embryologi canvastext 2

embryologi canvastext 2 - en övning gjord av AnkaMedSolhatt på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
För att metanephros ska bildas krävs följande: Kaudalt på ductus mesonephricus kommer det att bildas en liten utbuktning som kallas: uretärknoppen
vad blir ureterknoppen? uretär, samlingsrör, njurbäcken
uro- genitalorganens olika delar att utvecklas från: intermediärt mesoderm
perifert nervsystem, pigmentceller, binjuremärg, stödjevävnad i huvud och nackregionen vad bildas av neurallistcellerna?
första svalgfåran blir: yttre hörselgången
örontrumpeten första svalgfickan bildar:
4:e aortabågen blir(höger och vänster) a. subclavia dx(dx), arcus aortae(sin)
uretärknoppen. Den kommer att växa in i, och inducera ut- veckling av, det mest kaudala intermediära mesodermet, kallat: metanefrogent blastem
neuralfåra inbuktning i neuralplattan
kärl i extremiteter kommer från: visceralt mesoderm
de tre hjärnblåsorna svenska framhjärna, mitthjärna, bak/ruthjärna
ductus arteriosus går från truncus pulmonalis till aorta, som ett sätt att shunta förbi lilla kretsloppet.
När mesonephros börjar bildas byter gången namn till ductus mesonephricus
uppbuktande ytektoderm släpper munhålemembranet och förenas med inbuktande neuroektoderm, vad bildas då? hypofysen
vad finns i svalgbågarna mesenkym från mesoderm och neurallistceller, nerver, artärer, brosk
neurallisten nerver i extremiteter kommer från:
sclerotom ryggmärgen och notochorden, där de bildar kotkroppar och kotbågar. Även bröstkorgen bildas från:
var kommer brosket i svalgbågarna ifrån neurallistceller
när är fostret en neurula vecka 2-3
En del av cellerna från neurallistcellerna kommer att vandra till svalgbågarna och ger upphov till vissa stödjevävnader, såsom brosken och benen, vad bildas då? mandibula, maxilla, hörselbenen, tungbenen, larynxbrosken
somiter paraxialt mesoderm segmenteras i:
kranialnerver från neuralröret vilka nerver är i svalgbågarna
nefron kallat metanefrogent blastem. Där börjar vävnadsgrupper ansamlas och de sammansmälter till ett:
lateralt om somiterna finns sammanhållna längsgående strängar som heter; intermediärt mesoderm
hud, hår, talgkörtlar, svettkörtlar, klor ytektoderm bildar:
somiter, somitomerer segmenterat och ej segmenterat paraxialt mesoderm
extremiteters brosk, ben och bindväv kommer från: parietalt mesoderm
tonsiller, parathyroidea, thymus, parathyroidea, ultimobrankialkörtel resultaten av gälbågarnas alla inbuktningar, kranialt-->kaudalt
vad är slutligen kvar av notochorden nucleus pulposus
ductus arteriosus sjätte aortabågen vänster sida bildar:
neuralplatta förtjockning dorsalt om notochorden
skelettmuskulatur i extremiteter kommer från myotom
fibrös ring runt nucleus pulposus anulus fibrosus
prosencephalon, mesencephalon, rhombencephalon de 3 hjärnblåsorna latin
då neuralvecken anslutit varandra bildas: neuralrör
vilka artärer finns i svalgbågarna, samt vilket groddblad bygger upp dem aortabågar, visceralt mesoderm
osegmenterad somit somitomer
laterala vävnadsgruppen i somiten dermatom
Pronephros börjar bildas längst kranialt i det intermediära mesodermet. Den blir aldrig funktionell (avseende urinbildning) men den initierar bildning av en gång, längs med det intermediära mesoder- met, i kaudal riktning. Den gången kallas: ductus pronephricus
i svalgbågarna mellan de tidiga ventral och dorsalaortorna går: aortabågar
njurarnas generationer pronephros, mesonephros, metanephros
dermatom grund till underhud
Det laterala mesodermet, på respektive sida om notochorden (axialt mesoderm), förtjockas och bil- dar längsgående strängar av : paraxialt mesoderm
i nackregionen i vilken region sluts neuralröret först
vad bildas av broskdelarna i gälbågarna mandibula, maxilla, hörselbenen, tungbenen, larynxbrosken
mesonephros Kaudalt om pronephros kommer den mellersta delen av det intermediära mesodemet att utvecklas till:
ektodermala inbuktningar vid svalgbågar fåror
ventralaortorna bildar: aa. carotis communis sin et dx
intill nefronet Bowmans kapsel bildas kärlnätet: glomerulus
6e aortabågen bildar: truncus pulmonalis, ductus arteriosus
grund till skelettmuskulatur myotom
fickor entodermala inbuktningar svalgbågar
tonsiller, thyroidea, parathydoidea, thymus vad bildas i entodermet som linjerar svalgfickorna?
neuroporerna de delarna på neuralröret som sluts sist
grund till stödjevävnader, såsom brosk, ben och bindväv: sclerotom
medial vävnadsgrupp i somit sclerotom
neurallistceller celler mellan neuralröret och ytektodermet
i golvet på primitiv munhåla, kranial och kaudal inbuktning i entoderm bildar: thyroidea, mynningen till larynx
Extremiteternas utveckling styrs av ansvällningar i ektodermet som kallas: AER, apical epidermal ridge
upphöjningar kring neuralfåran neuralveck