nationalekonomi DEL1

nationalekonomi DEL1 - en övning gjord av adelinav på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
problem med marknadsekonomi sociala klyftor
marknadsekonomins fyra begränsningar stordriftsfördelar, kollektiva nyttigheter, externa effekter, mänsklig hänsyn
kapitalmarknad banker, affärer om svenska pengar
efterfrågekurvan visar hur stor mängd av en vara man är beredd att köpa för ett visst pris, högt pris - liten mängd
låg priskänslighet även om priset ökar mycket minskar inte konsumtionen
märkeskonkurrens finns många aktörer
grunden för varje lands ekonomi hushållssektor och näringlivet
planekonomi socialism, staten bestämmer produktion, fördelning, kollektivt ägande
tre olika sätten att hantera varor/tjänster självhushållning, byteshushållning och penninghushållning
fysologiska behov grundläggande, kroppsliga behov
jämviktspriset perfekta priset, kurvorna möts
marknaden platsen mellan hushåll och företag
vad betyder ekonomi att hushålla med begränsade resurser
utbudskurvan visar hur stor mängd av en vara säljaren kan sälja för ett visst pris, högt pris - vill sälja mycket
reinvestering underhållning och modernisering av realkapital
fyra olika marknader produktmarknad, faktormarknad, kapitalmarknad, valutamarknad
om konsumenterna får mer pengar ökar efterfrågan och priset
utbud det företagen producerar
finanssektor bankerna
lilla ekonomiska kretsloppet produktionsfaktorer till företagen och varor/tjänster till hushållen, hushållen får löner för att de ställer upp med arbetskraft och kan på så sätt köpa produkterna företagen producerar
komplementvaror varor som behöv tillsammans (bil och bensin, korv och bröd)
offentlig sektor staten
psykosociala behov mindre viktiga, resterande fyra stegen
skillnaden på förr i tiden och nutidens arbete förr krävdes muskelkraft för att framställas varor, nu krävs hjärnkraft för att framställa maskiner som sedan producerar varorna effektivt
fri konkurrens finns många aktörer
vad drivs hushållen av nyttan/lyckan (mycket produkt för så billigt som möjligt)
produktionsfaktorer kräver transport och arbetskraft för att produceras
tre samlade resurser inom produktionsfaktorer naturresurser, arbete, kapital
relativ nytta den upplevda nyttan
monopol en aktör styr marknaden
produktionsmöjlighetskurvan axlarna visar hur många enheter det går att producera av varorna
den reala ekonomin hushållen ger naturresurser, arbete och kapital till företagen som sedan tillverkar saker till hushållen
nackdelar penninghushållning pengars värde kan ändras, krävs tillit, kanske inte alltid har råd
samhällets fem sektorer hushållssektor, näringsliv, offentlig sektor, finanssektor, utlandssektor, dessa bygger upp landets ekonomiska struktur
monetära kretsloppet betalningsmedel i olika former som strömmar runt
arbete omvandlar naturresurserna till färdiga produkter - fysisk styrka och hjärnkraft
produktion konsumtion (förbrukning) och investering (konsumera i framtiden)
mänsklig hänsyn vissa marknader anser att de flesta bör vara reglerade
nyinvesteringar utöka realkapitalet genom att köpa nya saker, möjlighet till ökad produktion
vad drivs företagen av lönsamhet (sälja mycket för den största möjliga summan)
olika resurser: fria nyttigheter och produktionsfaktorer
kapital bearbetar naturresurserna, två former - realkapital (verktyg och maskiner), finansiellt kapital (pengar)
faktormarknad arbetskraft, naturresurser, investeringar
fördelar byteshushållning större utbud, inte lika beroende av väder och skörd
efterfrågeöverskott priset ligger under jämviktspriset
sänkt utbudskurva billigare produkter sänker utbudskurvan
oligopol få aktörer
marknadsekonomi liberalism, frihet med egna företag, tillverkning, kapitalism
behovstrappans två delar fysologiska och psykosociala behov
problem planekonomi ineffektiv produktion pga okunskap kring folkets önskan
distribution hur produkterna ska transporteras från fabrik till hushåll
fördelar penninghushållning ännu större utbud, smidigare, effektivare, tydligt system
nackdelar självhushållning endast få varor, tidskrävande, mycket jobb, beroende av väder och förvaring, ensidig kost
externa effekter marknaden klarar inte av att prissätta all produktion
likhetsprincipen allt ska delas lika oavsett prestation
två problem med fördelningsfrågan distribution, produktionsresultaten
prismekanism system som ser till att resurserna används på bästa sätt, upplevas bra och ge vinst
fria nyttigheter: tex luften och färskvatten
stordriftsfördelar styckpriset för en vara blir lägre om många tillverkas
valutamarknad börsen förmedlar utländska pengar
produktionsresultaten hur produkterna ska fördelas mellan företagen, ju högre lön desto större del av produktionsresultaten
självhushållning producerar själv det man konsumerar
prestationsprincipen den som bidrar mest får mest utdelning
produktmarknad varor och tjänster
subventioner bidrag från staten
penninghushållning varor värderas i pengar
hög priskänslighet liten prisökning kan bli kraftigt minskad konsumtion, ofta lyxvaror
byteshushållning byte av varor med andra hushåll
hur sätts priser? prismekanism
makroekonomi den stora ekonomin
nackdelar byteshushållning svårt att matcha varorna i värde, kan hinna ruttna, ineffektivt, tidskrävande
efterfrågan hushållens behov och önskemål
den osynliga handen priset på varor sjunker när vi inte vill ha dem och då går de företagen i konkurs medan andra uppstår
marknadskrafter aktörer som får marknaden att rulla
behovsprincipen den som behöver mest ska få mest
absolut nytta den objektiva nyttan
mikroekonomi den lilla ekonomin, endast företag och hushåll
fördelar självhushållning billigt, oberoende, enkelt, smidigt, miljövänligt
kollektiva nyttigheter vissa varor/tjänster måste alla få del av och kan inte finnas på fri marknad
för att våra behov ska uppfyllas behövs resurser
utbudsöverskott priset ligger över jämviktspriset
ekonomisk effektivitet så nära produktionsmöjlighetskurvan som möjligt
naturresurser råvaror, färdiga produkter - jord, skog, vatten, metaller, mineraler
olika nyttor absolut nytta, relativ nytta
blandekonomi blandning av planekonomi och marknadsekonomi
subsitutvaror kan lätt ersätta varandra (tåg/flyg, jordgubbar/hallon)