Hållf AK1
Hållf AK1 - en övning gjord av andersson0513 på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
Nej Uppstår det några restspänningar vid avlastning i ett statiskt bestämt STÅNGSYSTEM? Pf=Ps
ja Uppstår det några restspänningar vid avlastning i ett statiskt obestämt STÅNgSYSTEM?
nej Figur 2b visar den reologiska modellen för ett Kelvinmaterial. Index 1 betecknar fjädern och index 2 den viskösa dämparen. Stämmer det att den totala töjningen ges av ε = ε1 + ε2?
ja Kan skjuvtöjningen γ vara positiv i vissa fall och negativ i andra?
-1 < v < 1/2 Poissons tal
ja I ett statiskt bestämt stångsystem är flytlastförhöjningen β = 0.
nej 5. Mellan stångkraften N och stångens förlängning δ gäller sambandet N = (AE)/(2L)*δ.
nej I ett tunnväggigt tryckkärl, enbart belastat med ett inre övertryck, är den axiella spänningen större än den tangentiella spänningen.
nej Figur 6 - Finns det någon temperatur vid vilken endast den ena stången är spänningsfri?
ja I ett inkompressibelt material är tvärkontraktionskoefficienten (Poissons tal) ν = 1/2
ja Skjuvspänningen kan försummas jämfört med normalspänningen vid ren böjning av en långa slank balk.
nej I ett inkompressibelt material är tvärkontraktionskoefficienten (Poissons tal) ν = 1.
ja Den största skjuvspänningen i en tjockväggig cirkulär axel, som utsätts för ett vridande moment, uppträder vid axelns ytterradie.
nej Figur 8b visar den reologiska modellen för ett Maxwellmaterial. Töjningen ε ör lika i dämparen och i fjödern.
nej Under ett relaxationsprov hålls belastningen konstant.
ja Sambandet Mv = GK(ϕ/L) gäller även om axeln utsätts för en temperaturändring ∆T.
nej En balks utböjning beskrivs av w(x). Lutningen w ′ = dw/dx är alltid noll vid ett stöd.
nej Stången i figur 8a är fast inspänd i sina ändar och belastas mitt på av punktkraften F. Är problemet statiskt bestämt?
ja Är normaltöjningen ε en dimensionslös storhet?
nej I ett relaxationsprov belastas provbiten med en konstant kraft.
ja En stång är fast inspänd mellan två stela väggar och är spänningsfri vid normal temperatur. När temperaturen ökas med ∆T grader ges normalspänningen i stången av σ = −Eα∆T, där E är elasticitetsmodulen och α är längdutvidgningskoefficienten
ja Verkar normalspänningen σ alltid vinkelrät mot snittytan?
nej Eulerknäckkraften Pk ökar om flytspänningen i materialet ökar.
använd P_f restspänningar - Δσ
nej I en balk som utsätts för ren böjning utgörs neutralplanet av de punkter i balken d¨ar normalspänningen σx är som störst.
nej Figur 8c visar den reologiska modellen f¨or ett Kelvinmaterial. Spänningen σ är lika i dämparen och i fjädern.
ja Förekomsten av krypdeformation, framförallt i metalliska material, är starkt temperaturberoende
ja Skjuvtöjningen i axeln i figur 1b varierar linjärt längs tvärsnittets radie
ja 5. Stångens förlängning δ är relaterad till normaltöjningen ε i stången genom ε = δ/L.
ja En axel med längden L förvrids vinkeln ϕ. Skjuvtöjningen γ kan då uttryckas som γ = (ϕ/L)r, där r är axelns radie.
ja I ett isotropt material uppstår inga skjuvspänningar på grund av enbart en jämnt fördelad temperaturändring.
nej 5. Den visade situationen utgör ett statiskt obestämt problem.
nej Figur 4 - Är det böjande momentet i balken som visas i figuren konstant längs balken?
ja Temperaturändringar kan ge upphov till töjningar i statiskt bestämda konstruktioner.
Ja Under ett krypprov hålls belastningen konstant.
nej Vid avlastning av en tunnväggig röraxel från ett plastiskt tillstånd uppstår restspänningar.
ja Figur 2a visar den reologiska modellen för ett Maxwellmaterial. Index 1 betecknar fjädern och index 2 den viskösa dämparen. Stämmer det att den totala töjningen ges av ε = ε1 + ε2?
ja För att bestämma utböjningen w ur den elastiska linjens differentialekvation på formen EIw′′′ = −T behövs tre randvillkor.
ja Böjskjuvspänningen τxz kan försummas jämfört med böjspänningen σx vid böjning av långa slanka balkar.
nej Med hjälp av Hookes lag kan ett samband mellan normaltöjning ε och skjuvspänning τ skrivas som τ = Gε.
Ja För ett isotropt och linjärt termoelastiskt material gäller ε = ε^e + ε^T där ε^e = τ/G och ε^T = α∆T.
nej Är spänningen i stången i figur 3c konstant i x-led?
nej En tjockväggig axel med cirkulärt tvärsnitt är gjord av ett linjärelastiskt material med skjuvmodulen G och utsätts för vridning. Skjuvspänningen τ varierar proportionellt mot r^2, där r betecknar axelradien.
nej Hur jämviktssambandet ser ut beror på vilket materialsamband som används.
nej Böjskjuvspänningen τxz i en balk påverkas av normalkraften N i balken.
ja Figur 4 - mitt på balken är tvärkraften noll vilket motsvarar max böjande moment eftersom dMb/dx = T
ja Skjuvtöjningen γ definieras som ”minskningen av en vinkel som ursprungligen var rät”.
ja 5. u påverkar normaltöjningen i stången.
ja Figur 2c visar en axel som belastas med ett vridande moment Mv och som har ett cylindriskt tvärsnitt. Axeln är urborrad till halva sin längd och är massiv i övrigt. Uppträder den maximala vridskjuvspänningen i den urborrade delen av axeln?
nej Tvärkontraktionskoefficienten ν (Poissons tal) varierar mellan 0 och 100%.
nej Figur 7 visar en massiv axel som belastas med ett vridande moment. Förvridningen i den smalare delen är dubbelt så stor som i den grövre delen.
nej En elastisk-idealplastisk stång belastas med en axiell kraft som motsvarar flytlasten. Kan stången bara en ökad kraft?
nej I ett visst snitt är normalspänningen σ = 5 MPa och skjuvspänningen τ = 4 MPa. Det innebär att den totala spänningen är 9 MPa.
nej Vid belastning av en elastisk kropp ändras kroppens form men dess volym förblir alltid densamma.
Högre kring x-axeln Figur 3a visar ett rektangulärt balktvärsnitt där h = 2b. Ar böjstyvheten högre kring y-axeln än kring x-axeln?
nej Figur 3b visar en spännings-/töjningskurva från ett dragprov på ett stålmaterial. Anger σst brottspänningen?
nej Om normalspänningen σ är positiv så följer det att skjuvspänningen τ också är positiv.
ja Den totala förvridningen av axeln i figur 7 är lika med summan av de två delarnas förvridningar.
ja I ett tunnväggigt cirkulärt tvärsnitt som utsätts för vridning kan skjuvspänningen antas vara konstant genom väggtjockleken.
nej En stång utsätts för en axiell kraft F. Om stången dessutom belastas med ett vridande moment Mv så ändras normaltöjningen i stången.
fasta inspänningen var sker den maximala böjande momentet i en konsolbalk?
ja Ett elastiskt-idealplastiskt materialbeteende innebär bland annat att inget deformationshårdnande sker.
nej Axeln i figur 1c är statiskt bestämd
ja Den maximala normalspänningen σx i ett tvärsnitt i en balk utsatt för ren böjning blir lika stor i en träbalk som i en stålbalk, så länge böjmomentet är lika stort och tvärsnittets dimensioner är lika.
ja Figur 1a visar en stång som i sin högra ände utsätts för förskjutningen u i horisontalled och v i vertikalled. Stångens förlängning δ är relaterad till normaltöjningen ε genom ε = δ/L.
nej Figur 1b visar en axel med ett massivt cirkulårt tvärsnitt som utsätts för ett vridande moment Mv. Stämmer det att vridskjuvspänningen τ varierar med x?
sigma_s restspänningar - σ_innan
ja största belastningen finns där det böjande moment är som störst (w'')
nej Påverkas normaltöjningen ε i stången i figur 1a av den vertikala förskjutningen v om små förskjutningar antas?
ja Skjuvmodulen G kan beräknas med hjälp av elasticitetsmodulen E och Poissons tal ν.
nej 5. v påverkar normaltöjningen i stången.
nej En tjockväggig axel utsätts för ett vridande moment och får därigenom en förvridningsvinkel ϕ. När axeln dessutom värms upp ökar förvridningsvinkeln.
ja En tjockväggig axel av ett elastiskt-idealplastiskt material belastas med ett vridande moment som är högre än flytmomentet. Om vridmomentet tas bort helt uppstår restspänningar i axlen.
ja Det så kallade ”neutralplanet” i en balk - med axiell riktning längs x-axeln - utgörs av de punkter där normalspänningen σxx = 0.
nej Axeln i figur 2c värms nu även upp med en temperaturökning ∆T. Materialet i axeln är isotropt linjärelastiskt och de elastiska egenskaperna kan ses som oberoende av temperaturen. Ökar axelns förvridning ϕ på grund av uppvärmningen?
nej Den största belastningen i en balk finns där utböjningen w är som störst.
nej För ett isotropt och linjärt termoelastiskt material gäller γ = y^e + γ^T där γ^e = τ/G och γ^T = α∆T.
nej Gäller sambandet σ = Eε+α∆T för ett termoelastiskt material?
Nej Figur 3c visar en stång med längden L och massan m som endast belastas av tyngdkraften (indikerad med g). Är töjningen i stången konstant i x-led?
ja I en statiskt bestämd stångkonstruktion kan man bestämma stångkrafterna enbart med hjälp av jämviktsekvationer.
ja Ju längre en balk är, desto mera realistiskt blir Bernoullis antagande.
nej Figur 4 visar en fritt upplagd balk som belastas med en jämnt utbredd last Q. Uppträder den största tvärkraften i balken vid x = L/2?
ja I figur 3b anges en töjning εa. Utgörs töjningen εa utav både elastisk och plastisk töjning?
ja I en balk utsatt för ren böjning sammanfaller neutralplanet med xy-planet.
ja I ett relaxationsprov belastas provbiten med en konstant deformation.
nej Böjmotståndet Wb fördubblas om värdet på elasticitetsmodulen E fördubblas.
ja Om man tar bort ett stångelement i ett statiskt bestämt fackverk så kan fackverket inte längre upprätthålla statisk jämvikt.
ja Innebär Bernoullis antaganden att skjuvtöjningen på grund av ren böjning är noll?
nej På grund av momentjämvikt är τxy inte lika med τyx