anatomi, somatiska och motoriska system
anatomi, somatiska och motoriska system - en övning gjord av AnkaMedSolhatt på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
receptorer som registrerar kroppsdelarnas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor • Muskelspolar • Golgis senorgan • Berörings- och tryckreceptorer proprioceptorer
cornu laterale var utgår efferenta autonoma neuron
tredje ordningens neuron leder den sensoriska signalen till sensoriska cortex
vestibulära kärnan vestibulospinala banorna har nervcellkärnorna i
reflektoriskt kroppsställning styrs till stor del
sträck, smärta vanliga receptorer för visceroception
sensorisk information från muskelspolar i nackmuskulaturen – huvudets position i förhållande till resten av kroppen tonisk nackreflex
hur många ordningar av neuron finns av proprioceptorer 3
smaklökar, ögat, örat olika sinnen kopplade till sekundära sinnesceller
viscerala, somatiska 2 typer av motoriska neuron
vestibulär reflex postural reflex med sin grund i sensorisk information från jämvikt och balansorganen (innerörat) – huvudets position i förhållande till vertikalplanet
2 antap synapser extrapyramidala banorna
reflex mot starkt ljus optisk reflex
retikulära systemet posturala reflexer styrs till stor del av
Grova, myeliniserade, snabbast >30 m/s, de kopplas till Lätt tryck, beröring, vibration A-betafibrer
klådreflex Ryggmärgen får information om lokalisation av irriterade stimulus à interneuron i ryggmärgen kopplar till efferenta motoriska neuron à lyfter tassen à rytmiska klirörelser
tryck, beröring fria nervändar med bindvävsstruktur kan uppfatta
cornu ventrale var i ryggmärgen finns de efferenta ganglionen
hjässloben somatosensorisk och motorisk bark finns i vilken lob
muskler, senor, ledkapslar, ligament var finns receptorerna som signalerar proprioceptionen
iktiga för att skydda ögat möt främmande föremål, skadliga stimuli eller starkt ljus blinkreflex
retikulära systemet Vakenhetsgrad (retikulära aktiverande systemet) • Andning • Blodcirkulation • Skelettmuskulaturen • grundtonus i skelettmuskulaturen • kroppsförflyttning • kroppshållning • ögonrörelser • tuggning, sväljning, hostning, nysning, kräkning, tarm- och blåstömning • modulering av smärtförnimmelser
cornu dorsale, truncus encephali afferenta sensoriska neuron går in i
cellkroppar i tektospinala banorna finns i tectum
afferenta sensoriska neuron från proprioceptionen går till retikulära systemet
korsad extenorreflex motstående bens muskler sträcks för att ta emot kroppsvikten, denna reflexen hör till ena benets böjreflex.
de nervceller som leder information från somatosensoriska nervändar till hjärnstammen första ordningens neuron
under epidermis var finns de sensoriska nervändsluten från temperatursinnet
återställer normal kroppsställning hos ett djur tappar balansen/faller (katten som landar på alla fyra tassar, fig. 4.33) – vestibulära reflexer, toniska nackreflexer, reflektorisk utsträckning av benen för att landa samverkar rättningsreflex
retikulospinala banorna, vestibulospinala banorna Banor för undermedveten kontroll av upprätt och balanserad kroppshållning
snabbaste nervfibrerna, uppfattar lätt tryck, beröring och vibration A-betafibrer
Bildar synapser med sensoriska nervfibrer sekundära sinnesceller
reflektorisk styrning av effektorgan omedveten sensorik
andra ordningens neuron Omkoppling till motsatt kroppssida, impulsen leds från medulla oblongata till talamus.
en mer komplex reflexbåge, med omkoppling av en eller fler interneuron polysynaptisk reflexbåge
medulla oblongata, hypotalamus andra ordningens neuron går mellan
väkoordinerade och/eller finmotoriska rörelser cerebellum
pyramidbanorna innefattar kortikospinala banorna, kortikobulbala banorna
extrapyramidala banor Banor i medulla oblongata (men inte via pyrames) till motoriska efferenter i ventralhornet
Viktigaste banan för husdjurens kontroll av medvetna rörelser rubrospinala banorna
översta delen av huden epidermis
tektospinala banorna Banor för huvudets och ögonens orientering som svar på auditiva och visuella stimuli
dorsalsträngsbanor, talamus, cortex cerebri medveten proprioceptions-sensorik går via:
retikulära systemet retikukospinala banorna har sina cellkärnor i
extrapyramidala banorna innefattar rubrospinala banorna, vestibulospinala banorna, retikulospinala banorna, tektospinala banorna
autonoma reflexer, somatiska reflexer 2 typer av reflexer
tectum fåglars visuella info processeras i
reflexbåge Specifika sinnesceller skickar nervimpulser till ryggmärgen eller hjärnstammen (via afferenta banor) • Sensoriska fibrer kopplade till motoriska nervfibrer • Via efferenta banor skickas information till specifika muskel- eller körtelceller
ett morrhår motsvarar ett område i hjärnbarken speciell egenskap med morrhår
var sker motorisk omkoppling från ena hjärnhalvan till motsatta kroppshalvan truncus encephali
enteriska nervsystemet ett autonomt motoriskt nervsystem mellan buk och hjärna
Direkt bana från motoriska cortex à ryggmärgens ventralhorn via pyrames i medulla oblongata kortikospinala banorna
förmågan att avgöra kroppsdelarnas position proprioception
reflex som hindrar senor att slitas från benet genom att en för stark muskelkontraktion förhindras senreflex, Golgis senreflex
cortex cerebri, substantia nigra, striatum, cerebellum Målinriktad förflyttning även beroende av information från
cornu laterale efferenta autonoma neuron har cellkroppar i
fria nervändar typ av nervändar som uppfattar temperatur och smärta
medulla spinalis, truncus encephali motorneuron lokaliseras i
monosynaptisk reflexbåge ingen omkoppling via interneuron • Enklaste och ovanligaste formen av reflex
somatosensoriska nerver nerver som förmedlar känsel, temperatur, tryck, beröring, smärta och proprioception
nucleus ruber, mesencephalon rubrospinala banorna utgår från
n. facialis motorisk nerv som ger blinkrörelsen och läpprörelser
typ av neuron i spinalganglierna pseudounipolära neuron
retikulära systemet Löper genom hela hjärnstammen (truncus encephali) • Evolutionärt konserverad del • Diffust nätverk av nervceller • Tar emot och integrerar information från sensoriska och motoriska nerver
kortikobulbara banorna Motoriska cortex à somatiska motoriska kärnor i hjärnstammen à kranialnerverna à skelettmuskulaturen i huvud och nacke, Banor för medveten kontroll av ansiktets och huvudets muskle
pyramidbanorna Axoner från motoriska cortex via pyrames i medulla oblongata till motoriska efferenter i ventralhornet
3 viktiga hjärn-strukturer för de posturala reflexerna medulla spinalis, retikulära systemet, cerebellum
olika sinnen kopplade till primära sinnesceller lukt, hud
första ordningens neuron går i dorsalsträngsbanorna
leder impulsen (lätt tryck, beröring) från PNS via afferenta sensoriska neuron till medulla oblongata via dorsalsträngsbanorna (afferenta banor i funiculus dorsalis) första ordningens neuron
reflex automatisk, omedveten, likvärdig respons på ett specifikt stimulus
primära sinnesceller Sensoriska nervceller med sinnesreceptorer i nervändsluten • Varje sinnescell har en egen nervfiber/axon som leder impulser till CNS
viktig även för automatiska, inlärda rörelser och vanor striatum
motorändplatta Där motorneuronen kommunicerar med målmuskelcellen
skivformade nervändslut sträckning av huden registreras av
senorgan viktigaste uppgift att informera CNS om kraftutvecklingen i muskeln
antal synapser pyramidbanorna 1