Språksystemet

Språksystemet - en övning gjord av juliasalo på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.

Assimilation Ljud som smälter samman, tex snabbt-snappt

Perfekt Förfluten tid, pågår fortfarande eller har efterlämnat resultat, tex "har svarat"

Adverb Rum, tid, sätt och grad, tex idag, högt, hemma, ganska

Demonstrativa pronomen Utpekande, tex den här, denna

Konjunktioner Bindeord, huvudsats binds ihop med huvudsats, tex och, men, så, fast

Bibetydelse/konnotationer De associationer ordet väcker

Sättsadverb Beskriver egenskaper hos den handling som verbet anger, tex Bilen är snabb

Interrogativa pronomen Inleder frågor, tex vem, vilken, vad

Futurum preteritum Anger att något hände efter en viss tidpunkt i det förflutna, tex "skulle svara"

Lexikal enhet Betydelsemässig enhet, tex i alla fall

Teleskopord Att en del av ordet (ofta mitten) tas bort, tex kontrollera-kolla

Verbpartikel Förekommer i anslutning till verb, tex "upp" i "växa upp"

Komparera med mera och mest (perifrastiskt) praktisk, mer praktisk, mest praktisk

Ljudstridig stavnning ng-ljud, tj-ljud, sje-ljud och j-ljud skapar svårigheter i elevens stavning

Suffix Osjälvständiga orddelar som sätts efter ett eller flera rotmorfem

Polysema ord Ord som har flera betydelsemässigt besläktade betydelser, behandlas under samma uppslagsord i ordboken, tex "krona"- kungakrona/trädkrona (översta delen av något)

Regelbunden komparation (morfologiskt) Glad, gladare, gladast

Efterled Sista ordet i en sammansättning, anger huvudbetydelsen

Modala hjälpverb Kan, vill, ska, måste, bör, får

Fogemorfem Mellan delarna i en sammansättning, oftast –s men även vokalförändring

Reflexiva pronomen Används om tredje person, syftar oftast på subjektet i samma sats, tex sig, sin, sitt

Relativa pronomen Syftar tillbaka till en person eller ett substantiv i en överordnad sats och inleder bisats, tex som, vilken

Initialord Förkortning genom användning av initialer, tex television-tv

Formord Självständiga ord som inte ger någon tydlig bild i huvudet, tex som, dem

Graford Språkligt tecken som omges av mellanrum, t.ex. i, alla, fall

Reduktion Ljud som faller bort, tex god natt-gonatt

Possessiva pronomen Uttrycker ägande, tex din, hennes

Analogibildning Bildar nya ord i likhet med andra ords mönster, tex tandlös-idélös

Satsadverb Attityd, negation, osäkerhet, sannolikhet, samband, tex naturligtvis, inte, kanske, nog, dessutom

Supradental R-ljud som uttalas tillsammans med d, l, n, s eller t

Konsonantfonem Lite tonande eller tonlösa, luften hindras eller förträngs

Subjunktioner Bindeord, inleder bisatser, tex att, om, medan, eftersom

Preteritum Avslutad handling i då-tid, tex "svarade"

Affix Osjälvständiga orddelar som sätts före eller efter roten

Pluskvamperfekt Visar att handlingen ägde rum före en annan händelse, tex "hade svarat"

Vokalfel Sammanblandning av vokaler med närliggande uttal

Retrogradering Förkortning av avledning, blir till verb, tex kedjerökning-kedjeröka

Grav accent Tonen stiger och sjunker sedan snabbt, tex tomten (på julafton)

Indefinita pronomen Obestämd referent, tex någon, alla

Kongurensböjning Adjektiv anpassas efter genus, numerus, bestämd och obestämd form

Definita pronomen Syftar på en viss referent, tex du, hon

Prefix Avledningsmorfem som sätts före roten och som förändrar betydelsen

Avledningssuffix Påverkar ordklassen, tex lyck-lig (från substantiv till adjektiv). Men ibland behålls samma ordklass, tex tro-het

Akut accent Tonen stiger snabbt och sjunker sedan, tex tomten (runt huset)

Homonyma ord Olika ord som råkar se lika ut, olika uppslagsord, tex fil (som man äter)- fil (redskap)

Lexikal semantik Ords betydelser och relationer till varandra, nätverk av ord

Prototyp Den mest typiska representanten för ett begrepp

Oregelbunden komparation (suppletivt) Gammal, äldre, äldst

Böjningssuffix Kan förändra formen hos ett substantiv, adjektiv eller verb, tex stol-ar-na