Förhör allmän rättslära

Förhör allmän rättslära - en övning gjord av 3schow på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.

kön, könsuttryck, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, trosuppfattning, ålder diskrimineringsgrunder

generella, offentliga, ej retroaktivt, klara, ej inbördes motsägelser, ej omöjliga, stabila, tillämpas efter sitt innehåll fullers åtta krav

moraliserande uppfostrande lagstiftning perfektionistisk lagstiftning

svårighet att uppfylla flera av fullers 8 krav problem med ramlagstiftning

kollektiv skadeprincip eftersom tankar och handlingar kan skada den offentliga moralen devlin

anpassat beteende efter, inte riktiga regler "räknas som"-regler

karl llewellyn: domaren har valfrihet, common law, regler används för att legitimera i efterhand legal realism

lika fall behandlas lika, riktad till rättstillämparen likhetsprincipen (kelsen)

människans strävan att ägna sig åt mer komplexa och krävande aktiviteter aristoteliska principer

den som tar del av fördelarna av rättsordningen måste också lyda lagen fair play av john rawls

ekocentrism och intergenerationell antropocentrism hållbar utveckling

saker som saknar materiell existens har inget sanningsvärde värdenihilism

vet inte vilka de naturliga rättigheterna är eller vad de innebär i olika situationer epistemologiska problemet

personlig autonomi, minimalstat, fri marknad, avsaknad av tvång libertarianism

regelns tolkning är beroende av kvalificeringen av fallets fakta och vice versa den hermeneutiska cirkeln

mottagarna av våra handlingar moralens patienter/objekt

the rule of nonmaleficence, the rule of noninterference, the rule of fidelity, the rule of restitutive justice reflecting on nature

frihet till att göra något, verklig möjlighet att förverkliga sina planer positiv frihet

förvaltningsrätten, kammarrätten, högsta förvaltningsdomstolen förvaltningsdomstolar

rätten återspeglar lagstiftarens moraliska uppfattningar hart: nulla pena sine lege

fredlig handling i strid mot lagen i syfte att åstadkomma en nödvändig förändring av lagen civil olydnad

både en naturlig och förnuftig varelse dualistisk människosyn

rättfärdiga statsmakten både genom att hänvisa till rättens källa och rättens moraliska halt kontraktsteorin

kan varken föreskriva eller ogiltigförklara båda samtidigt kontradiktoriskt förhållande

genus beroende av flera strukturer postkolonial feminism

ritningen är bara en produkt av guds vilja voluntarister

regelinnehållets moraliska halt rättsreglers giltighet inom naturrättsläran

vilar på ett kollektivt erkännande institutionella fakta

levande varelser har direkt moralisk status svag ekocentrism

kan leda till minst två olika utfall, stor gråzon vag regel

förutsätter att något är sant för att det varit sant hittills induktion

harmoni mellan en persons rättviseprinciper och moralomdömen i konkreta fall reflektivt ekvilibrium

mellan staten och dess undersåtar vertikalt umgänge

identifiera rättsregeln, fastslå vilken princip rättsregeln ger uttryck för, bestäm prejudikatets räckvidd, bedöm prejudikatvärdet prejudikattolkning

igenkänningsregel, förändringsregler, dömanderegler vilka sekundära regler är viktiga för hart

global ursprungsposition bakom okunnighetsslöjan kosmopolitisk rättviseteori

officiella institutioner upprättar regler för medborgare och sig själva dubbel institutionalisering

uppstår ur upprepade handlingar som genomförs utifrån en känsla av förpliktelse fuller om sedvanerätt

ändra samhällets riktning genom lagstiftning modifiera

regler utformas så lokalt som möjligt subsidiaritetsprincipen

huruvida reglerna har sitt ursprung i godtagna rättsliga praktiker och procedurer rättsreglers giltighet inom rättspositivismen

exclusionary reasons, uteslutande skäl att inte utföra viss handling raz om regler

kan inte föreskriva båda samtidigt men kan ogiltigförklara konträrt förhållande

bevarandet av egendom, ingen domare, ingen rättmätig rättstilläpning tre problem med naturtillståndet

vad som utmärker en moraliskt god person fylliga teorin om det goda

hans kelsen, herbert hart aktörer inom modern rättspositivism

klargörande praxis eller att begrepp i regeln definieras lösning för vag regel

identifiering av rättsfrågan, yrkanden, grunden, domskälen, domslutet rättfallsanalys

avslutar normsystemet, legitimerar konstitutionen, sätter igång det bindande systemet hos rätten grundnormens funktioner

typiskt kvinnliga kulturer ska erkännas i rättssystemet kulturteorin

omsorgen kvinnor har bör uppvärderas omsorgsrationaliteten

sanningsrelativism, moralisk relativism, estetisk relativism olika typer av relativism

rättens öppna textur, vår okunnighet om relevant fakta, den relativa obestämdheten hos ändamålen harts tre skäl till att domaren inte kan döma på ett mekaniskt sätt

större risker för att undgå straff, svårighet att hitta det grundläggande förhållandet, strafflöshet problem med straffets överdrivna grymhet

fördelningar kan variera strukturellt icke-mönstrade teorier

rättspraxis är den viktigaste rättskällan common law

fördelning ska utgå från ett mönster mönstrade teorier

principen om rättmätigt ursprunget förvärv, överföringsprincipen, korrigeringsprincipen the entitlement theory (berättigandeteorin)

tingsrätten, hovrätten, högsta domstolen allmänna domstolar

thomas av aquino, hugo grotius, samuel pufendorf aktörer inom naturrättsläran

kausalförhållanden, over- och underinclusiveness, efterlevnad, oväntade följder svårigheter med generella regler

frihetsprincipen, skäligt jämgoda möjligheter, differensprincipen rättvisa som skälighet

kön skapas utifrån villkor i samhället konstruktivism

lagar, förordningar, förarbeten, praxis, doktrin rättskällehierarkin

gud kan ej agera i strid med förnuftet intellektualister

principen om domstolars självständighet, legalitetsprincipen, rättfärdigandeprincipen, principen om non-liquet domstolens fyra principer

jeremy bentham, john austin aktörer inom klassisk rättspositivism

underlättar en bedömares sätt att bedöma reglers heuristiska funktion

levande varelser har endast indirekt moralisk status stark ekocentrism

samling åsikter tills de har erkänts av suveränen sedvanerätt enligt austin

normadressaten, handlingen, tidpunkten, platsen olika typer av generalitet

externa kostnader (överproduktion), kollektiva varor (underproduktion) marknadsmisslyckanden

vad som är bra för en part i ursprugspositionen tunna teorin om det goda (john rawls)

skäl för att inte väga första ordningens skäl mot varandra andra ordningens skäl

ingen statlig inblandning så länge medborgarens livsplaner är förenliga med den fylliga teorin om det goda liberal neutralitet