Byggbegrepp

Byggbegrepp - en övning gjord av poar0001 på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
Fasad Yttersidan på en byggnad
Bärlina Tvärgående bjälke som hjälper till att hålla uppe bjälkar med lång spännvidd. Träbalkar som monteras ovanpå på plintarna
Dimensionshyvlat Hyvlar för att nå visst mått tvärt
Läggs på råspont. Kondensskydd. Skyddar mot regn Underlagspapp
En hyvlad sida, två spontande, en hyvlad. Fjäder och not Råspont
Limträ 4 lager fiber parallella med riktigt på längan
Stegljud Oljud som uppstår när du går på bjälklag
Invändigt tak som monteras i rum Undertak
Stjärnskruv Skruv med stjärnfäste
Hängränna Ränna vid taket som fångar regndropparna
Vertikalt rör som transporterar regnvatten Stuprör
Marknära balk som tjänar som underlag för någon annan konstruktionsdeltalj Syll
Glespanel Spikat panel med luftrum emellan
Vägg mellan två rum Innervägg
Gjuten betongsula på mark med underliggande isolering Platta på mark
Klädd med gips eller liknande Innerbeklädnad
Fingerskarv Skarv. Fingerliknande profil, oftast triangelformad som fräses på träbiten
Fristående, vertikalt stöd Pelare
Spik med räfflor längs hela spiken i spirallikande format Kamspik
Bjälke Långsträckt, horisontell byggnadsdel, liggande, massivt trä
Delen som går inåt Not
Platta på mark som har en extra tjock kant för att kunna bära laster från fasaden och väggarna Kantförstyvad bottenplatta
Undergrund Marken under din lagda grund
Grundläggning för hus som bygger på att en ventilerad eller oventilerad luftficka skapas mellan markytan och bjälklaget Krypgrund
Pålar av trä. Uppgift att ge stabil undergrund av fundament till framtida byggnad
Byggnadsdelar som tillsammans utgör den bärande konstruktionen till en byggnad (Byggnads-)Stomme
Konstruktion som ser ut som en ram Ramverk
Avstånd mellan två ändpunkter Spännvid
4 sågade sidor Ohyvlat
Det som konstruktionen byggs på Grund
(Kroppåstak) Ett yttertak där två obrutna takfall är förenade uppe i taknocken och sluttar åt varsitt håll. Vanligaste takformen i traditionell svensk arkitektur Sadeltak
Vanligade stommen i väggar i småhus Regelvägg (plåt, trä)
Tjockare längre brädskiva. Del av skelettet i en byggnad och fungerar som en stomme för att bära vikten av byggnadens material och belastning Regel
Konstruktionsskikt upptar krafter i sitt eget plan. Skivmaterial som är tillräckligt tjockt för att inte buckla ger skivverkan Skivverkan
Tvärgående träkonstruktion m. bärande Balk
Horisontell virkesdel i trävägg som sammanhåller vägg upptill Hammarband
Den del av yttertak som skjuter utanför fasadväggen. Änden på taket Takfot
Större skiva som klär in regel + isolering, innervägg, gips. Beklädnadskiv
En sida hyvlad, 3 sågade Råhyvlat
VCT Vattencementtal
Smal slät planka, döljer skarvar List
Sågad skiva av trä 38x145mm Planka
Takås Horisontella reglar mellan takstolar
En väggs förmåga stå emot vind, för att skydda denna mot väder och vind Vindförstyvning
Yttertak Utsidan på ett tak
4 hyvlade ytor Planhyvlat
Skalmur Tunn murad fasadvägg förankrad i byggnadsstommen. Två parallellt murade stenväggar med en mellanfyllning
Kortling Kortare regel placerad vinkelrätt mot och mellan huvudreglarna. Syfte är att stabilisera längre parallella reglar i träbyggnader
Plint Betongfundament som grävs i backen för att kunna bära upp konstruktionen
Taket har vinkel på gaveln med Valmat tak
Fackverkstakstol Förstärkt ramverk
Parallelltak Innerytor och yttertak går parallellt
Spontad bräda (Not och spont) Hyvlad alla sidor. Not och fjäder
Lockbräda Bräda som täcker skarv på fasad
Takfall Fallet från nock till takfot
Spik Metallbit som hamras in i trämaterial
Kantbalk Del av husgrunden som bär största delen av huset. Under husets ytterväggar
Centrum till centrum. Från mitten till mitten, men du mäter kant till kant. Centrum avstånd (C – C)
Plastfilm som har i uppgift att förhindra fuktvandring Ångspärr
Grundsula Den del i grunden väggen står på
Mått på plattans böjförmåga innan deformation Böjstyvhet
Avskärmat mot takstolen. Ligger ovanpå vindskivan och täcker skarven mot taket Vattskiva (Vattbräda)
Avväxling Horisontell regel som överför kraften från ovanliggande reglar till närliggande
Sockel Nedersta delen av en vägg. Avskild del underst på byggnadsdel
Panel som går i omlott Lockpanel
Säteritak Två takfall och mellanliggande våning med fönster. Valmat tak som är brutet av ett lågt vertikalt parti. Vanligt på herrgårds- och slottsbyggnader
Kondensskydd (plåt) (Duk) Någonting som man sätter på insidan av ett plåttak för att ta emot fukten
Skråspikning Snedspikning mellan stående och liggande regel
(Brutet tak) Yttertak med brutet takfall. Två olika lutningar inom de bägge takfallen, skapar mer takhöjd invändigt. Sluttar brantare nedåt på långsidorna Mansardtak
Delen av ett sadeltak där takfallen möts, högsta punkten på ett tak Taknock
Grund bestående av plintar Plintgrund
Dyckert Fyrkantad spik
Plåt (Korrugerad/Profilerad/Fribärande) Plåt som är veckad uppåt. Vanligt tak. Hålplåt
Smalare bräda som täcker skarv på panel Lockläkt
Ramverkstakstol Takstol. Ser ut som en triangel
Stolpe Ensamstående del konstruktion. Bärande konstruktion
Takpapp Asfalt eller tjärad papp man kan ha som tak. Skydd mot fukt. Fungerar på plant tak
Plywood Korslagda fanerskivor i minst 4 lager, pressade med högt tryck. Skivor som har krysslimmats
(Bär-/strö) läckt Reglar uppe på tak
Varmförzinkat Ytbeläggning av zink. Doppat i 460oC
Del av takets avslutning i gavlarna som ska skydda mot vatten och vind. Hindrar att fukt tränger in under takbeläggningen Vindskiva (Vindbräda)
Limträbalk Typ av virke som används i byggen som balkar och pelare
Tak som utgörs av ett enda takfall, med en viss lutning Pulpettak
Innertak Insidan av ett tak
Sågat trävirke, tunnare än regel Bräda
Virke som är anpassat för bärande Konstruktionsvirke
Flertalet bjälkar som vilar på bärlinor Bjälklag
Delen som går utåt Fjäder