Husbyggnadsteknik

Husbyggnadsteknik - en övning gjord av ernham04 på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
rappning äldre benämning för putsning
fas sned kant
vindskydd skikt som hindrar luftrörelser i värme­ isoleringen
Leca expanderad bränd och sintrad lera
limträbalk balk bestående av minst fyra samman­ limmade trälameller
fjäder utstickande längsgående parti på brädkant avsett för sammanfogning
planka virke med tjocklek minst 45 mm och bredd minst 140 mm
fotränna vinkelformad ränna av plåt längs takfot
konvektion lufttransport på grund av lufttrycksskillnad
övergolv det man ser på golvet
kapitäl översta delen av en pelare
spånskiva skiva av träspån med speciellt bindemedel
ändträ kortsidan på virke där man ser årsringarna
asbestcementskiva skiva bestående av asbestfibrer och cementpasta
balkong med skyddsräcke försedd platta som ofta skjuter ut från fasaden
entresol halvvåning
undertak sänkt innertak avsett att ge utrymme för installationer
skift används ofta i samband med tegelmur och avser ett horisontellt lager
gipsskiva skiva bestående av en kärna av gips med papp på båda ytorna
asfaboard asfaltimpregnerad träfiberskiva
puts tunt ytlager av puts bruk, t.ex. på ett murverk
kramla fästdon, t.ex. för att hålla fast en tegelmur mot bakomliggande stomme
flytspackel självutjämnande massa för avjämning av golv innan mattläggning
fals sammanfogning av plåt genom om böj- ning av kanterna
rullskift skift med tegelstenarna ställda på högkant
kallmur mur utan murbruk i fogarna
fackverk konstruktion sammanfogad av stänger
blindbotten bräder eller skiva som bär upp fyll­ ningen i bjälklag
kortling kort regelbit
lockbräda (lockläkt) en bräda som täcker över mellan­ rummet mellan de underliggande brädorna i en fasad
ryggås taknock, högsta punkten i ett tak
remstycke i murverk inlagd bjälke som bär takstolarna. (jfr hammarband)
undertäckning tak skikt under takpannor som säker­ ställer vattentätheten
takås sekundärt bärande regel i tak
bräda virke med tjocklek mindre än 45 mm och bredd minst 70 mm
filigranbjälklag tunna betongplattor som fungerar som kvarsittande form
revetering putsbeklädnad på trähus
plywood skiva bestående av sammanlimmade fanerlager
kopp kortsida av tegelsten
centrumavstånd, c/c avstånd mellan mittlinjer genom t.ex. reglar
cellplast värmeisoleringsmaterial bestående av plast med luftporer
gesimsränna ränna som vilar på en gesims eller själv bildar gesims
krön översta kanten av en mur
fuktkonvektion fukttransport som beror på strömmande luft
avväxling tvärgående kraftöverförande konstruktion
ångspärr skikt som hindrar fukttransport i ångfas
perlit värmeisoleringsmaterial framställt genom upp­ hettning av perlitsten. Påminner om lättklinker men har mindre kornstorlek och lägre densitet. Påminner även om "frigolit"
fuktspärr skikt som både är ångspärr och kapillär­ brytande skikt
membranisolering vattentäta membran, t.ex. papp som klistras med asfalt
linoleum golvmatta bestående av linolja samt kork-, trä­ och stenmjöl
hängränna horisontell ränna under takfot för takavvattning
fönsterbleck plåt under fönster för att avleda regnvatten
burspråk utbyggt fasadparti, ofta försett med fönster
träullsplatta skiva bestående av träull med binde­ medel av cement
brandmur massiv mur avsedd att förhindra brandspridning
förhydningspapp asfaltimpregnerad papp avsedd som vindskydd
tegel bränd lera i olika format
sandwichelement flerskiktat byggelement, ofta med värmeisolering i mitten
stomme bärande och stabiliserande byggnadsdel
mineralull värmeisoleringsmaterial baserat på smält glas (glasull) eller diabas (stenull)
lufttätning skikt som ska förhindra luftflöde genom en byggnadsdel
taklag bärande stomme i yttertak
infiltration nedsipprande av regnvatten i marken
korkmatta golvmatta bestående av linolja samt kork-, trä­ och stenmjöl
altan öppen utbyggnad på ett hus, använd som uteplats
håltegel tegelsten med kanaler
spolbrunn brunn för att kunna spola rent i dräne­ ringsledningar
masugnsslagg krossad slagg, användes förr som fyll­ ning i bjälklag
kanalmur två tegelmurar med en luftspalt mellan murarna
fotplåt plåt på taksprång som bockas ner i hängränna
syll regel som utgör upplag för vägg
träfiberskiva skiva av cellulosafibrer vilka binds utan bindemedel
fönsterkarm ram (fastsatt i vägg) vari fönster­ båge är monterad
fogmassa massa för tätning mellan olika byggnadsdelar
lättklinker expanderad bränd och sintrad lera
varmt tak tak som delvis värms upp inifrån
takfot nedersta delen av yttertak
bärläkt läkt som bär takpannor
armerad betong betong som förstärkts genom inläggning av stål­ armering
OSB-skiva skiva bestående av långa träspån som lim­ mats och pressats ihop under högt tryck
klinker keramiskt material framställt genom bränning av lera
gesims vågrätt listverk på fasad
kapillärbrytande skikt skikt som ska förhindra kapillärsugning
nockpanna speciell takpanna som täcker taknocken
lättklinkerbetong betong där ballast av sten har ersatts med kulor av sintrad lera för att ge bättre värmeisolering och bli lättare
stötfog lodrät fog mellan två stenar i samma skif
faner tunt skikt av trä avsett för ytbeläggning
utfackningsvägg icke bärande yttervägg
diffusion ångtransport på grund av ånghaltsskillnad
board platta av trä, mineralull eller liknande
regel virke med tjocklek 34-63 mm och bredd 70-170 mm
lamellbräda en bräda med ytskikt av faner med mellan­ liggande kärna av träribbor
skalmur icke bärande tegelmur som förankras in i den bärande stommen
not längsgående skåra i kanten på bräda avsedd till sammanfogning (jfr fjäder)
sockel väggdel nära eller strax under markytan
råspontlucka litet element av råspont som är hopspikade innan de monteras på takstolarna
autoklaverad lättbetong högtrycksånghärdad lättbetong med luftporer
Eternit asbestcementskiva
takstol bärande konstruktion i taklag
makadam krossad sten med kornstorlek större än 8 mm
radiator värmeelement
bjälklag horisontellt bärande byggnadsdel som avgrän­ sar våningar eller andra utrymmen
trossbotten bräder eller skiva som bär upp fyll­ ningen i bjälklag
korslimmat trä (KL-trä) träelement bestående av hyvlat trä som är lagda vinkelrätt mot varandra
hålbjälklag bjälklag, oftast av betong, med längsgående hål för att minska vikten
bjälke/balk långsträckt horisontell byggnadsdel
grundsula utbredd platta under bärande grundvägg
stomkomplement icke bärande byggnadsdel, t.ex. trappa
spontant virke virke försett med not och fjäder
kvadermönster relief i puts som efterliknar naturstens block
hammarband den översta bjälken i en ram­ verkskonstruktion
avskärande dike dike i sluttning för att förhindra ytvatten att nå byggnad
korrugerad plåt profilerad plåt
glespanel bräder uppsatta med mellanrum, avsedda som underlag för skivor
cellulosafibrer träfibrer antingen direkt från trä eller från t.ex. tidningspapper
drevning utfyllning av spalt med t.ex. mineralull
gasbetong äldre benämning på autoklaverad lättbetong (Siporex, Ytong)
kalltak yttertak som inte nämnvärt värms upp inifrån
TT-platta betongbjälklagselement bestående av två bärande balkar och en tunn betongplatta
cellglas glasartat material med slutna luftceller
taknock horisontell skärning mellan åt olika håll lutande takfall
tätskikt skikt som är tätt mot vatten under visst tryck
dränering avvattning av jord eller byggnadsdel
fönsterbåge ram vari fönsterruta är monterad
hålkäl list med konkav profil eller insvängd övergång mellan två plana ytor
hjärtmur/hjärtvägg bärande mur/vägg i husets längdriktning
singel naturligt stenmaterial med kornstorlek större än 8 mm
MDF-board träfiberskiva bestående av träfiber och lim som pressas mellan plåtar
råspont spontade bräder som främst används i yttertak
ströläkt läkt placerat under bärläkt i takfallets riktning
bandjärn tunt valsat stål avsett till att sammanbinda olika komponenter
parallelltak mellanting mellan varmt och kallt tak
fogband band för tätning mellan olika byggnadsdelar
balksko plåtdetalj för att fästa balkar
undergolv finns under den synliga golvbeläggningen, t.ex. spånplatta som monterats på bjälkar
bitumen kolväteföreningar som används t.ex. i olika typer av byggnadspapp
fasadliv i linje med fasaden
balk långsträckt horisontell byggnadsdel
bröstning väggdel mellan fönsterkarmens under­ sida och golv
spröjs list som indelar glasning utan att vara fönster­ luftskiljande
panel beklädnad på vägg eller tak
läkt virke med tjocklek högst 50 mm och bredd högst 63 mm
Masonite träfiberskiva (fabrikatnamn)
betong blandning av cement, ballast, vatten och eventuella tillsatsmedel
rustbädd virkeskonstruktion under grund- mur på lös mark
liggfog horisontell fog i murverk
fönsterluft del av fönster avgränsad av båge eller karm
lättbetong högtrycksånghärdad lättbetong med luftporer
koksaska aska och slagg från koks, användes förr som fyllning i bjälklag
taksprång/takskägg del av yttertak som springer ut utanför yttervägg
ballast fyllnadsmedel av sten i betong eller murbruk
kalksandsten mursten tillverkad av kvartssand, kalk och vatten
fiberduk vattengenomsläpplig väv för att förhindra igensättning av dränering
köldbrygga del av byggnadsdel med avvikande värme­ isoleringsförmåga
plint fundament som bär en överbyggnad
suterrängvåning våning belägen helt eller delvis under mark