nationalekonomi DEL1

nationalekonomi DEL1 - en övning gjord av adelinav på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
nackdelar byteshushållning svårt att matcha varorna i värde, kan hinna ruttna, ineffektivt, tidskrävande
produktionsresultaten hur produkterna ska fördelas mellan företagen, ju högre lön desto större del av produktionsresultaten
hur sätts priser? prismekanism
fördelar penninghushållning ännu större utbud, smidigare, effektivare, tydligt system
fri konkurrens finns många aktörer
vad drivs företagen av lönsamhet (sälja mycket för den största möjliga summan)
oligopol få aktörer
marknadskrafter aktörer som får marknaden att rulla
efterfrågan hushållens behov och önskemål
självhushållning producerar själv det man konsumerar
prestationsprincipen den som bidrar mest får mest utdelning
fördelar självhushållning billigt, oberoende, enkelt, smidigt, miljövänligt
utbudsöverskott priset ligger över jämviktspriset
vad drivs hushållen av nyttan/lyckan (mycket produkt för så billigt som möjligt)
två problem med fördelningsfrågan distribution, produktionsresultaten
lilla ekonomiska kretsloppet produktionsfaktorer till företagen och varor/tjänster till hushållen, hushållen får löner för att de ställer upp med arbetskraft och kan på så sätt köpa produkterna företagen producerar
vad betyder ekonomi att hushålla med begränsade resurser
fyra olika marknader produktmarknad, faktormarknad, kapitalmarknad, valutamarknad
nackdelar självhushållning endast få varor, tidskrävande, mycket jobb, beroende av väder och förvaring, ensidig kost
problem med marknadsekonomi sociala klyftor
produktion konsumtion (förbrukning) och investering (konsumera i framtiden)
låg priskänslighet även om priset ökar mycket minskar inte konsumtionen
den osynliga handen priset på varor sjunker när vi inte vill ha dem och då går de företagen i konkurs medan andra uppstår
finanssektor bankerna
mikroekonomi den lilla ekonomin, endast företag och hushåll
kapital bearbetar naturresurserna, två former - realkapital (verktyg och maskiner), finansiellt kapital (pengar)
produktionsmöjlighetskurvan axlarna visar hur många enheter det går att producera av varorna
valutamarknad börsen förmedlar utländska pengar
planekonomi socialism, staten bestämmer produktion, fördelning, kollektivt ägande
naturresurser råvaror, färdiga produkter - jord, skog, vatten, metaller, mineraler
efterfrågeöverskott priset ligger under jämviktspriset
olika resurser: fria nyttigheter och produktionsfaktorer
behovsprincipen den som behöver mest ska få mest
tre samlade resurser inom produktionsfaktorer naturresurser, arbete, kapital
produktionsfaktorer kräver transport och arbetskraft för att produceras
produktmarknad varor och tjänster
offentlig sektor staten
likhetsprincipen allt ska delas lika oavsett prestation
subsitutvaror kan lätt ersätta varandra (tåg/flyg, jordgubbar/hallon)
byteshushållning byte av varor med andra hushåll
jämviktspriset perfekta priset, kurvorna möts
behovstrappans två delar fysologiska och psykosociala behov
prismekanism system som ser till att resurserna används på bästa sätt, upplevas bra och ge vinst
för att våra behov ska uppfyllas behövs resurser
problem planekonomi ineffektiv produktion pga okunskap kring folkets önskan
monetära kretsloppet betalningsmedel i olika former som strömmar runt
fördelar byteshushållning större utbud, inte lika beroende av väder och skörd
den reala ekonomin hushållen ger naturresurser, arbete och kapital till företagen som sedan tillverkar saker till hushållen
externa effekter marknaden klarar inte av att prissätta all produktion
kapitalmarknad banker, affärer om svenska pengar
fria nyttigheter: tex luften och färskvatten
distribution hur produkterna ska transporteras från fabrik till hushåll
samhällets fem sektorer hushållssektor, näringsliv, offentlig sektor, finanssektor, utlandssektor, dessa bygger upp landets ekonomiska struktur
om konsumenterna får mer pengar ökar efterfrågan och priset
märkeskonkurrens finns många aktörer
nyinvesteringar utöka realkapitalet genom att köpa nya saker, möjlighet till ökad produktion
relativ nytta den upplevda nyttan
arbete omvandlar naturresurserna till färdiga produkter - fysisk styrka och hjärnkraft
faktormarknad arbetskraft, naturresurser, investeringar
stordriftsfördelar styckpriset för en vara blir lägre om många tillverkas
utbudskurvan visar hur stor mängd av en vara säljaren kan sälja för ett visst pris, högt pris - vill sälja mycket
ekonomisk effektivitet så nära produktionsmöjlighetskurvan som möjligt
mänsklig hänsyn vissa marknader anser att de flesta bör vara reglerade
reinvestering underhållning och modernisering av realkapital
penninghushållning varor värderas i pengar
marknadsekonomins fyra begränsningar stordriftsfördelar, kollektiva nyttigheter, externa effekter, mänsklig hänsyn
olika nyttor absolut nytta, relativ nytta
kollektiva nyttigheter vissa varor/tjänster måste alla få del av och kan inte finnas på fri marknad
hög priskänslighet liten prisökning kan bli kraftigt minskad konsumtion, ofta lyxvaror
fysologiska behov grundläggande, kroppsliga behov
marknadsekonomi liberalism, frihet med egna företag, tillverkning, kapitalism
psykosociala behov mindre viktiga, resterande fyra stegen
blandekonomi blandning av planekonomi och marknadsekonomi
utbud det företagen producerar
monopol en aktör styr marknaden
komplementvaror varor som behöv tillsammans (bil och bensin, korv och bröd)
efterfrågekurvan visar hur stor mängd av en vara man är beredd att köpa för ett visst pris, högt pris - liten mängd
nackdelar penninghushållning pengars värde kan ändras, krävs tillit, kanske inte alltid har råd
tre olika sätten att hantera varor/tjänster självhushållning, byteshushållning och penninghushållning
subventioner bidrag från staten
makroekonomi den stora ekonomin
sänkt utbudskurva billigare produkter sänker utbudskurvan
grunden för varje lands ekonomi hushållssektor och näringlivet
absolut nytta den objektiva nyttan
marknaden platsen mellan hushåll och företag
skillnaden på förr i tiden och nutidens arbete förr krävdes muskelkraft för att framställas varor, nu krävs hjärnkraft för att framställa maskiner som sedan producerar varorna effektivt