Tenta: Socialt arbete och social utsatthet
Tenta: Socialt arbete och social utsatthet - en övning gjord av grlleg på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
avvikelse ger av samhällets genom omgivningens reaktioner. Regelkonstruerandet och brottet mot det skapar avvikelse. Regler som vi skapar. Howard Becker
empirisk forskning. Teorin är ett resultat av forskarens involvering i en pågående social process. Är på platsen, med gruppen. ex: etnografisk Naturalistisk forskningsstrategi
Tillbakadragande: Ingår alltid i skamreaktionen. Sen: Vilja att känna de fysiologiska manifestationerna. Omfattar en önskan att försvinna ur synhåll, undvika kontakt Attack mot självet: Man upplever övergivenhet svårare än andra, vilja att göra någonting åt detta utanförskap: minskar sitt eget värde(undergiven, anpasslig) för att känna anknytning till andra. Självförakt leder “attack mot självet”. Undandragande: Skammen så plågsam att den måste undvikas till varje pris- ignorera den. 1. Man försätter sig inte i riskfyllda situationer, ständig kontroll och 2. man framhäver sig själv. Spänning och ilska leder “undvikandet” Attack mot andra: Personlig underlägsenhet hanteras genom attack mot någon svagare. Ilska och avsky leder “attack mot andra”. Skammens kompass
man avviker från normer som gäller en viss social position. Avvikande beteende
sociala arbetet har en onödig roll och används som städpatrull för kapitalismens statsapparat. Sociala arbetets roll har Reproduktiva funktioner
Robert Merton: När individer misslyckas att förena målen med socialt accepterade medel som avvikande beteende uppstår. Avvikande beteende
moralisk kompass & Vilja vara på ett sätt för att passa in i gruppen. Skam
Jaget “me”: återspeglar omgivningens bild av mig själv. Den resonabla, anpassade. Jaget “I”: Det spontana, handlade jaget. George Herbert Mead
Samhället hålls samman genom en grupps dominans över andra. Sociala problem beskrivs som svar på orättvisa som är utgångspunkten för konfliktperspektivet. Bör lägga mer fokus på att sociala problem har sin grund i sociala och strukturella förhållanden(rasism, sexism, klasskillnader) istället för det avvikande beteendet i sig. Konfliktperspektivet
maktmobilisering av arbetarklassen och de som arbetar med socialt arbete kan hjälpa till. Det inryms möjligheter att överskrida och eliminera dominansförhållanden. Socialt arbete är ett inslag i en klassmässig kontroll
Har människor redan givna villkor eller kan de styra sitt liv själva Determinism/fri vilja
Individ förmår att uppleva andra som verkliga personer och inte som inre föreställning. Vi kan dock gå tillbaka i utvecklingen vid påfrestning. Vuxna positionen
En individs handlingar som inte behöver vara speciellt avvikande kan stämpas och individen får en permanent roll som avvikare- ex diagnos. Krismodellen
vår identitet blir till i samspel med andra människor Vi som subjekt tolkar symboler som vi använder i relation med andra människor.Vi tillskriver en betydelse och handlar utifrån dem. Interaktionism
innefattar samhället och relationer mellan samhällen. Makronivå2
Elever hade levt i utanförskap och har därför utvecklat identiteter och livsstilar tillsammans med andra outsiders- egna koder. Outsidergemenskap
Välfärdsstaten vill garantera att gruppers levnadsvillkor inte avviker för mycket från genomsnittet. Normalisering
Är medvetenheten om en affekt. Känslor
Bronfenbrenner. Teoretiskt perspektiv för att förstå sociala problem. Fyra analysnivåer som omsluter varandra: Mikronivå: Interaktion mellan barnet och dennes närmiljö (ex familj, skola) Mesonivå: Interaktionen mellan närmiljöerna- familj och dagis ex. Exonivå: Interaktionen utanför individens direkta vardag- föräldrars arbetsplats, kommunala resurser som indirekt påverkar barnets utvecklingsbetingelser. Makronivå: Samspelar med exo tillsammans med samhällsförhållanden och normer och värderingar på nationell nivå. Utvecklingsekologi
Teorier och modeller för att förstå eller förklara sociala problem. Utifrån: Analysnivå
Barnet befinner sig tidigt i ett aktivt samspel med omgivningen. Barnet som primärt objektssökande. Barnet har erfarenheter av “yttre objekt” och dess “inre representationer” Barnets främsta strävan: söka objektet & relatera till andra människor Objektrelationsteorin
vi föds med sexualdrift & aggressionsdrift. Vid för stor konflikt mellan egna önskningar och föräldrars krav kan det uppstå fixering på faserna och sedan problem senare. Det är omedvetna konflikter som driver oss. Deterministisk syn
Innan har man utgått från ett balanserat samhälle som normaltillstånd, vissa beteenden är avvikande. Parson och Merton menar båda att Avvikelser och sociala problem är en störning på ytan, dessa kan reformeras om institutioner modifieras. Stark kritik: Finns grundläggande motsättningar i samhället och det är därifrån sociala problem kommer- konfliktperspektivet. Konfliktperspektivet och funktionalismen
Samhället betraktas som en helhet, delarna får sin betydelse genom sina relationer till helheten. Sociala problem förstås genom att relatera dem till hur hela samhället fungerar. Makroperspektiv
analys om samspel mellan personal och intagna- totala institutioner. Socialiseras in i institutionsmiljö- både anpassar sig & försöker vidmakthålla sin självrespekt genom olydnad. Erwing Goffman
Confirmity- man anpassar sig till mål och medel som är accepterade Ritualism- man överger målen men håller sig till de accepterade medlena. Upplevs ej som avvikare Innovation: man accepterar målen men antar andra medel. Retreatism: man avvisar både mål och medel. Flyr fältet. Ger upp. Alkoholism. Rebellion: Ifrågasätter både mål och medel och vill ha alternativa mål & medel. Modes of adaption
Vi alla har 9 affekter. Affekt:
Ha någon som förebild och ta över värderingar och sätt att vara på. Identifikationsobjekt
Konflikten mellan det rationella medvetna och irrationella omedvetna i fokus. Driftpsykologi
utgör biologiskt responssystem, omedvetna neurofysiologiska reaktioner Affekterna
När affekterna fylls med erfarenheter får vi en emotion. Emotion
Medvetandets och jagets ursprung och utveckling är en process som sammanfaller med individens socialisation. Interaktionismen härstammar från Mead
strukturerna(diskurserna) är det som avgör vad som över huvud taget kan tänkas. Foucault
Man övergav föreställningen om barnet som passivt och inneslutande i sig själv Barnet är aktivt kompetent och söker sensorisk stimulans. Ljudsekvenser Självet ersätter “jaget”, pga för nära förknippat med driftteorin. Självet som “känsla av sig själv” Alla faser överlappar varandra och orkestrerar tillsammans ens personlighet Självpsykologi
hur vi framstås, den andres bedömning(spelar stor roll) och självkänsla(stolthet eller förödmjukelse) Spegeljagets tre förställningar
När man väl är i utestängning blir man fastlåst. Använder flyktmönster för att undvika exponering- exempel droger. Surrogatbeteende
är både relationell, men innefattar även vad som händer inom oss när vi samspelar med andra. Symbolisk interaktionism
Kom på en gren av kvalitativ sociologi. Tredje generationens interaktionister Howard Becker
Max Weber: Byråkratin är hieraktisk. Effektivt instrument för att behandla många människor. Omvandlar individer till fall eller ärenden. Den moderna byråkratin
Vi bemöter personer utifrån vår föreställning om dem. Personer kan identifiera sig själv utifrån andras föreställning om denne. Projektiv identifikation
en teori som förklarar anpassningen mellan drifterna och omvärlden. Samspelet mellan det medfödda drifterna och jaget. individens psykosociala utveckling med “Människans åtta delar”. När man gått igenom en av utvecklingsfaserna påverkar och formar det individens förutsättning att ta sig an andra fasen. Jagpsykologi
Utgår från antagandet att det naturliga samhälleliga tillståndet är harmoni- emellanåt störs harmonin och samhället reagerar för att återfå balans. Straff för att vidmakthålla ordning. Durkheim, Parson Konsensusperspektivet
Utgångspunkter: 1. Ta fasta på det konkreta, 2. finns ingen sanning, 3. tar avstånd från att separera individ och samhälle. 3. Om människan ska kunna handla medvetet måste hon vara medveten om sig själv som en varelse bland alla andra Pragmatism
När man i ett möte skapas starka känslor av solidaritet, energi och parterna laddar varandra med energi och lust. Karismatiska relationer
Sociala problem skapas av politiska, ekonomiska och sociala förhållanden. Massmedier t.ex. Social konstruktion
Fokus på: hur utslagningarna drabbar och vad som leder fram till den eller ut ur den. Mingione
Kan uppstå ett glapp mellan kulturella normer & mål och socialt strukturerade möjligheter(som inte är jämnt fördelade). De som upplever brist på möjligheter måste bryta normerna för att nå välfärden. Robert Merton
Boende och program(psykologisk rådgivning, yrkesträning) för de som är eller är i riskzonen för kriminalitet. De som arbetade hade erfarenhet själva. Livsstilshus
En individ kan vara delaktig i sin process som stämplad. Förhandlar vad som ska hända med patienten. Förhandlingsmodellen
Cooley: Vi skapar ett jag utifrån hur vi tror att andra ser på oss. Spegeljaget
Även om det finns funktionella behov(prestation, ekonomiskt tillväxt t.ex) i samhället så kan det finnas funktionella alternativ för att nå målet (ex kriminalitet). Manifesta & latenta funktioner. Finns vissa högt värderade mål och normer, men individer kan behöva bryta mot vissa normer för att följa andra. Funktionalism kritik
Samhällsvetenskapliga ekvationer MÅSTE inkludera individens upplevelsevärld, verklighetsdefinitioner och subjektiva tolkningsprocesser. Interaktionismen slutkläm
Socialt arbetet som katalysator för social förändring. Sociala arbetets roll är Progressiv
Samhället som system tillskrivs en strukturell aspekt och en funktionell(dvs något fullgörs/utförs, mer praktiskt) Strukturfunktionalismen
känslor som uppstår när man känner sig avvisak. Uppfattar sig negativt genom den andres ögon. Förlägenhet
när man blir stämplad av andra riskerar man att stämpla sig själv Stämplingteori
är de emotioner som påverkar individens självkänsla och sociala interaktionen mest. Vill undvika skam och uppleva stolthet, drivs av dessa Skam och stolthet ...
Förnekande och idealisering. Rädsla att förlora modern och gör sig beroende av denna- och det goda. Depressiva positionen
Ersätter primära objektet med substitut (ex idoler) Oidipala positionen
Parsons: Varje del i samhället fyller en funktion. Finns en värdegemenskap i samhället vägleds individer i sitt handlande, när problem uppstår beror detta på brister i samhällets organisation. Funktionalistiska harmoniperspektivet
Blumer: Studera specifika mönster och karaktärsdrag som präglar mellanmänskliga relationer. Vi tolkar varandras handlingar, snarare än reagerar på dem. Handlingen får sin betydelse utifrån hur vi tolkar den. Sociala problem är socialt skapat och är produkter av kollektiva definitionsprocesser. Symbolisk interaktionism
Förföljelsekänslor och ångest. De goda objekten introjiceras och det onda projiceras fullständigt. Man splittrar objekten i fullt goda eller onda delar. Paraniod-schitziod position
Individ avprogrammeras för att bli lydigt objekt för rutinmässig organiserisk hantering av institutionens personal. Mortifikationsprocess
ett begrepp som åsyftar ett samhälle som i allt högre grad sysselsätter sig med att organisera sig efter riskhantering. Risksamhälle
det som finns kvar i en människa när hen försöker lämna ett sätt att leva. Rollrester
En handling måste bli stämplad eller definierad av omgivningen för att ses som avvikande. Stämplingsteori
studerar processen till olika livsbanor i grupper och skikt i samhället. Kvalitativ forskning
Ta in egenskaper som finns hos andra. Bevara moderns bra sidor, introjicerar hennes dåliga sidor. Idolförebilder. Introjektion
Vi föds med affekter (ex lycka, sorg, fruktan, vrede, avsmak) och dessa bär på ansiktsuttryck som andra kan förstå. Nio medfödda baseffekter, alla med variation från mild till intensiv: En neutral: Förvåning, häpnad Två positiva: intresse-iver, förnöjelse-glädje. Sex negativa: rädsla, ledsnad, ilska, avsky, skam. Skammen som nedtonare av positiva affekter. Glädje som avvisas=skam Affektteori
arbetsdelning där rollerna kompletterar varandra. Utrymme för individualism. Går att integrera mer främmande beteenden. Organiskt solidaritet
När känslotillstånd kopplas med erfarenhet för att skapa personlig innebörd Emotion
Risk för ökade klyftor iom globalisering & teknologi. Konkurrens tvingar på minskade skatter, annars kommer företag att flytta till andra länder-> nedskärning i välfärd pga skatteintäcker minskat. Stort behov av global socialpolitik. Risksamhället
Relationsmönster och relationer har satt sig i kropparna. Rester av erfarenheter som inkorporerats.Socialiseras in i ett sätt att leva pga att problemen, metoderna, tanken om sig själv som problem har förkroppsligats. Outsider-habitus
Sociala problem anses vara det om en handling/beteende objektivt kan ses som farliga, hotfulla, kostbara och därmed oönskade. Ju fler/större omfattning av problemet, ju större är problemet. Vissa problem är dock latenta, och inte manifesta. Data påvisar problemets omfattning Objektivism
stolthet och skam uppstår när man ser sig i den andres perspektiv. Charles horton Cooley
Mekanisk solidaritet: finns en likhet i roller och tankesätt inom kollektivet. Stark integrering men de som inte passar in utesluts. Mekanisk solidaritet
Benägenhet att uppleva objekt som goda eller förtryckande Hjälper att kontrollera & stabilisera den inre världen av objektrelationer Splittring
Skilja på processen och resultatet. Micheli
Tillskriver en annan person känslor eller egenskaper en själv besitter. Till för att bevara och bygga upp bilden av sig själv- göra sig av m besvikelse. Viktigt att det primära objektet- mamma/pappa finns som projektionstavla Folkslag/yrkesgrupper blir projektionstavlor för brister i samhället Projektion
Behandlar individer och relationer mellan individer. Mikronivå2
Problem är inte ett problem, utan det blir ett. Varför blir vissa problem sociala problem? Undersöker processen till att något blir ett socialt problem. Relativism
Max Weber: Tolka förståelsen av sociala handlingar. Inte intressant varför vissa blir avvikare, utan vill förstå processen till att bli en avvikare. Vilka sociala processer kategoriserar avvikande personer och hur påverkas den kategoriserade avvikaren? Hur påverkas dennes interaktion med andra? Symbolisk interaktionism
Struktureringsteori- Struktur och aktör kan inte separeras. Strukturer skapar människors handlingar, människors handlingar skapar strukturer. Anthony Giddens
individers planlösa rundgång mellan institutioner utan riktig förbättring i livet. Transinstitutionell rörlighet
Studera aktörer på behandlingshem. Olika gruppers uppfattning om verkligheten kan stå i konflikt med varandra. Att uppfattas som socialt problem men inte definiera sig som det, om man inte kan få fördelar. Wiseman
När man hamnar utanför en social gemenskap och tar kontroll över sin outsideridentitet. Outsiderkarriär
Förstå processen till varför vissa fenomen kommer att förstås och beskrivas som sociala problem. Social konstruktivism
Den identitet man föreställer sig att man tillskrivs utifrån den andres uttryckssätt. Rollövertagande
Samhällets klasstruktur blir centralt. Konflikt mellan de som äger produktionsmedlen och de som säljer sin arbetskraft. Kampen mellan dessa är motorn i samhällsutvecklingen. Konfliktperspektivet
effektivisering och nedskärning. Rationalisering
Vi kommer koppla medfödda affekter till situationerna då de sattes igång. Inre referenssystem
Fokus på livserfarenheter som radikalt ändrar eller omformar människors livsprojekt och identitet. Interpretive interactionism
Tillbakagående. Anta gamla faser ex. Söka efter ett ideal- allsmäktig ledare. Regression
Organisationer anses vara socialt konstruerade, följer de kulturella mallar, handlingsmönster, förhållningssätt som är givna nu så anses de mer legitima och förbättrar sina chanser att överleva. Nyinstitutionalism inom organisationsanalys
Krävs underlag för att se att den avsedda effekten fungerar. redovisa och systematiska insatser och resultat. Granskningssamhället
Adaption: systemet måste fungera i eller anpassa sig till en yttre miljö Goal attainment: systemet måste fungera så det kan nå målen som krävs för anpassningen Integration: Systemet måste hållas ihop och samordnas för att nå dessa mål. Latency: Alla medlemmar måste hjälpas åt att införliva dessa normer. Avviker man mot dessa så uppstår sociala problem. AGIL-systemet
inbegriper institutioner och organisationer samt relationer mellan de Mesonivå2
människor vistas på samma plats, har gemensamt fokus och upplever likhet och solidaritet. Lyckade ritualer
Människans beteende betraktas huvudsakligen genom att se till de “inre strukturerna”. Rikta sig mot enskilda individer om man vill förstå ett problem. Mikroperspektiv
Durkheim: normlöshet, regellöshet- kan leda till svag social sammanhållning, svagt nätverk runt individer. Anomi
Ett problems utvecklingsförlopp beror på hur olika institutioner på olika arenor fungerar. Samhällets organisation uppstår ur samspelet mellan individen och den sociala omgivningen. Mesoperspektiv
Positivistiskt orienterad forskning. Riktig intervjuundersökning kräver strukturerade frågeformulär för att kunna producera vetenskapligt objektiv data. Hårddatasociologi
Vid avslappnad relation skapas upplevelse av att vara kopplad till den andra. Emotionell samklang