Modul 1 (kapitel 1-4)

Modul 1 (kapitel 1-4) - en övning gjord av EsterTH på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
Komplement Måste konsumeras tillsammans. Går priset på den ena upp kommer man inte heller köpa den andra. Tex högersko och vänstersko
Avtagande marginalnytta nyttan av varje krona blir mindre på marginalen
Konsekvenser av ett prisgolv En del av det som tidigare var konsumentöverskott, blir nu istället producentöverskott → Överskottsutbud
Negativ utbudschock Något händer så man inte kan utbjuda samma kvantitet, tex skörden slår fel, temporär elektricitet brist, …
Överutbud situation där priset är högre än jämviktspriset
Prisgolv Det lägsta priset en vara får ha. Rör sig inte endast om priset på varor, utan även löner osv. Tex minimilöner.
Kausalitet Orsakssamband
Efterfrågekurva Bestämmer betalningsvilja. Lutar ner eftersom konsumenter föredrar ett lägre pris framför ett högre pris
Lagen om efterfråga Konsumenter köper mer av en vara om priset minskar och mindre om priset ökar
Lagen om utbud Utbjuden kvantitet ökar ju högre priset är
Normal vara normal vara köper vi mer av om vår inkomst ökar
Marknadsefterfrågan Summan av alla individers efterfrågan
Välfärdsförlust eller DWL (dead weight loss) den välfärden vi går miste om genom att införa en reglering.
Experiment Sätt för ekonom att besvara frågor. Observerar hur människor integrerar
Kvantitetsregleringar Begränsar hur mycket företag får producera
Konsekvenser av ett pristak Konsumentöverskottet ökar; folk kommer efterfråga mer än vad som finns, medan producentöverskottet minskar → Överskottsefterfrågan.
Empirisk undersökning Samband mellan variabler. Statistisk data
Producentöverskott PÖS eller PS. Skillnaden mellan marknadspriset och det lägsta priset producenten hade varit villig att sälja för.
Korrelation Samvariation
Total välfärd konsumentöverskott + producentöverskott
Substitut Vanligaste typen av vara. Går priset på tåg upp kommer efterfrågan på buss öka
Pristak Det högsta priset en vara får ha. Tex hyresregleringar
Positiv utbudschock För samma pris kan man utbjuda mer enheter av varan, tex pga förbättrad produktionsteknik
Negativ efterfrågechock Kan sälja färre varor för samma pris, tex icke-digitala miniräknare Facit
Positiv efterfrågechock Kan sälja mer för samma pris, tex lyckad reklamkampanj
Giffen-vara Beror på priset, konsumerar mer ju dyrare det blir. Tex lyx-klockor
Paretoeffektivitet En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan
Teoretisk modell Antaganden som ger en förenklad bild av verkligheten
Överefterfråga situation där priset är lägre än jämviktspriset
Konsumentöverskott KÖS eller CS. Skillnaden mellan det maximala priset en konsument är villig att betala och marknadspriset, dvs outnyttjad betalningsvilja
Utbudskurva Beskriver hur mycket producenter är villiga att bjuda ut beroende på pris. Lutar uppåt
marknadsjämvikt utbud = efterfråga
inferiör vara Köper mindre av om vår inkomst ökar