anatomi, somatiska och motoriska system
anatomi, somatiska och motoriska system - en övning gjord av AnkaMedSolhatt på Glosor.eu.
1. Vik bak högra delen av pappret så att svaren inte syns.
2. Skriv ner svaren på frågorna i utrymmet under dem.
3. Vik tillbaka pappret och rätta genom att jämföra med svaren till höger.
tredje ordningens neuron leder den sensoriska signalen till sensoriska cortex
vanliga receptorer för visceroception sträck, smärta
cornu ventrale var i ryggmärgen finns de efferenta ganglionen
fåglars visuella info processeras i tectum
tonisk nackreflex sensorisk information från muskelspolar i nackmuskulaturen – huvudets position i förhållande till resten av kroppen
retikulospinala banorna, vestibulospinala banorna Banor för undermedveten kontroll av upprätt och balanserad kroppshållning
rubrospinala banorna, vestibulospinala banorna, retikulospinala banorna, tektospinala banorna extrapyramidala banorna innefattar
posturala reflexer styrs till stor del av retikulära systemet
polysynaptisk reflexbåge en mer komplex reflexbåge, med omkoppling av en eller fler interneuron
reflex som hindrar senor att slitas från benet genom att en för stark muskelkontraktion förhindras senreflex, Golgis senreflex
optisk reflex reflex mot starkt ljus
Löper genom hela hjärnstammen (truncus encephali) • Evolutionärt konserverad del • Diffust nätverk av nervceller • Tar emot och integrerar information från sensoriska och motoriska nerver retikulära systemet
nerver som förmedlar känsel, temperatur, tryck, beröring, smärta och proprioception somatosensoriska nerver
andra ordningens neuron Omkoppling till motsatt kroppssida, impulsen leds från medulla oblongata till talamus.
cerebellum väkoordinerade och/eller finmotoriska rörelser
retikukospinala banorna har sina cellkärnor i retikulära systemet
kortikospinala banorna Direkt bana från motoriska cortex à ryggmärgens ventralhorn via pyrames i medulla oblongata
antal synapser pyramidbanorna 1
sträckning av huden registreras av skivformade nervändslut
Axoner från motoriska cortex via pyrames i medulla oblongata till motoriska efferenter i ventralhornet pyramidbanorna
omedveten sensorik reflektorisk styrning av effektorgan
smaklökar, ögat, örat olika sinnen kopplade till sekundära sinnesceller
pyramidbanorna innefattar kortikospinala banorna, kortikobulbala banorna
Målinriktad förflyttning även beroende av information från cortex cerebri, substantia nigra, striatum, cerebellum
Vakenhetsgrad (retikulära aktiverande systemet) • Andning • Blodcirkulation • Skelettmuskulaturen • grundtonus i skelettmuskulaturen • kroppsförflyttning • kroppshållning • ögonrörelser • tuggning, sväljning, hostning, nysning, kräkning, tarm- och blåstömning • modulering av smärtförnimmelser retikulära systemet
efferenta autonoma neuron har cellkroppar i cornu laterale
monosynaptisk reflexbåge ingen omkoppling via interneuron • Enklaste och ovanligaste formen av reflex
epidermis översta delen av huden
tryck, beröring fria nervändar med bindvävsstruktur kan uppfatta
kroppsställning styrs till stor del reflektoriskt
reflex automatisk, omedveten, likvärdig respons på ett specifikt stimulus
första ordningens neuron de nervceller som leder information från somatosensoriska nervändar till hjärnstammen
viscerala, somatiska 2 typer av motoriska neuron
klådreflex Ryggmärgen får information om lokalisation av irriterade stimulus à interneuron i ryggmärgen kopplar till efferenta motoriska neuron à lyfter tassen à rytmiska klirörelser
var finns de sensoriska nervändsluten från temperatursinnet under epidermis
fria nervändar typ av nervändar som uppfattar temperatur och smärta
2 typer av reflexer autonoma reflexer, somatiska reflexer
Specifika sinnesceller skickar nervimpulser till ryggmärgen eller hjärnstammen (via afferenta banor) • Sensoriska fibrer kopplade till motoriska nervfibrer • Via efferenta banor skickas information till specifika muskel- eller körtelceller reflexbåge
korsad extenorreflex motstående bens muskler sträcks för att ta emot kroppsvikten, denna reflexen hör till ena benets böjreflex.
Banor i medulla oblongata (men inte via pyrames) till motoriska efferenter i ventralhornet extrapyramidala banor
somatosensorisk och motorisk bark finns i vilken lob hjässloben
var utgår efferenta autonoma neuron cornu laterale
andra ordningens neuron går mellan medulla oblongata, hypotalamus
tektospinala banorna Banor för huvudets och ögonens orientering som svar på auditiva och visuella stimuli
A-betafibrer Grova, myeliniserade, snabbast >30 m/s, de kopplas till Lätt tryck, beröring, vibration
hur många ordningar av neuron finns av proprioceptorer 3
leder impulsen (lätt tryck, beröring) från PNS via afferenta sensoriska neuron till medulla oblongata via dorsalsträngsbanorna (afferenta banor i funiculus dorsalis) första ordningens neuron
medulla spinalis, retikulära systemet, cerebellum 3 viktiga hjärn-strukturer för de posturala reflexerna
nucleus ruber, mesencephalon rubrospinala banorna utgår från
rubrospinala banorna Viktigaste banan för husdjurens kontroll av medvetna rörelser
Motoriska cortex à somatiska motoriska kärnor i hjärnstammen à kranialnerverna à skelettmuskulaturen i huvud och nacke, Banor för medveten kontroll av ansiktets och huvudets muskle kortikobulbara banorna
tectum cellkroppar i tektospinala banorna finns i
enteriska nervsystemet ett autonomt motoriskt nervsystem mellan buk och hjärna
Där motorneuronen kommunicerar med målmuskelcellen motorändplatta
olika sinnen kopplade till primära sinnesceller lukt, hud
iktiga för att skydda ögat möt främmande föremål, skadliga stimuli eller starkt ljus blinkreflex
pseudounipolära neuron typ av neuron i spinalganglierna
cornu dorsale, truncus encephali afferenta sensoriska neuron går in i
vestibulära kärnan vestibulospinala banorna har nervcellkärnorna i
ett morrhår motsvarar ett område i hjärnbarken speciell egenskap med morrhår
truncus encephali var sker motorisk omkoppling från ena hjärnhalvan till motsatta kroppshalvan
antap synapser extrapyramidala banorna 2
första ordningens neuron går i dorsalsträngsbanorna
dorsalsträngsbanor, talamus, cortex cerebri medveten proprioceptions-sensorik går via:
återställer normal kroppsställning hos ett djur tappar balansen/faller (katten som landar på alla fyra tassar, fig. 4.33) – vestibulära reflexer, toniska nackreflexer, reflektorisk utsträckning av benen för att landa samverkar rättningsreflex
A-betafibrer snabbaste nervfibrerna, uppfattar lätt tryck, beröring och vibration
sekundära sinnesceller Bildar synapser med sensoriska nervfibrer
motorisk nerv som ger blinkrörelsen och läpprörelser n. facialis
muskler, senor, ledkapslar, ligament var finns receptorerna som signalerar proprioceptionen
förmågan att avgöra kroppsdelarnas position proprioception
senorgan viktigaste uppgift att informera CNS om kraftutvecklingen i muskeln
afferenta sensoriska neuron från proprioceptionen går till retikulära systemet
striatum viktig även för automatiska, inlärda rörelser och vanor
postural reflex med sin grund i sensorisk information från jämvikt och balansorganen (innerörat) – huvudets position i förhållande till vertikalplanet vestibulär reflex
proprioceptorer receptorer som registrerar kroppsdelarnas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor • Muskelspolar • Golgis senorgan • Berörings- och tryckreceptorer
medulla spinalis, truncus encephali motorneuron lokaliseras i
primära sinnesceller Sensoriska nervceller med sinnesreceptorer i nervändsluten • Varje sinnescell har en egen nervfiber/axon som leder impulser till CNS