Mikrobegrepp
Mikrobegrepp - en övning gjord av Esterfagersten på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
Konsumtionsrivalitet När en persons konsumtion av en vara minskar andras möjligheter att konsumera varan, annorlunda uttryckt: marginalkostnaden för ytterligare en användare är positivt.
PÖS Skillnaden mellan vad en vara eller tjänst kostat att tillverka och vad den kan säljas för.
Inflation Prisökningstakt. Beräknas i Sverige som årlig procentuell ökning av konsumentprisindex.
Paretoeffektiv allokering Allokering där det inte finns utrymme för Paretoförbättringar. I en Paretoeffektiv allokering är det således omöjligt att hitta en annan allokering som åtminstone någon tycker är bättre utan att någon annan tycker att den är sämre.
Produktionsmöjlighetskurva Kurva som visar vilka olika kvantiteter av varor som ett företag eller ett samhälle kan producera med givna produktionsresurser.
Korspriselasticitet Anger hur efterfrågan (eller utbud) av en viss vara påverkas av prisförändringar på en annan vara.
Substitutionseffekt på arbetsutbudet Den förändring av arbetsutbudet som beror på förändrat relativpris på arbete och fritid.
Inferiora varor Varor med negativ inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten minskar när inkomsten ökar.
Styckskatt Skatt satt i kronor per producerad eller konsumerad enhet.
Konsumentprisindex Statistiska centralbyråns mått på den allmänna prisnivån.
Prisdiskriminering När säljaren separerar konsumenter för att kunna ta ett högre pris från konsumenter med särskilt hög betalningsvilja.
Kaldor-hicks-kriteriet En förändring med både vinnare och förlorare uppfyller Kaldor-Hicks-kriteriet om det är möjligt för vinnarna att kompensera förlorarna och ändå ha det bättre.
Basvaror Varor med inkomstelasticitet mellan noll och ett.
Pristak Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli högre än en viss gräns.
Marginell teknisk substitutionskvot Lutningen på isokvanten. Anger i vilket förhållande en produktionsfaktor kan bytas ut mot en annan, givet att lika mycket ska produceras.
Konstant skalavkastning När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med x procent.
Genomsnittsprodukt Den genomsnittliga produktionen per enhet av produktionsfaktorn.
Oligopol Marknadsform med några få säljare som är strategiskt beroende av varandras agerande.
Faktorpriser De priser som uppstår på faktormarknader, exempelvis lön och kapitalränta.
Kvantitetsreglering Reglering av den omsatta kvantitet på marknaden.
Priskonkurrens När företagen konkurrerar med varandra i prisdimensionen genom att bjuda under varandras priser tills jämvikt uppstår.
Tilltagande skalavkastning När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mer än x procent.
Avtagande skalavkastning När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mindre än x procent.
Ekonometri Användandet av statistiska metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser.
Isokostnadslinje Linje som binder ihop alla tänkbara kombinationer av produktionsfaktorer som ger en viss totalkostnad.
Sociala preferenser När människor utöver sin egen situation också bryr sig om andras.
Efterfrågans priselasticitet Mäter hur efterfrågan på en vara förändras när priset på den varan ändras.
Normala varor Varor med positiv inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten ökar när inkomsten ökar.
Substitutionseffekt Ändrat konsumtionsmönster som har orsakats av ändrade relativpriser.
Fasta produktionskostnader Kostnader som inte varierar med produktionen.
Budgetmängd Området som avgränsas av budgetlinjen och axlarna.
Skattepris Det pris en individ betalar för en offentligt finansierad vara genom skattesedeln.
Utbudskurva Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som bjuds ut till försäljning vid olika priser.
Prisbildning Frågor om hur priser uppstår och vad de beror på.
Riskneutral Att varken gilla eller ogilla att ta risker.
Risksökande Att ha positiv betalningsvilja för risk.
Monopol En marknad där det bara finns en säljare.
Inkomsteffekt på arbetsutbudet Den förändring av arbetsutbudet som beror på ändrad inkomst.
Preferensbaserad diskriminering Särbehandling på grund av motvilja mot individer som tillhör vissa grupper.
Substitutvaror Varor med positiv korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till ökad efterfrågad kvantitet av den andra.
Rörliga produktionskostnader Kostnader som varierar med produktionen.
Indifferenskurvor Kurvor som binder samman kombinationer som konsumenten är indifferent mellan.
Folkteoremet Insikten att alla tänkbara strategier mellan fullständigt samarbete och inget samarbete alls kan vara jämvikter i upprepade samhällsspel.
Allmän jämviktsanalys Analys av jämvikt på flera relaterade marknader samtidigt.
Kort sikt Den tid under vilken åtminstone någon produktionsfaktor kan varieras.
Preferenser Vad människor strävar efter med sitt beteende.
Okuns läckande hink Idén att individen har ett antal okränkbara rättigheter, inklusive äganderätten, vilket gör att skatteuttag i princip är att betrakta som stöld.
Break-even-pris Det pris som precis täcker de genomsnittliga totala kostnaderna.
Libertarianism Idén att individen har ett antal okränkbara rättigheter, inklusive äganderätten, vilket gör att skatteuttag i princip är att betrakta som stöld.
Subjektiv sannolikhet Någons personliga bedömning av en viss händelses sannolikhet.
Arbetsfri inkomst Inkomst som inte kräver någon arbetsinsats från individen, exempelvis ett arv eller en ersättning från välfärdsstaten.
Sociala indifferenskurvor Kurvor som representerar fördelningar av nytta mellan Anna och Bengt som är lika bra enligt en viss idé om rättvisa.
1/n-problemet Om n är antalet personer i en grupp som vinner på att samarbeta, blir vinsten per person av samarbete ytterst liten när n är ett stort tal.
Koordinationspriser Spel med multipla Nashjämvikter.
Privat vara En vara som kännetecknas av konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet.
Förväntad nytta Nyttan av alla tänkbara utfall multiplicerat med sannolikheten för respektive utfall.
Marknadsmisslyckanden Situationer där marknaden inte leder till en effektiv resursallokering.
Kvantitetskonkurrens När företag konkurrerar genom att välja den kvantitet som maximerar vinsten, givet hur mycket andra företag producerar.
Adverse selection När informationsasymmetrier gör att aktörer med viss kunskap har särskilt stort intresse av att en viss transaktion äger rum.
Lyxvaror Varor med inkomstelasticitet större än ett.
Formella institutioner Skrivna lagar och regler med tydliga påföljder för dem som bryter mot dem.
Mervärdesskatt Skatt satt i procent på kostnad eller pris.
Egalitarism dén att en rättvis fördelning är en fördelning där alla har det lika bra.
Nattväktarstat En minimal stat som genom sitt våldsmonopol upprätthåller endast äganderätter och avtalsrätt.
Rationalitet Att agera systematiskt i syfte att uppnå ett mål.
KÖS Överskjutande betalningsvilja, det vill säga skillnad mellan maximal betalningsvilja och faktiskt pris.
Äganderätter En institution som stadgar vem som har rätt att bestämma över resursers användning och därmed vem som har rätt att sälja, köpa och ingå andra avtal rörande resurser i ekonomin.
Signalering Aktivitet som syftar till att informera andra om något som är svårt eller omöjligt att observera. Ibland understryks att signalen måste vara kostsam, så att den är svår att imitera för den som saknar den svårobserverbara egenskapen.
Warm glow När någon får nytta genom att ge.
Positiv analys Analys av vad som faktiskt är.
Marknadsekonomi Ekonomiskt system där resursallokeringen huvudsakligen sker genom utbud och efterfrågan. Utbud är summan av enskilda producenters vilja att sälja, och efterfrågan är summan av enskilda konsumenters vilja att betala.
Överetablering När antalet företag på en marknad är så stort att deras samlade utbud leder till ett jämviktspris som ligger under ett eller flera företags break-even-pris. När något företag har lagts ner stiger priset så att kvarvarande företag kan gå runt.
Lång sikt En tidshorisont så lång att alla produktionsfaktorer kan varieras.
Monopson Situation när det bara finns en köpare på en marknad.
Kardinal och interpersonellt jämförbar nyttofunktion Nyttofunktion som inte bara rangordnar alternativ utan också ger nyttonivåer som är jämförbara mellan olika personer. Denna typ av nyttofunktion gör det möjligt att jämföra intensiteten i preferenserna hos olika individer.
Nyttofunktion Ett matematiskt sätt att beskriva antaganden om människors preferenser.
Riskavert Att vara villig att betala för att slippa risk.
Reservationslönen Den minsta lön som krävs för att någon ska söka sig ut på arbetsmarknaden.
Handlingsbara utsläppsrätter Ett system för effektiva utsläppsminskningar som bygger på att ett politiskt beslut fastställer en högsta tolerabla utsläppsnivå, som delas upp i ett antal utsläppsrätter som säljs eller delas ut till alla som släpper ut ämnet i fråga. Genom att företag får köpa och sälja dessa utsläppsrätter, kommer den som sänker sina utsläpp mest effektivt att gynnas av detta, samtidigt som systemet säkerställer att den fastslagna utsläppsnivån inte överskrids. På engelska går systemet ofta under namnet cap and trade.
Tjock rationalitet När rationella preferenser modelleras med explicita antaganden om vad individen strävar efter.
Informella institutioner Sociala normer för hur vi bör bete oss.
Prisgolv Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli lägre än en viss gräns.
Faktormarknader Marknad där produktionsfaktorer såsom arbete och kapital handlas.
Alternativkostnad Värdet av det näst bästa alternativet, det alternativ som måste försakas.
Marginalprodukt Den produktsökning som en extra enhet av produktionsfaktor skapar när övriga produktionsfaktorer hålls konstanta.
Jämviktskvantitet Den kvantitet som omsätts vid jämviktspriset.
Dominant strategi En strategi i ett spel som är bäst, oavsett vad andra aktörer gör.
Marginalkostnad Kostnaden för att producera ytterligare en enhet.
Jämviktspris Det pris vid vilket efterfrågad kvantitet är lika med utbjuden kvantitet.
Utilitarism Moralfilosofi som går ut på att den totala nyttan i samhället ska maximeras.
Nyttomaximering När konsumenten väljer det bästa alternativet bland dem hon har råd med.
Budgetlinjen Linje som skiljer de varukombinationer konsumenten har råd med från dem hon inte har råd med.
Marginal benefit Vinst på marginalen, uttryckt i betalningsvilja eller nytta.
Elasticitet Mått i procent på hur mycket en variabel påverkas av en procents förändring i en annan variabel.
Elastisk efterfrågan När den efterfrågade kvantiteten ändras mer i procent än priset ändras i procent.
Medianväljarteoremet Resultatet att under vissa givna förutsättningar kommer beslutsfattande med enkel majoritet i en endimensionell fråga att ge utfall som föredras av medianväljaren: den väljare vars uppfattning i frågan delar de röstande i två lika stora delar.
Exkluderbarhet Konsumtionen av en vara kännetecknas av exkluderbarhet, om det är möjligt att förhindra vissa från att konsumera varan.
Skatteincidens Vem som faktiskt betalar skatten (oberoende av vem som formellt sett betalar den).
Rationella preferenser Preferenser som är kompletta och transitiva.
Paretoeffektivitet En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan.
Normativ analys Analys av vad som är önskvärt.
Inkomsteffekt Ändrat konsumtionsmönster som har orsakats av att inkomsten ändras.
Kollektiv vara Vara som saknar både konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet.
Väntevärde Sannolikheten för varje utfall multiplicerat med värdet av det utfallet
Resursallokering Beslut om vad och hur mycket som ska produceras av olika varor och tjänster.
Fokalpunkter En gemensam förväntning om vilken jämvikt som kommer att råda i ett koordinationsspel.
Avtagande marginalnytta När nyttoökningen av ytterligare konsumtion avtar, ju mer som konsumeras.
Naturligt monopol En industri där en enda producent kan tillfredsställa efterfrågan till lägre kostnad än om produktionen delas upp på flera producenter.
Kompletta preferenser Preferenser som gör det möjligt att parvis jämföra alla tillgängliga alternativ.
Spelteori Ett teoretiskt verktyg för att analysera människors beteende i situationer när de strategiskt interagerar med andra människor.
Externalitet När en transaktion påverkar andra, via mekanismer som inte är marknadsmekanismer.
Monopolistisk konkurrens Konkurrens med fritt marknadsinträde och produktdifferentiering.
Marginell transformationskvot Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan.
Efterfrågechock Förändring som leder till att efterfrågekurvan skiftar.
Assymetrisk information När människor vet olika mycket om det som är relevant för en transaktion.
Nyttomöjlighetskurvan Modell för att beskriva nyttofördelning mellan två personer under olika tänkbara resursallokeringar.
Rent seeking När det politiska systemet används för personlig vinnings skull. Privilegiejakt är en svensk översättning som dock aldrig slagit igenom.
Marginell substitutionskvot (MRS) Lutningen på indifferenskurvan. Tolkas som ett mått på hur många enheter av varan på y-axeln konsumenten som mest kan tänka sig att offra för att få ytterligare enhet av varan på x-axeln.
Externaliteter När produktion eller konsumtion påverkar andra via mekanismer som inte är marknadsmekanismer.
Objektiv sannolikhet Sannolikheten för en händelse är kvoten mellan antalet tillfällen den inträffar och antalet tillfällen då den skulle kunna inträffa.
Skatters extrakostnader Den samhällsekonomiska förlust som orsakas av beteendeförändringar när människor försöker undvika att betala skatten.
Shut-down-pris Det pris som precis täcker de genomsnittliga rörliga kostnaderna.
Agglomeration När företag med likartad verksamhet lägger sig i geografisk närhet till varandra.
Lernerindex Ett mått på marknadsmakt, beräknat som kvoten (P-MC)/P
Arbetsdelning När människor specialiserar sig på olika moment för att på så sätt åstadkomma en effektivare resursanvändning.
Arbetskraftens marginalpunkt Produktionsökningen när arbetskraften ökas med en enhet, allt annat lika.
Transitiva preferenser Preferenser där parvisa jämförelser följer en logisk struktur, så att en individ som föredrar alternativ A framför B, och B framför C också föredrar A framför C.
Oelastisk efterfrågan När den efterfrågade kvantiteten ändras mindre i procent än priset ändras i procent.
Coaseteoremet Ett teoretiskt resultat som säger att om äganderätter kan upprätthållas och transaktionskostnaderna är tillräckligt låga, kommer handel att höra att resurserna används där de gör störst nytta, oavsett hur den initiala fördelningen av äganderätter ser ut.
Produktionsfaktorer De medel som behövs för att producera varor och tjänster, exempelvis arbete, kapital och material som råvaror och naturresurser.
Irreversibel kostnad En kostnad som inte går att få tillbaka i efterhand.
Bytesboxen Teoretisk modell för analys av prisbestämning, frivilliga byten och effektivitet. Den består av två uppsättningar indifferenskurvor ritade i samma diagram som samtidigt illustrerar allokeringen av en fix mängd varor.
Korrelation När det finns ett samband mellan två variabler.
Isokvanter Kurvor som visar kombinationer av produktionsfaktorer som leder till lika hög producerad kvantitet.
Köpkraft Inkomsten i kronor, delad med ett genomsnitt av priserna på de varor inkomsten används till. Visar vad konsumenten faktiskt kan konsumera för sin inkomst.
Klumpsummeskatt En skatt i kronor lika för alla vars uttag inte är betingat av någon påverkbar egenskap. Eftersom det inte går att undvika klumpsummeskatten orsakar den inga extrakostnader.
Public choice Skola inom nationalekonomin där politik och förvaltning analyseras på basis av antaganden att väljare, politiker och byråkrater framför allt styrs av sitt egenintresse.
Incitamentsriktig Situation eller mekanism där de privata incitamenten leder till det samhällsekonomiskt önskvärda beteendet.
Efterfrågekurva Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som efterfrågas vid olika priser.
Tunn rationalitet Används som rationalitet i den formella bemärkelsen som kan uppfyllas, oavsett vad det är preferenserna syftar till.
Mer-är-bättre-antagandet Antagandet att människor föredrar mer framför mindre av det de strävar efter.
Marknadsmakt När ett företag har makt att påverka det pris som råder på marknaden.
Altruism Oegennyttigt beteende.
Procedurrättvisa Idén att rättvisan i en viss fördelning beror på hur fördelningen uppstått, inte på hur fördelningen ser ut.
Social välfärdsfunktion Funktion som anger den totala nyttan i samhället som en funktion av individuella nyttor.
Statistisk diskriminering När individer med viss grupptillhörighet behandlas annorlunda på grund av förväntningar om genomsnittliga egenskaper gos gruppen.
Komplementvaror Varor med negativ korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till minskad efterfrågad kvantitet av den andra.
Gratisåkande Att konsumera en kollektiv vara utan att ha bidragit till dess betalning.
Utbudschock Förändring som leder till att utbudskurvan skiftar.
Kartell En grupp företag som samarbetar för att agera som en monopolist och på så sätt maximera den totala vinsten.
Nashjämvikt Situation där ingen av aktörerna skulle haft det bättre om de agerat annorlunda, givet hur övriga aktörer agerar.
Den osynliga handen Adam Smiths idé att konkurrens och egenintresse likt en osynlig hand styr resurser till områden där de gör mest nytta för samhället.
Ordinal nyttofunktion Nyttofunktion som endast beskriver hur en individ rangordnar olika alternativ.
Moralfilosofi Lära om vad som är gott och ont.
Välfärdsteorins första huvudsats Det teoretiska resultatet att jämvikten i en marknadsekonomi utan marknadsmisslyckanden är Paretoeffektiv.
Kausalt samband När ett samband mellan två variabler beror på att den ena variabeln orsakar den andra.
CSR Förkortning för Corporate social responsibility, det vill säga företagens samhällsansvar. CSR betecknar idén att företagen har ett samhällsansvar utöver att skapa kundnytta och vinst, exempelvis genom att främja en hållbar utveckling.
Pigouskatt Miljöskatt som gör att den privata marginalkostnaden för en producent blir lika hög som den totala marginalkostnaden inklusive samhällskostnaden för externaliteter.
Rawls maximin-princip Idén att samhället bör arrangeras så att de sämst ställda har det så bra som möjligt.
Kardinal nyttofunktion Nyttofunktion som inte bara rangordnar olika alternativ, utan också ger information om hur stor nytta skillnaden är mellan de olika alternativen.
Relativpris En kvot mellan två priser. Om en enhet arbete kostar w, och en enhet kapital kostar r, är relativpriset w/r, och lutningen på isokostnadslinjen -w/r.
Patent Lagstadgad rätt att vara monopolist under begränsad tid.
Paretokriteriet En förändring uppfyller paretokriteriet om den leder till att åtminstone någon får det bättre utan att någon annan får det sämre.
Crowding out Används i samband med kollektiva varor för att beskriva fenomenet att ökat offentligt tillhandahållande av en kollektiv vara kan göra att den privata sektorn tillhandahåller mindre.