstadium, såsom ett befruktat ägg, i motsats till hanar som bildar spermier. definition av hona och hane

Den genetiska associationen mellan två eller fler icke-allelegener, beroende på deras läge nära varandra på samma kromosom. genetisk koppling

förändring (utveckling) av organismernas ärftliga egenskaper över tiden. evolution

Massutdöende eller massdöd är de händelser i jordens historia då hela grupper av organismer dött ut under en med geologiska mått mätt ganska kort tidsrymd massutdöenden

är när gener överförs från en population till en annan population av samma art. genflöde

teststorhet vid t-test t-värde

Livshistorieegenskaper är egenskaper som påverkar reproduktion och överlevnad. Exempel på dessa är storlek vid födsel, tillväxttakt, ålder och storlek vid mognad, antal avkomma, frekvens av reproduktion och livslängd. livshistorieegenskaper

parning mellan besläktade individer, ökad grad av homozygoti där de två allelerna kommer från samma anfader/anmoder inavel

är ett begrepp som används inom kvantitativ genetik och är ett mått på hur mycket av variationen av en viss egenskap (till exempel kroppslängd) inom en population som beror på genetiska skillnader. Mått på en egenskaps ärftlighet heritabilitet (arvbarhet

system av lokala populationer av en viss art vilka är delvis isolerade från varandra men mellan vilka det ändå äger rum en viss trafik av individer och utbyte av gener. Metapopulation

Släktskap mäts i med en släktskapskoefficient - hur stor andel av genuppsättningen som två individer har gemensamt. släktskapskoefficient

Transkription-mRNA-Translation i ribosomer->proteina Från gen till protein

Läran om populationers genetiska sammansättning och de faktorer som påverkar den över tid. populationsgenetik

En organism eller cell har fler än två kopior av varje kromosom. (Många av våra odlade växter är polyploida) polyploidi

Diagram/grafisk bild av fylogeni Kladogram

När två arter påverkar varandras evolution genom reciprocitet/t.ex. blommor-pollinatörer. co-evolution (=samevolution)

enkel kromosom-uppsättning (n) haploid

deoxiribonukleinsyra-innuti kromosomerHär finns genomet i form av nukleotidsyror DNA

Idén om att evolution sker genom långsam, gradvis förändring över lång tid. gradualism

könscell(Gameten är haploid, dvs. har enkel kromosomuppsättning och endast ett arvsanlag av varje slag; den är honlig eller hanlig) gamet

Egenskaper som endast kan komma till uttryck hos ett kön (till skillnad från könsbunden se nedan), kan alltså dock ärvas från båda föräldrarna. Se t.ex. mjölkproduktion, könsceller etc könsbegränsad (könsspecifik)

är ett vetenskapligt begrepp inom evolutionsbiologin när liknande genetiska eller morfologiska strukturer utvecklas oberoende av varandra hos olika icke närbesläktade organismer. konvergent evolution

är det formella system inom systematiken som används för att ge vetenskapliga namn åt levande organismer inom botanik och zoologi. (Släktnamn+artepitet+auktorsnamn) binomialsystemet

förändring i läsramen, sker när insertion/deletion av kvävebaser ändrar “läsramen”. Kvävebaserna läses alltid av i tripletter T.ex. så är insertion/deletion av 2 kvävebaser en frameshift mutation medan en insertion/deletion av 3/6/9 kvävebaser etc inte är en frameshift då det inte förändrar läsramen. frameshift mutation

betyder det att den finns bara inom det specifika området och ingen annanstans. endemisk art

kromosompar består av två skilda kromosomer (i samma cell) som är lika långa och innehåller samma gener i samma lokus. homologa kromosomer

Klassisk livshistorie teori som är grundad utifrån antagandet att investering i nuvarande reproduktion minskar överlevnad och framtida reproduktion. reproduktiva kostnader

är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. könlig fortplantning (sexuell fortplantning/reproduktion)

en genetisk förändring som ger högre fitness i den rådande miljön. Anpassningar kan antingen vara strukturella, beteendemässiga eller fysiologiska anpassning

är då den dominanta genen uttrycks tillsammans med den recessiva och ger en fenotyp som är olik de båda föregeåndes. Vid kodominans, till skillnad från ofullständig dominans, så blandas ej de två fenotyperna utan de ger båda uttryck samtidigt. kodominant

Hypotes för ingen effekt inom statistik. nollhypotes

är när artbildning sker inom samma geografiska område trots fortsatt genutbyte mellan de olika grupperna, minskat genflöde pga ekologiska omständigheter, polymorfism, disruptiv selektion sympatrisk artbildning

Data som kan delas in i kategorier som inte betecknas med siffor kategoridata

Anlag som är könsbundet (bundet till x-kromosom hos människor) och ärvs direkt från föräldern könsbunden nedärvning

Hybridisering är en biologisk process som är resultatet av sexuell reproduktion mellan individer som är genetiskt olika. Individerna kan vara av olika arter, populationer, släkten och även familjer hybrid

biologisk process där omvärldsfaktorer påverkar genetiskt olika individer i en population så att somliga kommer att ge ett större bidrag än andra till kommande generation. De mer väl anpassade individerna kommer att kunna föra vidare sina gener till kommande genaration i högre frekvens naturlig selektion (naturligt urval)

Lägesmått som används för att beskriva ett statistiskt material eller en fördelning. 4, 3, 5- Medelvärdet blir 4+3+5=12/3 medelvärde

Fortskridande evolution av fenotypisk och ekologisk diversitet (ofta ett resultat av stora ekologiska möjligheter). T.ex se darwins finkar, tidiga pungdjur i australien och ciklider. adaptive radiation

Antal och utseende av kromosomerna för en viss art/individ karyotyp

är en enhet som används för genetiska kartor eller i samband med genetisk kopplingsanalys för att ange längden av DNA-segment centimorgan (cM)-

är en typ av kromosom som bestämmer om en befruktad äggcell ska utvecklas till en hane eller till en hona. könskromosomer

Samlevnad mellan två eller flera arter där ena arten (kommensal) drar nytta av den andra utan att skada den eller vara den till nytta. commensalism

(locus) DNA-sekvens som kodar för en produkt (RNA, protein), något som styr/påverkar en egenskap, något som går i arv mellan generationer gen

"något odelbart"En enskild organism individ

innebär att en organism med en viss genotyp kan få olika fenotyp beroende på vilken miljö den lever i och exponeras för. fenotypisk plasticitet

Den centrala punkten av en kromosomen som binder systerkromatiderna till varandra och kromosomarmarna utgår ifrån. Centromer

Numerisk data som som kan anta alla värden tex längd och vikt kontinuerliga data

Asexuell förökning är former av fortplantning där en organism förökar sig utan inverkan av en könscell från en annan individ, och bildar två eller fler individer. Två typer av asexuell fortplantning- Partenogenes=avkomma ur obefruktade ägg (djur), blir antingen genetiskt identisk (mitotisk) eller ärver halva moderns arvsmassa (meiotisk och blir därmed helt homozygot). Apomixis= Utan meios eller producering av gameter. (växter). asexuell fortplantning (partenogenes, apomixis)=

variationsrikedom av levande ting. Kan vara inom art, mellan art eller av ekosystem biologisk mångfald (biodiversitet)-

En individs reproduktionsframgång mäts i hur stor andel av nästa generations samlade genpool som utgörs av individens egna gener livstida reproduktionsframgång

är en individs exakta genetiska egenskaper (dess genom), vanligen i form av DNA. genotyp

är ett ord som beskriver en variant av en gen (en allel) som bara behöver finnas på en av kromosomerna i ett kromosompar för att komma till uttryck. dominant

Parningsbetende där man har flera sexulla partners samtidigt. polygami

är förlusten av genetisk variation som uppstår när en ny befolkning är etablerad av ett mycket litet antal individer från en större befolkning. founder effect

eller arvsmassa är inom genetiken beteckningen på en organisms samtliga gener, Genomet är ärftlig information kodad i organismens fullständiga DNA-sekvens genom

är ett mått på hur stor variation av genotyper som finns inom en population är(Genetisk diversitet genererar mångfald på olika sätt. Dels kan det finnas populationer av samma art med olika genetisk diversitet och sedan kan individer inom en population skilja sig mer eller mindre åt. Ju högre genetisk variation desto bättre rustade är arter för förändringar och sjukdomar.) genetisk diversitet

Nulevande art extant art

innebär inom genetiken att många gener tillsammans ger en egenskap, i lägre eller högre grad. Varje gen var för sig, ger en ganska liten eller ingen effekt alls, men som tillsammans ger stor effekt polygen nedärvning

Fundamental nisch:En nisch där arten hade kunnat leva, bortser från biotiska faktorer såsom konkurrenter Realised nisch: Den del av den fundamentala nischen som den faktiskt finns i (tar i åtanke både abiotiska och biotiska faktorer). nisch (fundamental & realiserad)=

en population sägs befinna sig i hardy wienberg jämvikt för en viss gen om ingen förändring av allel/genotyp frekvens sker inom populationen mellan generationer. Hardy-Weinberg jämvikt=